Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar pedagoger i förskolan uppfattar att de har för att implementera IKT i verksamheten. Detta då förändringar kring användandet av IKT gjorts i den nya läroplanen (Skolverket, 2018). Vi har gjort en kvalitativ studie där vi genomfört sex olika intervjuer med pedagoger i förskolan. Två stycken fokusgruppsintervjuer, två enskilda och två telefonintervjuer. Fyra av de förskolor som deltagit i studien är kommunala och ligger i mindre tätorter i glesbygdskommuner. Två av dem är fristående och ligger i större tätorter, den ena i en kommun i mellersta Sverige och den andra i en kommun i södra Sverige. Resultatet av vår studie visar att pedagoger inte upplever att de har rätt förutsättningar varken materiellt, ekonomiskt eller kompetensmässigt för att implementera IKT i verksamheten. Det framkommer också att det handlar mycket om pedagogers inställning för att IKT ska kunna implementeras i förskolan. Dock upplever vi inte att vi uppnått mättnad i vår studie vilket gör att våra resultat inte går att generalisera. Vi har genomgripande i uppsatsen använt oss av tre rubriker; Materiella och ekonomiska förutsättningar för IKT i förskolan, IKT-kompetens hos pedagoger och Pedagogers inställning till IKT i förskolan. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare, elever på gymnasieskolan och Skolverket upplever vart religionsämnet är på väg, samt eventuella utmaningar med ämnet. De frågeställningar vi har utgått från är: vad anser religionslärarna är viktigt och relevant, finns det något som de hade önskat fanns med i kursplanen eller som skulle kunna tas bort? Vad anser eleverna i gymnasieskolan är relevant och viktigt innehåll i religionsundervisningen? Hur ställer sig Skolverket till kursplanen i religionskunskap, vad tycker de är viktigt och varför? Finns det något behov av att förändra innehållet? Vad är utmaningen med religionsämnet? Från studiens syfte och frågeställningar, skapades två intervjuguider, en till verksamma religionslärare och en till Skolverket samt så skapades en enkätundersökning som elever på gymnasiet fick ta del av. Resultatet har relaterats till delar av ramfaktorteorin samt till delar av sekulariseringsteorin.   Resultatet visade att samtliga lärare anser att deras största utmaning var tidsaspekten i förhållande till den omfattande kursplanen, medan Skolverket inte såg någon utmaning med ämnet. Både lärare och eleverna lyfter fram att de delar som var de mest relevanta och meningsfulla var livskunskapsfrågor, men detta moment är något som faller i skymundan då världsreligionerna tar upp mest utrymme i kursen. Slutsatsen vi kan dra utifrån vårt resultat är att både lärare och elever anser att det finns ett stort behov av att ämnet bör behandla existentiella frågor och identitetsfrågor. Skolverket anser att kursplanen behöver revideras och har kommit ut med ett nytt utkast, som samtliga lärare ställer sig positiva till.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about what perceptions the preschool teachers have about the pedagogical activities in music, and what perceptions exist about the changes in the new curriculum within the subject of music and what they can contribute to. The survey has been conducted with semi-structured interviews in order to be able to conduct extensive discussions about how preschool teachers perceive or understand something. The material has been analyzed using a phenomenographic analysis model in seven steps. The result of this study shows that music is often used as a method in preschool activities, and rarely as a learning object. It also shows that the uncertainty of preschool teachers contributes to less teaching in the subject of music. Changes in the curriculum show very different ideas about how changes will be made in the subject of music in preschool. One side is that it is a rewording that does not contribute to any change in the activities at preschool. While the other side believes that a major change needs to be made to reach the curriculum goals within the subject. My conclusion is that there is less knowledge about the basics of music and the concepts used in music education. This can help to ensure that the goals in the new curriculum (Skolverket, 2018) cannot be met. / Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar förskollärarna har om den pedagogiska verksamheten i musik, samt vilka uppfattningar som finns kring förändringarna i nya läroplanen inom ämnet musik och vad de kan bidra till. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer för att kunna föra utförliga samtal om hur förskollärarna uppfattar eller förstår något. Materialet har analyserat med hjälp av en fenomenografisk analysmodell i sju steg. Resultatet i denna undersökning visar att musik ofta används som hjälpmedel till annat lärande i förskolans verksamhet, och sällan som lärandeobjekt alltså musik som eget ämne. Det visar också att osäkerheten hos förskollärarna bidrar till mindre undervisning i ämnet musik. Förändringar i läroplanen visar tudelade uppfattningar om hur förändringarna i verksamheten inom ämnet musik kommer se ut. Ena sidan menar att det rör sig om en omformulering som inte bidrar till någon förändring i verksamheten. Medan andra sidan anser att en stor förändring behöver ske för att nå upp till läroplansmålen inom ämnet. Mina slutsatser är att det saknas kunskap kring musikens grunder och de begrepp som används i musikundervisning. Det kan bidra till att målen i den nya läroplanen (Skolverket, 2018) inte kan tillgodoses.