<p>Ett problem som många människor lever med i dagens samhälle är missbruk av alkohol eller droger. Inom socialtjänsten i Sverige används olika bedömningsmetoder för att fastställa klienters problem och hjälpbehov. En av dessa metoder är Addiction Severity Index (ASI) som rekommenderas av Socialstyrelsen i Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården och som är en del i en överenskommelse i RIM-projektet i Uppsala län. Tidigare studier har visat att socialarbetare har en positiv attityd till ASI men trots det används metoden inte fullt ut eller i så stor utsträckning som kan förväntas.Syftet i föreliggande uppsats var att undersöka hur personal inom socialtjänsten implementerade ASI, det vill säga hur de använde och värderade metoden i verksamheten. Studiedesign var fallstudie i vilken intervjuer utfördes med 10 socialsekreterare i Enköping och Uppsala. Analysen utgick ifrån analysmodellen kan, förstår, vill och de huvudkategorier som lyftes fram med hjälp av denna var Hur – socialsekreterarnas användning av ASI, Kan – åtgärder för användning av ASI, Förstår – socialsekreterarnas förståelse för ASI, Vill – socialsekreterarnas vilja att använda ASI.Studien visade att socialsekreterarna använde ASI i utredningsarbetet. I verksamheten vidtogs det åtgärder för att socialsekreterarna skulle kunna använda ASI. De hade kunskaper både om varför och hur de skulle använda metoden, de hade tillgång till olika resurser och tycktes vilja använda metoden. Trots den positiva inställning som socialsekreterarna tycktes ha till ASI implementerade de inte metoden enligt uppsatta mål.</p>

<p>Enterprise Resource Planning (ERP) Systems har utvecklats till att bli en av de mest attraktiva lösningar för informationshantering på företag. För att kunna nå de fördelar som systemet erbjuder är det viktigt att implementeringen sker med framgång. Forskning som behandlar ERP-implementering gör ofta detta genom att undersöka kritiska faktorer för framgång. Vid en litteraturgenomgång identifierades 20 kritiska faktorer vilka sedan utmynnades till fem. Dessa fem undersöktes sedan genom två fallstudier på det biomedicinska företaget Q-Med i Uppsala. I denna undersökning identifierades på vilket sätt fem utvalda faktorer varit kritiska vid implementeringen och uppgraderingen av ERP-systemet på Q-Med, och skillnader mellan dessa belystes. Vidare diskuteras varje faktors betydelse för framgång vid en ERP- implementering och uppgradering.</p>

<p><em>Doktrin för luftoperationer</em> fastställdes som styrande dokument för alla luftoperationer 2005. Har då doktrinen blivit det styrande dokument i Flygvapnet som den är tänkt att vara?</p><p>I denna uppsats avser jag undersöka till vilken grad <em>Doktrin för luftoperationer</em> är implementerad i flygvapnets ledning och om doktrinen används som styrande dokument i utformningen av ordrar, direktiv och TOEM.</p><p>Jag har genom en kvalitativ textanalys granskat två centrala dokument ur olika perspektiv, för att utröna <em>till vilken grad</em> doktrinen används som styrande dokument. Jag har även intervjuat utvalda delar i flygvapnets ledning för att få ledningens uppfattningar av graden av implementering. Jag har i uppsatsen använt mig av en tregradig skala: <em>Inte alls</em>, <em>Till del</em> samt <em>Fullständigt</em> implementerad.</p><p>Genom dessa analyser har jag kunnat dra slutsatsen att <em>Doktrin för luftoperationer</em> endast <em>till del</em> är implementerad i flygvapnets ledning.</p> / <p>The Swedish doctrine for air operations was released and became effective in 2005. The doctrine was supposed to be a ruling document but is that the fact?</p><p>The aim of this study is to investigate at what level the doctrine has been implemented in the leadership of the Swedish Air Force and if the doctrine is in use as a ruling document when writing orders, directive and tactical, organisational, economical objectives (TOEM) for the sub-units.</p><p>The scientific method of this investigation is a qualitative text analysis where I analysed two vital documents in order to measure the level of implementation. For that purpose I have used a three grade scale: <em>not</em> implemented, <em>partly</em> and finally <em>fully</em> implemented.</p><p>The conclusion I draw after examining the subject is that the Swedish doctrine for air operations is only <em>partly</em> implemented in the Air Force.</p>

<p>Implementeringen och genomförandet av ett arkitekturbyte är en komplicerad procedur som alltid bör ha sin grund i en gedigen och konkret strategi. Syftet med denna uppsats är att få en insyn i hur det strategiska tänkandet skiljer sig mellan de olika organisationerna vi valt att titta på. Studien syftar också till att få en inblick i hur den strategiska planeringen förankrar sig i teorin vid ett verkligt arkitekturbyte. Vi ville också få insyn i vad olika strategier kunde generera för konsekvenser vid ett arkitekturbyte. Intervjuerna som genomfördes i tre olika organisationer, hade gemensamt att de alla gjort samma typ av arkitekturbyte. Intervjuerna har utförts med personer som på ett eller annat sätt berört det strategiska arbetet. Resultatet av studien visar att en bristande strategisk insyn skapar ovisshet i ett projekt. Utan en karta framför sig som ger riktlinjer för hur man ska gå till väga och vad som ska uppnås är det mycket svårt att avgöra om ett projekt har lyckats. Vi ser klara tecken i vår studie som påvisar att bristen på klara och mätbara mål hämmar möjligheterna att lyckas och att överhuvudtaget avgöra om man lyckats.</p>

Ett problem som många människor lever med i dagens samhälle är missbruk av alkohol eller droger. Inom socialtjänsten i Sverige används olika bedömningsmetoder för att fastställa klienters problem och hjälpbehov. En av dessa metoder är Addiction Severity Index (ASI) som rekommenderas av Socialstyrelsen i Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården och som är en del i en överenskommelse i RIM-projektet i Uppsala län. Tidigare studier har visat att socialarbetare har en positiv attityd till ASI men trots det används metoden inte fullt ut eller i så stor utsträckning som kan förväntas.Syftet i föreliggande uppsats var att undersöka hur personal inom socialtjänsten implementerade ASI, det vill säga hur de använde och värderade metoden i verksamheten. Studiedesign var fallstudie i vilken intervjuer utfördes med 10 socialsekreterare i Enköping och Uppsala. Analysen utgick ifrån analysmodellen kan, förstår, vill och de huvudkategorier som lyftes fram med hjälp av denna var Hur – socialsekreterarnas användning av ASI, Kan – åtgärder för användning av ASI, Förstår – socialsekreterarnas förståelse för ASI, Vill – socialsekreterarnas vilja att använda ASI.Studien visade att socialsekreterarna använde ASI i utredningsarbetet. I verksamheten vidtogs det åtgärder för att socialsekreterarna skulle kunna använda ASI. De hade kunskaper både om varför och hur de skulle använda metoden, de hade tillgång till olika resurser och tycktes vilja använda metoden. Trots den positiva inställning som socialsekreterarna tycktes ha till ASI implementerade de inte metoden enligt uppsatta mål.

Enterprise Resource Planning (ERP) Systems har utvecklats till att bli en av de mest attraktiva lösningar för informationshantering på företag. För att kunna nå de fördelar som systemet erbjuder är det viktigt att implementeringen sker med framgång. Forskning som behandlar ERP-implementering gör ofta detta genom att undersöka kritiska faktorer för framgång. Vid en litteraturgenomgång identifierades 20 kritiska faktorer vilka sedan utmynnades till fem. Dessa fem undersöktes sedan genom två fallstudier på det biomedicinska företaget Q-Med i Uppsala. I denna undersökning identifierades på vilket sätt fem utvalda faktorer varit kritiska vid implementeringen och uppgraderingen av ERP-systemet på Q-Med, och skillnader mellan dessa belystes. Vidare diskuteras varje faktors betydelse för framgång vid en ERP- implementering och uppgradering.

Samhällets krav på att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i världen med miljöledningssystem i olika former, där standarden ISO 14000 är den främsta. Då kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, är en vanlig lösning att ta hjälp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis låg motivationsnivå och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt kommunikationsproblem. Syftet med denna studie är att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som är tänkt att användas av miljökonsulter. Detta verktyg testas och utvärderas genom en fallstudie som genomförts på SÅBI Pellets AB i Valbo våren 2006. Resultaten vi fått, främst genom intervjuer med personal inom organisationen, visar på att motivation och kunskap om miljöledningssystem ökat i det undersökta fallet. Detta är ett bevis på att verktyget som vi konstruerat fungerat och varit ett uppskattat arbetssätt bland personalen. De åsikter som framkommit vid intervjuerna har även lett fram till förbättringsförslag till verktyget som modifierats för att ännu bättre kunna involvera personalen i framtagandet av ett miljöaspektsregister. I enlighet med vår förförståelse fanns en tillräcklig kunskap om organisationens miljöpåverkan för att personalen inom ramen för verktyget själva kunde peka ut de viktigaste miljöaspekterna.

Radio Frequency Identification RFID är en teknologi för att kunna identifiera produkter via radiovågor, detta med hjälp av radiosändare. Denna uppsats intresserar sig för hur RFID kan användas i tillverkningsföretag och om tekniken kan förbättra och förenkla materialflödesprocesserna. RFID är en relativt komplicerad teknik därför har denna uppsats som syfte att ge företag praktiska tips inför en implementering. För att kunna besvara problemformuleringen har Hästens Sängar AB används som praktikfall. Intervjuer har även gjorts med RFID leverantörer och av företag som idag använder RFID, för att få det praktiska perspektivet. RFID används mer och mer i tillverkningsföretag även om utvecklingen har gått långsammare än förväntat. Tekniken kan enligt teorin förbättra kontrollen i följande processer: beställning &amp; lager, tillverkningsprecision, plockkvalitet och leveransprecision. Tekniken kan förbättra kontrollen och därmed effektivisera arbetsprocessen vilket i sin tur genererar tidsbesparing och ökad lönsamhet. Det finns dock risker med RFID, såsom höga kostnader, bristen på standarder och ökad sårbarhet. Det bör göras uträkningar på avkastning på investeringen innan RFID implementeras. Tidsbesparing och ökad vinst av kontroll är något som behövs räknas ut och analyseras. Efter det börjar implementeringsfasen. Det är viktigt att tänka på att RFID måste vara individuellt utformat för att fungera optimalt. RFID är inget ”plug and play” system, det kommer att behövas en lång testperiod med justeringar efter att systemet är implementerat. Det är även viktigt att ha en noga utformad kravspecifikation och uppsatta mål som utfallet kan jämföras mot. För att RFID ska kunna öka kontrollen krävs det att systemet fungerar felfritt. Det finns dock externa material som kan försämra användningen. Metall och vätska kan försämra taggarnas radiovågor. Även utomhusklimat som inkluderar hög/låg temperatur, fukt och dimma försämrar taggarnas sändningsförmåga. Det kan även finnas högspänningsledningar hos företagen som försämrar taggarnas funktion. Det är därför viktigt att analysera dessa problem innan en implementering utförs. För att motverka sådana komplikationer kan olika sorters taggar användas och även olika frekvenser på radiovågorna. RFID är en teknik som om den fungerar till fullo kan öka möjligheten till kontroll och jämförelse vilket i sin tur kan leda till ökad kvalitet även till ökad effektivitet vilket leder till ökad lönsamhet. Nyckelord: RFID, Supply Chain Management, implementering, processförbättring

Syfte: Anledningen att vi valt CRM som uppsatsämne är att det de senaste åren blivit en trend bland företag att använda sig av detta verktyg. Det som gör ämnet ännu mer intressant är att undersökningar visar att många företag misslyckas i sina försök att implementera CRM. Den svenska banken Swedbank är ett företag som dock borde ha förutsättningar att lyckas. Syftet med denna uppsats att öka kunskapen om CRM genom att undersöka hur Swedbank implementerat och använder sig av CRM. Vi har även haft som ambition att undersöka vilka fördelar implementeringen och användningen av CRM har givit Swedbank. Metod: Utifrån syftet med denna promemoria har vi valt att utföra intervjuer på Swedbank. Syftet med denna typ av analys skapar grund för att få en djupare förståelse om hur intervjuobjekten uppfattar bankens sätt att arbeta med CRM. Källor som vi övrigt använt oss av för att samla in vår data är litteratur och Internet. Resultat &amp; slutsats: Intervjuobjekten beskriver generellt implementeringen av CRM med en positiv ton, vilket återkommer i samtliga intervjuer. Även om korrespondenterna är partiska i frågan är vår övertygelse att svaren återspeglar de verkliga förhållandena inom organisationen. Utifrån den teori som ligger till grund för uppsatsen har vi dragit slutsatsen att Swedbank har lyckats väl med sin implementering av CRM. En annan slutsats är att CRM är mer än ett marknadsföringsverktyg för Swedbank. CRM kan även implementeras för att användas som ett organisations- eller ekonomistyrnings verktyg. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att CRM- systemet uppfattas på olika vis i olika företag är det svårt att få en god bild av det hela genom att endast undersöka ett företag. För att få en bra bild av hur CRM implementeras och används, bör fler företag inom bankbranschen undersökas. Vi tycker också att det vore intressant att undersöka och jämföra CRM- systemet mellan olika kontor inom samma bankföretag. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats skulle kunna ligga som ett stöd vid en kartläggning om hur ett företag ska gå till väga då man önskar att implementera CRM som verktyg. Uppsatsen pekar även på risker och problem som företag kan stöta på vid implementeringen.

Denna uppsats är kvalitativ och behandlar hur den utökade vårdgarantin implementeras i Uppsala Läns Landsting. Med hjälp av Brunsson och Olsens teori om reform implementering och Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri har vi analyserat hur reformen implementerats och vilka faktorer som påverkar implementeringen. Reformen syftar till att minska vårdköerna genom rationalisering och effektivisering men även till att påverka organisationens omgivning så att befolkningen får en mer positiv uppfattning om sjukvården. Våra slutsatser är att den utökade vårdgarantin är en utveckling av en tidigare reform och att implementeringen påverkas av tidsaspekten, oklarhet i idé och praktik samt organisationens förhållande till dess omgivning.