Emotionella ansiktsuttryck är en viktig social kommunikationsledtråd. Kognitivt bearbetas uttryck olika beroende av det emotionella innehållet. Uppfattningen influeras av sociala kategorier med ibland negativt utfall. Detta stereotypinflytande har ofta sitt ursprung från omedvetna processer och kan påverkas genom priming. Även kontextuella faktorer (dofter) influerar på uppfattningar av ansiktsuttryck. Syftet med studien var således att undersöka stereotypers inverkan på tolkningen av ansiktsuttryck samt om doft som primingstimuli kunde påverka tolkningen. Resultatet bekräftar till viss del hypotesen med en signifikant skillnad beroende av stimuluspersonens hudfärg. Dofternas inverkan var dock minimal. En könsaspekt studerades som visade på möjliga effekter. Män skattade annorlunda (assimilering) än kvinnor (kontrast) och män påverkades mer av dofterna. Skattningsskillnaden beroende av stimuluspersonens hudfärg diskuteras enligt teorier kring grad av kognitiv bearbetning och stereotypaktivering. Brist i minnesaktivering genom dofter diskuteras enligt primingteorier. Könsaspekten anses även som möjlig påverkande faktor på huvudmodell. Teori rörande homogenitets-bias och könsskillnader i doftperception ses som en möjlig förklaring av könsaspekten. Mer förfinade metoder i framtida forskning kan behövas för att undersöka hela aspekten av ämnet.

Den höga turbulensen på många av världens börser de senaste åren har ökat efterfrågan på kapitalsäkrade placeringar som ger möjlighet till hög avkastning men innebär en begränsad förlustrisk. En aktieindexobligation sägs vara kapitalsäkrad då den är konstruerad med hjälp av en köpoption och en nollkupongobligation. Mitt syfte med denna uppsats är reda ut begreppet strukturerad produkt av typ aktieindexobligation och med hjälp av Black & Scholes modell försöka prissätta optionen. Detta genom att estimera den implicita volatiliteten på optionen vid olika typer av aktieindexobligationer och jämföra med den historiska volatiliteten. Då den implicita volatilitet är avsevärt högre än den historiska volatiliteten kan slutsatsen dras att emittenter inkluderar ”dolda” marginaler i produkterna i syfte att tjäna mer pengar.

Working memory (WM) is essential for our ability to function cognitively. In this thesis we set out to examine the effects of computerized WM training in adults, through a randomized, comparison group controlled and double blind design. We measured this using a neuropsychological test called Paced Auditory Serial Addition Task (PASAT), which measures executive functions. The participants (N106), divided into four groups, young (20-30), old (60-70) and training-low dose. They trained with a computerized WM training program called Rememo© at home for five days a week during a period of five weeks. Before and after training they took the test, and then again after three months. The training gave significant improvement on PASAT performance in both young and old, and that the effect was significant at follow up. In conclusion, WM training has an effect even outside the specific tasks trained, which gives strong support to the theory of generalization and also support findings of plasticity in the aging brain.

Optioner är värdepapper som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att sälja eller att köpa den underliggande tillgången inom en given tidsram och till ett givet pris. Vanligen särskiljs det mellan aktieoptioner och indexoptioner. Fokus i uppsatsen ligger på OMXS30 indexoptioner från år 2006. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den implicita volatiliteten enligt Black-Scholes formeln bättre predikterar den framtida faktiska volatiliteten än den historiska volatiliteten. I tidigare studier, bland annat i en sammanfattande studie av Figlewski (1997), har resultaten varit tvetydiga. I uppsatsen har jag kunnat konstatera att den implicita och den historiska volatiliteten är relativt jämlika vid prediktering av den faktiska framtida volatiliteten för 2006 års OMXS30 köp- och säljoptioner.

Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder: Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita volatiliteten? Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv. Vårt huvudsyfte är att se om vi kan urskilja om emittenterna på den svenska marknaden har olika prissättningsstrategier när det gäller den implicita volatiliteten på warranter. Vår teori utgår från en beskrivande del för att förklara hur en warrant fungerar samt en sammanfattning av den forskning som finns på området. Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn där vi strävar efter att finna en förklaring till ett eventuellt samband mellan emittenternas prissättningsstrategi och den implicita volatiliteten. Vår ansatts för att närma oss vårt problem är hypotetiskt-deduktivt och vi har använt oss av alternativhypotesen: H1: Alla emittenter har olika implicit volatilitet. Vi har samlat in våra data dagligen i drygt två månader via Derivatinfo. Dessa har vi sedan valt att bearbeta i SPSS. De resultat som genererats har vi valt att presentera i form av diagram och tabeller. Dessa tyder på att emittenterna har olika prissättningsstrategier, dock kan vi inte säkerställa detta.

There have been numerous studies, both theoretical and empirical, dealing with how the degree of experience rating affects employment. The results have been often contradicting, giving ground for ongoing debate among the economists. Here in this thesis I will present the most central studies done concerning the effects on employment induced by layoff costs and UI payroll tax in particular. A special interest will be put on the implicit-contract model, since it appears to be especially useful when studying the effects of experience rating. The theoretical approaches and the existing empirical evidence will be discussed. By doing this survey I will make an attempt in explaining and summarizing the crucial and sometimes contradicting conclusions made though the years, so that a reader unfamiliar with those concepts will be able to easily grasp.

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill säga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avläsas eller är obegripliga för läsaren, och undersökningens syfte är att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. Källmaterialet är Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att användandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende på textens syfte. I opinionstexter är det vanligt förekommande med kulturreferenser som stärker skribentens förtroende. I musikrecensioner förekommer ofta referenser för att förklara musiken och referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, vilket tyder på att skribenten vill tillföra den populärkulturella musiken kulturellt kapital. Att användningen av kulturreferenser skiljer sig så tydligt mellan genrer visar på att kulturjournalistiken är uppdelad i mindre gemenskaper med egna kodspråk.

Since its creation in 1998, the Implicit Association Test (IAT) has become a commonly used measure in social psychology and related fields of research. Studies of the cognitive processes involved in the IAT are necessary to establish the validity of this measure and to suggest further refinements to its use and interpretation. The current thesis used ERPs to study cognitive processes associated with the IAT. The first experiment found significant differences in P300 amplitude in the Congruent and Incongruent conditions, which were interpreted as a reflection of greater equivocation in the Incongruent condition. The second experiment tested the task-set switching account of the IAT in much greater detail by analyzing each trial type separately. In the Congruent condition, all trial types elicited the same amplitude P300. Local probability, and the consequent checking and updating of working memory, was thought to be responsible for differences between trials of the Incongruent condition that required or did not require a task switch. The final experiment examined the role of working memory in the IAT by introducing obtrusive and irrelevant auditory stimuli. The results of Experiment 3 indicated that the introduction of an obtrusive and irrelevant auditory increment deviant has little overall effect on the IAT, and a similar effect on switch and no-switch trials within the Incongruent condition. This could have been because both the Congruent and Incongruent conditions of the IAT make such extensive demands on central processing resources that few are available to allow for the switching of attention, or it is possible that the IAT does not require significant updating of working memory. The usefulness of ERPs in the study of the IAT effect is demonstrated by the current research. In particular, the finding that behavioural results were not always consistent with the ERP results demonstrates that electrophysiological measures can complement traditional behavioural measures.

This study reviews the burgeoning literature on followership and tests propositions from a recently developed theoretical framework to explore the relationship between follower behaviours, leaders’ perceptions of follower trustworthiness (trusting beliefs), and leaders’ subsequent willingness to be vulnerable to the actions of their followers (trusting intentions). Leaders’ implicit followership theories (IFTs) were examined as a potential moderator of both relationships. Results revealed that passive followership influenced leaders’ trusting beliefs negatively, whereas collaborative followership had a positive influence on leaders’ trusting beliefs as well as leaders’ trusting intentions. The most extreme form of proactive followership, challenging followership, had nonsignificant relationships with leaders’ trusting beliefs and intentions. In addition, leaders’ IFTs did not interact with followership behaviour to produce any change in leaders’ trusting beliefs. However, IFTs were found to moderate the relationship between leaders’ trusting beliefs and trusting intentions. Implications for research and practice are discussed in light of the results.

Exploring the relationship between prejudice and ethical decision-making within individuals that wish to pursue a career in the field of criminal justice has the potential to yield valuable insights on the ways that moral decisions may be impacted by extraneous factors. The objective of this thesis was to explore this relationship by means of quasi-experimental design and through examining 30 potential criminal justice candidates. Results suggested that significant associations between explicit racial attitudes and ethical decision-making are largely context-specific. Conversely, there was no significant relationship found between implicit racial attitudes and decision-making. In conducting this study, a better understanding of the role that explicit factors contribute within the decision-making process was revealed and a gap within the literature was identified. Also worthy of note, this study was the first known research inquiry into the relationship between both implicit and explicit attitudes and ethical decision-making within a Canadian criminological setting.