Syftet med studien var att belysa förskollärares tankar, erfarenheter och uppfattningar gällande inåtvända beteenden hos barn i förskolan. Kategoriskt och relationellt perspektiv samt dilemmaperspektiv tillämpades som teoretiska utgångspunkter i studien. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod bestående av enskilda intervjuer med fyra verksamma förskollärare vars arbetslivserfarenheter varierade. I analysen av det insamlade materialet urskildes följande temaområden: erfarenheter och uppfattningar, kännetecken, konsekvenser, bakomliggande orsaker, bemötande och förhållningssätt samt kompetensutveckling. Studiens resultat visade att förskollärarna har varierande uppfattningar gällande hur vanligt inåtvända beteenden hos barn är. Förskollärarna var överens om att det finns ett behov av kompetensutveckling inom området samt att beteendet kan få stora konsekvenser om åtgärder i förskolan uteblir. Informanterna ansåg vidare att barnet behöver stärkas som individ för att få en ökad känsla av trygghet. Resultatet analyserades även i relation till studiens teoretiska utgångspunkter där samtliga perspektiv kunde urskiljas i informanternas svar. Det mest framträdande var däremot det relationella perspektivet då barngruppen som helhet och den pedagogiska miljön ansågs vara avgörande för trygghetskänslan hos varje enskilt barn.