<p>This thesis investigates how teachers in political science work with global issues in their teaching. It investigates the implementation within a specific area. Implementation is a problematic concept and in debate it is often accused of not working.</p><p>This thesis finds out whether dissatisfaction exists among teachers when it comes to how municipal schools work with global issues.</p><p>The investigation consists of three interviews made with teachers in political science, all from municipal upper secondary schools, in three different cities.</p><p>The result shows that dissatisfaction exists among the teachers. Lack of time and lack of dialogue between the teachers and the principles are described as the main hindrances to reach the goals of the implementation. The implementation is however, in a broad outline, depicted positively.</p>

<p>The works of an employee within an authority involves many laws and rules that have to be followed at the same time every case is unique and the resources are limited. This study wants to illustrate how national environmental goals are applied by länsstyrelserna in Sweden. How does the implementation of the environmental goals works by länsstyrelserna in Blekinge, Skåne and Örebro län? Which problems creates obstacles in the implementation of the environmental goals according to länsstyrelserna? What differs between länsstyrelserna in the implementation? Mainly it is the complexity of problems that will be illustrated here, which may result in different implementation sof the environmental goals by länsstyrelserna or that the environmentalgoals do not applys like intended. In this study sixteen national environmentalgoal are examined; “fresh air”. “natural acidification” and “a good settle environment”. This has been done through my theory of implementation and the three criteria</p><p>of Lennart Lundquist. The material this study is based upon comes from books about implementation and interviews with persons working with the environmental goals by länsstyrelserna I chosen to analyse. Five persons from länsstyrelserna and one person from the</p><p>council of environmental question have I interviewed, to see what they thinks about the work of the environmental goal.</p><p>The result shows that länsstyrelserna experience coordinationproblems and lack of resources which creates an obstacle to achieve the environmental goals. Länsstyrelserna describe problems to involve the municipalitys in the environmental work and their important role in</p><p>the implementation and achieving of the goals. To achieve a successful implementation more resources must be provided as well as information and cooperation. The environmental goals are not implemented in the same way by the länsstyrelserna and this is because of the different in the condition every länsstyrelse dispose over.</p>

I have chosen an action research approach for this essay. I want to incorporate a method of conflict management in the work of the personnel at a school and also discuss their thoughts and experience in conflict management. I wanted to incorporate modern knowledge about constructive conflict management for everyday use and I stress that if we can evolve these skills among the personnel in schools then we have a better chance of helping children with deviant behavior which often end up in conflict because of it. This will also help all the other children and personnel to manage conflict situations in a better way. I want to introduce a new way of thinking about conflict management which in many ways is different from how it is today. Briefly the method which I advocate revolves around paying attention to every ones basic needs and says that everyone can win and no one has to loose. he main purpose of this essay has been to find out if focus group conversations is a viable method for improving conflict management in the school system. Several of the participants has in their evaluations written that it was a rewarding and interesting way to work. Some participants also had a reservation that this work took time from our scheduled conferences so we might miss some important information.

Konceptet Lean har sitt ursprung från industrin men används idag även inom andra sektorer, exempelvis inom vård- och omsorgsarbete. Denna studie behandlar en socialförvaltnings implementering av konceptet som de kallar Ständiga förbättringar. Syftet med studien är att ur ett chefsperspektiv få kunskaper om specifika framgångsfaktorer för implementering och fortsatt arbete med Ständiga förbättringar i enheterna. Studien genomfördes genom intervjuer av enhetschefer som har, eller påbörjat implementeringen av konceptet i sina enheter. Resultatet visar på betydelsen av enhetschefens roll som drivande, förmåga att anpassa arbetssättet till den egna enheten samt synen på Ständiga förbättringar som en ständigt pågående process. Vidare visar resultatet att tydliga verktyg, eldsjälar samt arbete med delmål och uppföljning är viktiga aspekter. Vi har under studien insett att det måste ske en förändring av organisationskulturen för att implementera ett nytt och hållbart arbetssätt.

1990 Sweden ratified the UN Convention on the Rights of the Child, with 54 rights. The Convention on the Rights of the Child does not apply as law in Sweden. However, all countries that have ratified the convention, has an obligation to implement the convention in all decision making and practical management that includes children. The purpose of the study is to examine the implementation of the convention in relation to unaccompanied refugee children on a state, municipal and non-profit level by using three actors. The actors are the Swedish immigration service, Stockholm social service and the NGO Save the Children. The study is a qualitative case study that uses interviews with representatives from the three actors. The study examines how the Convention on the Rights of the Child has been implemented in the city of Stockholm regarding unaccompanied refugee children. The essay uses Lennart Lundquists theory of implementation and examines whether the three actors understand, can and want to implement the Convention on the Rights of the Child. Since 1 July 2006, the responsibility for providing housing for unaccompanied children remained with the municipalities instead of the Swedish immigration service. The consequence of that legislative change is reported in the study. The result of the study shows that there are barriers for the implementation to be accomplished. The problem with the implementation of the Convention on the on the Rights of the Child is that it is subordinate to other laws dealing with unaccompanied refugee children. The result also shows that the conditions for the unaccompanied refugee children only can be improved by making the Convention on the Rights of the Child to law in Sweden.

Studiens syfte är att undersöka hur implementeringen av en modell i allmänhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bör uppnås genom att besvara frågeställningen; Hur väl har implementeringen lyckats i organisationen, vilka förtjänster och hinder kan man se? Den valda metoden är kvalitativ och empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien är dessutom uppbyggd utifrån en induktiv infallsvinkel. Därmed ligger utgångspunkten i insamlad data som vidare har jämförts med funnen teori. Flera faktorer belyser att respondenterna använder sig av mindset i sitt dagliga arbete trots att reflektionen och medvetenheten kring det inte är så tydlig. Exempelvis framstår öppen kommunikation och goda relationer som förtjänster till att kunna arbeta utefter mindset. Framträdande faktorer som kan upplevas som hinder är tidsbrist och kulturkrockar. Resultatet visar på att mindset lever i organisationen och att implementeringen därmed är lyckad.

Syfte och frågeställningar Denna studie ämnar undersöka vilka förutsättningar som lärare haft i samband med deras arbete mot att implementera den nya kursplanen i Lgr11. Vidare syftar även studien till att undersöka hur lärare uppfattar kursplanens påverkan på ämnet gränser och möjligheten att påverka dessa. Den första frågeställningen lyder; Vilka hinder och möjligheter har lärare i idrott och hälsa stött på i samband med implementeringen av Lgr11 ur ett lärandeperspektiv? Den andra frågeställningen lyder; Hur upplever lärare i idrott och hälsa ämnets struktur i och med implementeringen av Lgr11? Metod Denna studie har en kvalitativ ansats. Enskilda intervjuer har genomförts med fyra idrottslärare som undervisar i grundskolan och som har god insyn i den nya kursplanen. Materialet transkriberades och presenterades under varje forskningsfråga. Resultat Studien visade på att det är en rad faktorer som begränsar undervisningen. Ramar som påverkade undervisningen negativt var brist på tid, brist på lokaler, stora elevgrupper, lärarnas kompetens och utbildning och tillgång till material. Kursplanen som reglerande ram medförde en osäkerhet kring rörelse/motorikblocket då formuleringarna där var otydliga. Kursplanen som ram gav även undervisningen möjligheter. Kursplanen skildrar inte hur de olika kunskapskraven skulle realiseras vilket medförde en varierad och individanpassad undervisning. I frågan om ämnets struktur har den i och med den nya kursplanen fått en stark klassifikation, vilket innebär att ämnets gränser blivit tydligare. Dock blev klassificeringen svagare i och med att rörelseblocket inte var tydligt definierat i kursplanen. Vidare var inramningen stark förutom kring aspekten ”hur” eleverna skall lära sig innehållet. Detta möjliggjorde att lärare och elever kunde påverka denna aspekt i undervisningen. Slutsats Den nya kursplanen har medfört en individanpassad och varierad undervisning. Dock har lärare och elever inte tillräckligt med tid för att alla moment i kursplanen skall realiseras utifrån styrdokumentens intentioner. Klassificeringen och inramningen har blivit starkare i och med den nya kursplanen vilket medfört ett tydligare innehåll och har bidragit till att ämnet blivit ett kunskapsämne. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013</p>

Bakgrund: Fallskador räknas idag som ett folkhälsoproblem som, förutom personens lidande, kostar kommuner och landsting ca 5 miljarder kronor per år. En tidig riskbedömning liksom följsamhet gentemot evidensbaserade åtgärder är avgörande för att minska detta problem inom slutenvård. Att utforma vården med hjälp av standardiserade vårdplaner (SVP) är i enlighet med omvårdnadsprocessen. Studier har beskrivit sjuksköterskors upplevelser och motivation till att använda sig av SVP. Föga studerat är hur implementeringsprocessen stimulerar sjuksköterskors lärandeprocess i förhållande till prestation.   Syfte: Förbättringsarbetets syfte är att tillämpa en evidensbaserad omvårdnad i ett led för att förebygga fall. Studien syftar till att utvärdera implementeringen av SVP ur sjuksköterskans lärandeperspektiv.   Metod: En projektgrupp genomförde interventionen i form av 8 aktiviteter med hjälp av förbättringskunskapsverktyg såsom PDSA-hjul och Nolans tre frågor. Under 6 månader journalgranskades 10 slumpmässigt utvalda patientjournaler två gånger i månaden för att granska riskbedömning, implementering och följsamhet till SVP. Data analyserade med deskriptiv statistik. Nio sjuksköterskor intervjuades om implementeringen ur ett lärandeperspektiv med strukturerade intervjuer, som analyserades med riktad innehållsanalys.   Resultat: En förbättring skedde i andel fallriskbedömda patienter, liksom andel med upprättad SVP. Följsamheten kan ännu ej räknas som en förbättringstrend. Utbildning, förändringsledare och påminnelsesystem ansågs mest betydelsefulla vid implementeringen. Lathund och resultatåterkoppling ansågs minst betydelsefulla. Fallgropar i implementering var tidsbrist, arbetsbelastning, attityd, samt saknad av en gemensam vision i personalgruppen. Upplevd patientnytta var stärkt patientsäkerhet, ”rätt från början”, ett tidigt agerande kring fallriskpatienter, en ökad kollektiv medvetenhet samt lika vård för alla.     Slutsatser: Förbättringskunskap och aktiviteter resulterade i fler riskbedömningar, fler fallriskpatienter som får en upprättad SVP med evidensbaserade omvårdnadsåtgärder, men det kunde inte säkerställas att åtgärderna också utfördes. Ingen tydlig koppling kunde ses mellan implementering av SVP och reducerat antal fallolyckor. Att intervjua sjuksköterskor om deras lärande, förutsättningar och upplevda effekter gav en betydande grund för liknande förbättringsarbeten i framtiden.   Nyckelord: evidensbaserad omvårdnad, fallprevention, förbättringsarbete, implementering, lärande / Background: Presently, falls account for a major national healthcare problem, which apart from the patient’s own suffering, brings costs of about 5 billion SEK annually for municipalities and regions. Research shows that an early risk assessment together with adherence to evidence based actions for fall prevention is necessary to counter this problem. Making standardized nursing care plans (SVP) for patients is in line with the nursing process. Some studies have focused on nurses’ experience and motivation to use SVP, but little research has focused on how the implementation process promote nurses learning process in relation to performance.   Purpose: The aim of the improvement work was to practice evidence based nursing to prevent fall injuries and the purpose of the research was to evaluate the implementation process from a nurse’s learning- and development perspective.   Method: A project group managed the intervention through 8 activities using established quality improvement methods and tools such as the PDSA-wheel and Nolans’ three questions. During a period of 6 months, the journals of 10 random patients records were reviewed two times each month to identify and map risk, implementation and adherence to the SVP. Data were analyzed with descriptive statistics. To illuminate learning in relation to the implementation process, nine nurses were interviewed,, using directed content analysis as the method.    Findings: During the period of study, both the portion of early fall risk assessments and created SVP increased. However, adherence cannot yet be seen as an improvement trend. Training, the change manager and a reminder-system were seen as most important during implementation. A simple manual and feedback of results were seen as the least important implementation factors. Time, workload, attitude and a lack of a common vision among the nursing staff were seen as the largest challenges. From a patient perspective, the benefits identified were improved patient safety, “right from the start”, early preventive actions on risk patients, collective awareness and equal care for all patients.   Conclusion: An implementation taking consideration to quality improvement and activities has generated an increase in risk assessments and an increased proportion of fall risk patients with an established SVP containing evidence based nursing actions. However, this study could not verify that the identified actions were carried through. During the period and with the sample of the study, no clear relation between implementation of SVP and a reduction in fall injuries could be proven. The method of interviewing nurses about their learning and development process, prerequisites and experienced effects has provided good insights and knowledge for use in future improvement and implementation work.   Keywords: evidence based nursing, fall prevention, quality improvement, implementation, learning

Syftet med studien är att söka förståelse för hur svenska små och medelstora företag arbetar med CSR implementering på en utvecklingsmarknad och vilka problem och möjligheter de möter i arbetet med detta. / The aim with this thesis is to seek understanding on how Swedish small and medium enterprises work with CSR implementation in a developing market and what problems and opportunities they face in dealing with this.

En kombination av fyra friska levnadsvanor såsom att vara rök- och alkoholfri, fysiskt aktiv samt ha en hälsosam kosthållning minskar risken för dödlighet med 66 procent. Medarbetare inom hälso- och sjukvården ska idag lägga större vikt vid patienternas levnadsvanor då Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tillkommit. Kompetens inom samtalsteknik och levnadsvanorna krävs för att rekommendationerna ska utföras.Under hösten 2012 och våren 2013 har 22 personer deltagit i utbildningen ”Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i praktiken”. Syftet med denna studie var att undersöka deltagarnas upplevelse av uppdragsutbildningen, på vilket sätt kunskapen kommit till användning samt hur implementeringsprocessen på vårdcentralerna fungerat. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts i form av en enkät med slutna och öppna frågor.Deltagarnas förväntningar inför utbildningen var främst att få ökad kunskap vilket har uppfyllts ganska bra. De flesta har fått tillräckligt med stöd från chef/arbetsledare. Det största hindret vid införandet av riktlinjerna är tidsbrist. Motiverande samtal är den kunskap som deltagarna haft mest nytta av och det används mer idag än före utbildningen. Utbildningen har bidragit till en liten ökad säkerhet i arbetet kring levnadsvanorna. Det som saknas i utbildningen är främst kunskap kring stress och sömn och det behövs mer fördjupning inom levnadsvanorna.