The present study will examine the effects of hypocrisy induction on selection decisions for two populations: Aversive Racists and truly non-prejudiced individuals. Aversive Racists are operationally defined as individuals who are low in explicit prejudice and high in implicit prejudice, whereas truly non-prejudiced individuals are defined as being low in both explicit and implicit prejudice. These two groups of people will differ on their ratings of job applicants, so that Aversive Racists will rate Black applicants lower than White applicants (with comparable job credentials) while truly non-prejudiced individuals will rate them similarly. The induction of hypocrisy will serve as a manipulation that reverses Aversive Racists ratings of job applicants; Black applicants will now be rated higher than White applicants with similar job credentials. External motivation to respond without prejudice will moderate these effects in the expected direction.

<p>Emotionella ansiktsuttryck är en viktig social kommunikationsledtråd. Kognitivt bearbetas uttryck olika beroende av det emotionella innehållet. Uppfattningen influeras av sociala kategorier med ibland negativt utfall. Detta stereotypinflytande har ofta sitt ursprung från omedvetna processer och kan påverkas genom priming. Även kontextuella faktorer (dofter) influerar på uppfattningar av ansiktsuttryck. Syftet med studien var således att undersöka stereotypers inverkan på tolkningen av ansiktsuttryck samt om doft som primingstimuli kunde påverka tolkningen. Resultatet bekräftar till viss del hypotesen med en signifikant skillnad beroende av stimuluspersonens hudfärg. Dofternas inverkan var dock minimal. En könsaspekt studerades som visade på möjliga effekter. Män skattade annorlunda (assimilering) än kvinnor (kontrast) och män påverkades mer av dofterna. Skattningsskillnaden beroende av stimuluspersonens hudfärg diskuteras enligt teorier kring grad av kognitiv bearbetning och stereotypaktivering. Brist i minnesaktivering genom dofter diskuteras enligt primingteorier. Könsaspekten anses även som möjlig påverkande faktor på huvudmodell. Teori rörande homogenitets-bias och könsskillnader i doftperception ses som en möjlig förklaring av könsaspekten. Mer förfinade metoder i framtida forskning kan behövas för att undersöka hela aspekten av ämnet.</p>

<p>Working memory (WM) is essential for our ability to function cognitively. In this thesis we set out to examine the effects of computerized WM training in adults, through a randomized, comparison group controlled and double blind design. We measured this using a neuropsychological test called Paced Auditory Serial Addition Task (PASAT), which measures executive functions. The participants (N106), divided into four groups, young (20-30), old (60-70) and training-low dose. They trained with a computerized WM training program called Rememo© at home for five days a week during a period of five weeks. Before and after training they took the test, and then again after three months. The training gave significant improvement on PASAT performance in both young and old, and that the effect was significant at follow up. In conclusion, WM training has an effect even outside the specific tasks trained, which gives strong support to the theory of generalization and also support findings of plasticity in the aging brain.</p>

<p>Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder:</p><p>Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita volatiliteten?</p><p>Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv. Vårt huvudsyfte är att se om vi kan urskilja om emittenterna på den svenska marknaden har olika prissättningsstrategier när det gäller den implicita volatiliteten på warranter. Vår teori utgår från en beskrivande del för att förklara hur en warrant fungerar samt en sammanfattning av den forskning som finns på området.</p><p>Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn där vi strävar efter att finna en förklaring till ett eventuellt samband mellan emittenternas prissättningsstrategi och den implicita volatiliteten. Vår ansatts för att närma oss vårt problem är hypotetiskt-deduktivt och vi har använt oss av alternativhypotesen:</p><p>H1: Alla emittenter har olika implicit volatilitet.</p><p>Vi har samlat in våra data dagligen i drygt två månader via Derivatinfo. Dessa har vi sedan valt att bearbeta i SPSS. De resultat som genererats har vi valt att presentera i form av diagram och tabeller. Dessa tyder på att emittenterna har olika prissättningsstrategier, dock kan vi inte säkerställa detta.</p>

<p>There have been numerous studies, both theoretical and empirical, dealing with how the degree of experience rating affects employment. The results have been often contradicting, giving ground for ongoing debate among the economists. Here in this thesis I will present the most central studies done concerning the effects on employment induced by layoff costs and UI payroll tax in particular. A special interest will be put on the implicit-contract model, since it appears to be especially useful when studying the effects of experience rating. The theoretical approaches and the existing empirical evidence will be discussed. By doing this survey I will make an attempt in explaining and summarizing the crucial and sometimes contradicting conclusions made though the years, so that a reader unfamiliar with those concepts will be able to easily grasp.</p>

<p>Den höga turbulensen på många av världens börser de senaste åren har ökat efterfrågan på kapitalsäkrade placeringar som ger möjlighet till hög avkastning men innebär en begränsad förlustrisk. En aktieindexobligation sägs vara kapitalsäkrad då den är konstruerad med hjälp av en köpoption och en nollkupongobligation. Mitt syfte med denna uppsats är reda ut begreppet strukturerad produkt av typ aktieindexobligation och med hjälp av Black & Scholes modell försöka prissätta optionen. Detta genom att estimera den implicita volatiliteten på optionen vid olika typer av aktieindexobligationer och jämföra med den historiska volatiliteten. Då den implicita volatilitet är avsevärt högre än den historiska volatiliteten kan slutsatsen dras att emittenter inkluderar ”dolda” marginaler i produkterna i syfte att tjäna mer pengar.</p>

<p>Optioner är värdepapper som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att sälja eller att köpa den underliggande tillgången inom en given tidsram och till ett givet pris. Vanligen särskiljs det mellan aktieoptioner och indexoptioner. Fokus i uppsatsen ligger på OMXS30 indexoptioner från år 2006. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den implicita volatiliteten enligt Black-Scholes formeln bättre predikterar den framtida faktiska volatiliteten än den historiska volatiliteten. I tidigare studier, bland annat i en sammanfattande studie av Figlewski (1997), har resultaten varit tvetydiga. I uppsatsen har jag kunnat konstatera att den implicita och den historiska volatiliteten är relativt jämlika vid prediktering av den faktiska framtida volatiliteten för 2006 års OMXS30 köp- och säljoptioner.</p>

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2006. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 221-225).

Lidée selon laquelle la mémoire déclarative à long terme celle qui nous permet dencoder et de récupérer sur un mode « déclaratif » des connaissances et des souvenirs acquis par le passé renvoie à deux réalités fondamentalement différentes nest pas neuve. Il y a plus de trente ans, en effet, Tulving (1972)proposait de distinguer la mémoire sémantique de la mémoire épisodique. Cette distinction est toujours admise aujourdhui et constitue une référence pour les pratiques dévaluation en neuropsychologie. Non seulement elle fournit une structure pour lanalyse clinique des troubles de la mémoire, mais elle sert également de cadre théorique pour la compréhension du syndrome amnésique (Verfaellie, 2000). Les relations quentretiennent ces deux systèmes mnésiques ainsi que les réseaux neuronaux qui les sous-tendent restent cependant encore lobjet de débats. De plus, les mécanismes impliqués dans lacquisition de nouvelles connaissances sémantiques sont peu connus. Bien que plusieurs études suggèrent que lapprentissage de nouvelles informations sémantiques dépend de mécanismes implicites (par ex., Ashby & Gott, 1988; Ashby & Maddox, 1990, 1992, Ashby, Alfonson-Reese, Turken, & Waldron, 1998; Hinton, 1981) dautres suggèrent que les mécanismes impliqués pourraient être à la fois implicite et explicites (par ex., Gopnik & Meltzoff, 1997) ou encore uniquement explicites (OConnor, Cree, & McRae, in press). En fait, limplication des mécanismes explicites et implicites pourrait dépendre du type de connaissances sémantiques à apprendre : lacquisition de labels pourrait dépendre de mécanismes plus explicites tandis que lapprentissage de catégories ou des caractéristiques de celles-ci pourrait dépendre de mécanismes plus implicites (Pitel et al., 2009). Dans cette perspective, si les mécanismes dapprentissage implicite interviennent dans lacquisition de connaissances sémantiques, il apparaît intéressant de déterminer leur rôle et les relations quentretiennent lacquisition de connaissances sémantiques et le domaine de lapprentissage implicite. Au plan théorique, cette mise en relation permettrait une meilleure compréhension du rôle joué par les processus dapprentissage implicite dans larchitecture cognitive ; par ailleurs, outre les répercussions que lon pourrait en attendre sur le plan des méthodes pédagogiques, une meilleure compréhension du rôle joué par les mécanismes dapprentissage implicite dans lapprentissage de nouvelles connaissances sémantiques devrait conduire au développement de pratiques de revalidation plus adaptées aux capacités de mémoire préservées ou résiduelles présentées par certains patients amnésiques. Dans ce travail, nous commencerons par développer les principaux modèles de la mémoire qui permettront de situer le système sémantique par rapport aux autres systèmes mnésiques. Nous développerons ensuite les modèles plus spécifiques de la mémoire sémantique qui nous aideront à mieux comprendre comment les connaissances sémantiques sont organisées et comment de nouveaux apprentissages peuvent survenir. Enfin, nous mettrons en évidence les éléments qui permettent de penser que les mécanismes dapprentissage implicite sont directement impliqués dans lacquisition de nouvelles connaissances sémantiques.

When we pay close attention to the prosody of Wh-questions in Japanese, we discover many novel and interesting empirical puzzles that would require us to devise a much finer syntactic component of grammar. This paper addresses the issues that pose some problems to such an elaborated grammar, and offers solutions, making an appeal to the information structure and sentence processing involved in the interpretation of interrogative and focus constructions.