Denna studie behandlar samverkan i ett projekt mellan försäkringskassan och en allmänpsykiatrisk klink. Studien har kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Vår empiri är hämtad från medlemmar i projektets styrgrupp och läkare från kliniken. Projektet syftar till att ta fram en metod för att kunna ta hand om de långtidsarbetslösa patienterna på kliniken. Syftet och målet med studien har varit att ta reda på vilka faktorer som är relevanta för att uppnå god samverkan, samt hur samverkan kan vara utvecklande för en organisation. Vår slutsats är att det finns många faktorer som ligger till grund för att god samverkan skall råda. Ett axplock av dessa faktorer är: kommunikation och motivation hos de medverkande. / This study involves a cooperation project between the Swedish health benefits system and a local psychiatric clinic. The study has a qualitative method and the data has been collected from the cooperation board and doctors at the clinic. The cooperation board consists of representatives from all parties. The projects aim is to develop a method for combating long-term sick leave in patients at the clinic. The aim of the study has been do discover what factors are relevant in order to have good cooperation and how cooperation can develop an organization.Our conclusion is that there are several factors that good cooperation are dependent upon. These are among others communication and the motivation of the participants.

Regeringen stärkte i början av tvåtusentalet arbetet med jämställdhet genom att införa strategin jämställdhetsintegrering i alla politikområden vilket även är metoden som ska ligga till grund för skolans jämställdhetsarbete. Syftet med studien är att utifrån gymnasielärares perspektiv undersöka hur styrdokument såsom skollagen och läroplanen påverkar lärares jämställdhetsarbete i gymnasieskolan. Eftersom skolan är en del av den offentliga förvaltningen och lärarna offentliga tjänstemän och därmed närbyråkrater kommer teorin om närbyråkrater att användas. I och med sin yrkesroll har lärarna till uppgift att verkställa politiskt fattade beslut varpå Lundquist teori om policyimplementering kommer att användas. Eftersom min studie utgår från aktörers perspektiv lämpar sig den kvalitativa metoden fallstudie således väl. Åtta lärare på olika skolenheter på en gymnasieskola i Norrbotten intervjuades. Trots styrdokument som fastställer att alla elever ska ges en likvärdig utbildning visar resultaten av studien i enighet med tidigare forskning att skolan i Sverige inte kan anses vara jämställd. Under intervjuerna framkom skillnader mellan lärarna på de teoretiska programmen och de praktiska, likväl som mellan kvinnor och män. För att lärarna ska kunna arbeta med policyimplementering krävs det att de förstår, kan och vill arbeta med det. Lärarna kan anses vara med benägna att införa jämställdhetspolicy när de anser att behovet finns och adresserar en verklig utmaning. Att policyn är flexibel kan också anses vara någonting positivt då lärarna ges möjlighet att arbeta med jämställdhet utifrån deras egna idéer. Samtidigt är det någonting riskabelt, då inte alla lärare har samma tankar och idéer om hur jämställdhetsarbetet bör bedrivas. Samtidigt som viljan är det som i slutändan tycks vara vad som avgör lärarnas arbete med jämställdhet, är det också det som är svårast att förändra. Dessutom saknas det i princip uppföljning på lärarnas arbete och deras handlingsutrymme är så pass stort att de, om de vill, skulle kunna välja bort arbetet med jämställdhet. För de lärare som både förstår, kan och vill arbeta med jämställdhet är arbetet ändå inte enkelt. Om men det finns styrdokument som fastslår att skolan ska vara jämställd fostrar samhällets normer flickor och pojkar olika redan från födseln. Något som även tyder på att Sverige, som trots att det är ett av de mest jämställda länderna i världen, ändå präglas av normer och beteenden kopplat till kön som resulterar i olika förväntningar.

Sveriges hälso- och sjukvård är styrd av politiker, här hamnar regionfullmäktige i en central roll. Samtidigt i andra änden av organisationen finns professionen som själva besitter expertkunskap. Besluten som fattas av politiken ska sedan implementeras och arbetas efter inom organisationen av professionen. Den speciella relation professionen och politiken har till varandra inom ramarna för svensk hälso- och sjukvård leder till en relativt unik position för regionala politiker som inte sällan kritiseras i flera forum. Detta fördjupningsarbete undersöker hur politiken själv ser på denna relation. Den undersöker om och i så fall hur politiken tänker inom ramen för sitt uppdrag på att ha den medicinska professionen delaktig i framtagande, utformande och implementering av politiska beslut. Inom ramen för detta fördjupningsarbete pekas inte ut rätt eller fel utan det ser i stället till att fånga upp synen och åsikterna hos politiken och kopplar detta till existerande forskning för att undersöka var det finns utrymme för förbättring samt att hitta nya åsikter och faktorer i denna ständigt aktuella fråga. Genom en enkätundersökning framkommer att det finns ambitioner att förbättra dialogen mellan politik och profession utan att professionen för den delen ska styra den politiska agendan. Samtidigt läggs vikt vid fullmäktiges övergripande och visionära nivå och fokus läggs i stället på att bygga upp en kedja och organisation som främjar att var hierarkiska nivå har sitt ansvar och vikten vid en tydlighet existerande och uttalad väg för hur information färdas emellan politik och profession.

This study examines the implementation of the Youth Supervision Act (2020:616) in Sweden by examining the opportunities and challenges that probation officers face. The Study is limited to four probation offices in Sweden, wich are Halmstad, Skövde, Vänersborg och Stockholm. The study is based on Lennart Lundquist's (1992) theoretical framework "understand, can, want" where the primary goal is to investigate frontline bureaucrats (probation inspectors) understanding, know-how and willingness to enforce the law. Semi-structured interviews are used to interview the parole inspectors from the mentioned prole offices. through semi-structured interviews, nuanced insights are gained about frontline bureaucrats' perspectives, challenges and experiences related to the implementation of youth supervision. The results from the interviewees show that , overall, they view positively the team's opportunities to provide good contributions. Probation inpectors demonstrate an understanding of what the law entails, they possess the necessary skills for execution, the wide scope for action is highlighted and they express a strong will to implement the law. With the enforcement of the law, there are also challenges such as lack of knowledge , both on the part of the probation service and on the part of other actors involved. The respondents emphasize several challenges with collaboration , such as differences in knowledge, different levels of experience and the difference with municpal field-managing authorities. In addition, there are resource limitations in the smaller municipalities. The study underlines the need for further research to deepen the insights of other involved authorities.

ERP-system (Enterprise Resource Planning Systems) spelar en allt större roll för organisationer och att implementeringen av dem blir framgångsrika är av stor betydelse för ett företag. Det finns exempel där en misslyckad implementeringsprocess medfört att hela företag försatts i konkurs. Följaktligen har flera studier gjorts gällande ERP-implementeringar. Ibland syftar artiklarna till att visa på rekommenderade tillvägagångssätt genom att redogöra för implementeringens kritiska framgångsfaktorer – de moment, aktiviteter eller liknande som genom studien identifierats som avgörande för en framgångsrik implementering. Majoriteten av studierna har berört organisationer i privat sektor. Författarna till denna uppsats ansåg att det fanns starka argument för att dessa studiers resultat inte med nödvändighet är applicerbara på organisationer i offentlig sektor, utan att de kritiska framgångsfaktorerna kan skilja sig åt eller ha olika prioriteringsgrad i respektive sektor. Att studera huruvida kritiska framgångsfaktorer och framgångsmått kan skiljas åt och prioriteras olika torde vara av vikt för implementeringar av ERP-system. Denna uppsats är uppstånden av denna anledning, att söka finna kritiska faktorer i implementeringen av ERP-system för organisationer i offentlig sektor.

Införande av nya IT-system inom organisationer bidrar till att stora ändringar sker i de anställdas arbetssätt och kan därmed leda till att motstånd till det nya sättet att arbeta på uppstår. Syftet med studien är att undersöka hur implementeringen av ett nytt IT-system mottagits av sektionscheferna inom Ljungby kommun. Studien hade en öppen ansats med syfte att få fram ny information från intervjupersonerna men i vissa fall användes också ledande frågor. Tillförlitligheten i studien uppstod i form av att fem intervjuer genomfördes och informationen som framkom var till stor del likadan. Validiteten uppstod då ett flertal sektioner deltog i undersökningen vilket gjorde att resultatet kunde appliceras på sektionerna inom Ljungby Kommun och därmed ses som giltigt. Generalisering av resultatet kunde göras på de olika sektionerna inom Ljungby Kommun. Studien genomfördes genom att fem slumpmässigt utvalda personer inom olika sektioner inom Ljungby Kommun intervjuades. Resultatet av intervjuerna analyserades sedan mot olika teorier till exempel förändringar, kommunikation, kulturer i organisationer, kravinsamling och användbarhet av system. Där framkom det att det fanns ett motstånd till systemet som grundade sig i bristande kommunikation och utbildning men också på dålig integration mellan de olika systemen som personalen arbetar i. I diskussionen framkom det att Ljungby Kommun borde involvera de berörda mer vid införande av nya system samt använda någon form av modell eller metod för att projektet ska fortlöpa på bästa sätt. I slutsatsen kunde svar ges på alla de fyra frågeställningarna och därmed har syftet med studien uppfyllts. Det finns ett motstånd till systemet och det beror bland annat på dålig integration mellan de olika systemen som används. Det fanns ingen form av användarmedverkan, utbildning eller kommunikationen vid införandet av det nya system och ingen av intervjupersonerna har informerats om de vinster och fördelar som systemet skulle ge.

I Sverige har antalet cancerfall mer än fördubblats sedan 70-talet. Men samtidigt så har överlevnaden i cancer också ökat. Detta tack vare forskningen och dess framfart med förbättrade diagnostiska metoder som resulterar i att utredningar går snabbare och behandling kan sättas in snabbare. Men det är fortfarande för stort antal som inte överlever (Cancerfonden, 2020). I cancervården har det har det funnits en del problem med långa väntetider men sedan 2015 har det satsats pengar på ett försök till att jobba på de långa väntetiderna och förkorta dem. Man införde standardiserade vårdförlopp (SVF), man tog idén från Danmark där den varit framgångsrik (Cancerfonden, 2022). Regionerna förseddes med en summa pengar för satsningen på SVF där socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp detta. Tanken är att alla regioner ska följa ledtider för de olika flödena i arbetet med SVF (Socialstyrelsen, 2018:7).Syftet med denna studie är att se hur detta mottogs på en liten klinik som kirurgmottagningen i Hudiksvall. Hur resultatet av beslutet att implementera SVF blev för mottagningen. Denna fallstudie består av samtalsintervjuer med tre olika yrkesprofessioner på kirurgmottagningen där de tillfrågas om deras egna upplevelser, mottagandet av SVF samt hur deras arbete påverkats av införandet av SVF (Esaiasson et al, 2017:261).Resultatet av denna studie påvisade att mottagandet av SVF på kirurgmottagningen rent generellt var positivt. Det finns dock brister, men inte alla håller med om det. Studien visar på att det kan vara en aningen olika syn på en del detaljer. Brister gällande utbildning och information i och med införandet av SVF var märkbart påpekar två av respondenterna. Den största svårigheten som det vittnas om är diagnossättningen, det var en knapphändig information gällande detta i samband med införandet av SVF. Än idag är de medicinska sekreterarna under ständig uppdatering för att hinna med SVF flödena. Men överlag positiv inställning till SVF. De har bildat sig ett bra team och har bra kontakter med övriga aktörer, samt ett resultat av patientnöjdhet och trygghet (IP1 2022; IP2 2022; IP3 2022).

Till följd av globalisering och ökad konkurrens har västvärldens intresse för lean production som produktionssystem vuxit och i Sverige är lean production den verksamhetsutveckling som tillämpas i störst utsträckning. Efter implementering av lean production har organisationer upptäckt att den traditionella ekonomistyrningen behöver förändras eftersom den motverkar leans värderingar. Dessutom belyser inte de traditionella ekonomiska rapporterna förändringarna som sker till följd av lean production, något som kan resultera i att företag avbryter implementeringen. Som ett resultat har lean accounting som bygger på leans principer och metoder utvecklats för att stödja lean production. Lean accounting har trots dess fördelar en begränsad utbredning i Sverige enligt förespråkare. Utifrån en kvalitativ studie med en abduktiv ansats har sex personliga intervjuer genomförts med respondenter bestående av förespråkare och ekonomer i företag med lean production. Arbetets insamlade teori tolkas tillsammans med empirin utifrån ett hermeneutiskt synsätt och resulterar i arbetets analys och slutsats. Arbetets slutsats är att den begränsade utbredningen av lean beror på ekonomiavdelningars bristfälliga delaktighet i implementeringen av lean production. Eftersom bristen på delaktighet beror på ledningens oförmåga att engagera och involvera ekonomiavdelningen kan företagets ledning vara en anledning till lean accountings begränsade utbredning. När ledningen involverar och skapar delaktighet i företagets ekonomiavdelningar skapas kunskap om leans värderingar och principer som resulterar i egenutvecklade metoder och verktyg. Dock finns det en allmän okunskap om begreppet lean accounting som resulterar i att ekonomiavdelningarna inte är medvetna om att de tillämpar metoder och verktyg som kan anses vara lean accounting. En konsekvens av den missvisande uppfattningen gällande lean accountings begränsade utbredning är avsaknaden av goda exempel och bristande intresse. / As a result of globalization and increased competition, the West's interest in lean production as a production system has grown and is the business development practice that is used to the greatest extent in Sweden. After an implementation of lean production, organizations have discovered that the traditional financial control needs to be adjusted because it counteracts leans values. In addition, the traditional financial reports do not highlight the changes that occur as a result of lean production, which could result in a decision to cancel the implementation of lean production. As a result, lean accounting, which is based on lean principles and methods, has been developed in order to support lean production. Despite the advantages of lean accounting the implementation is limited in Sweden according to proponents. The survey is based on a qualitative study with an abductive onset. Six respondents consisting of advocates and economists in companies with lean production was interviewed individually. The thesis together with the empirical data has been collected based on a hermeneutic approach, which result in the analysis and conclusion. The study shows that the limited implementation of lean depends on the economics department's inadequate participation in the implementation of lean production. As the lack of participation depends on the management's inability to engage and involve the finance department, the company's management may be a reason to the limited implementation of lean accounting. When management involve and encourage the finance departments to participate in the lean implementation, knowledge of lean’s values and principles increase which results in the development of methods and tools. However, there is a general ignorance of the concept of lean accounting, as a result the financial departments are not aware that they apply methods and tools that can be considered lean accounting. A consequence of the misleading perception regarding lean accountings limited implementation is the lack of good examples and lack of interest.

Studien syftar till att undersöka hur bildlärare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan användas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i ämnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier på fritiden. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och på fritiden. Studiens metod är kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under två månaders period och intervjudelen har genomförts i två olika grupper, nämligen en grupp med två bildlärare och en grupp av elever i årskurs 7 på en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ”addering” och ”digitala mediernas dominans” enligt Marner och Örtegrens kategori. I processen under bildframställningen arbetar eleverna med de digitala medierna tillsammans med traditionella arbetssätten. Analysen av hur ungdomar arbetar med digital medier på fritiden visar att eleverna arbetar digitalt med bildaktiviteter, speciellt i sociala medier. Studien visar att eleverna använder datorer och mobiler i hemmet i stor utsträckning. Eleverna skapar bildkunskaper via digitala medier i hemmet.

Studien syftar till att undersöka professionellas uppfattning om personer med samsjuklighet, deras behov och vilka insatser som bedöms vara lämpliga. Syftet är även att undersöka professionellas syn på samverkan mellan verksamheter och huvudmän samt de professionellas upplevelse av implementering av integrerade behandlingsmetoder. Den metodologiska utgångspunkten är ett hermeneutiskt perspektiv med semistrukturerade intervjuer med vinjettmetoden som verktyg. Fyra verksamheter i tre olika kommuner besöktes där åtta respondenter intervjuades. Resultatet har analyserats utifrån teorier om samverkan och implementering. Studien visar på att personer med samsjuklighet blir förbisedda i missbruks- och beroendevården samt hälso- och sjukvården. Verksamheterna behöver samverka med andra för att erbjuda denna klientgrupp adekvat behandling. Som professionell är det av stor vikt att skapa tilltro från och en relation till klienten för att kunna gå vidare i behandlingen. Den visar även att implementeringsarbetet påverkar verksamheten i stort vilket inkluderar bland annat de professionella och klienterna. En av våra slutsatser är att implementeringen av SIP kan underlätta behandlingsprocessen för klienterna. En annan slutsats är att en del verksamheters arbetssätt exkluderar personer med samsjuklighet och deras multipla problematik.