Hierarkin har präglats i sjukvården under flera års tid där varje yrkesgrupp har sin givna plats och sin grad av kompetens. På grund av att de olika yrkesgrupperna befinner sig på olika platser på hierarkin har det påverkat de sociala relationerna. Syftet med studien är att analysera hur deras sociala relationer är utformade på grund av det hierarkiska systemet och upplevelsen av det. Metoden som användes till denna studie var en kvantitativ metod och för att samla in data användes en webbenkät. Resultatet av studien fram visade att uppdelningen mellan läkare, sjuksköterskor och undersköterskor skiljer sig väldigt tydligt, genom att läkaren erhåller mycket mer makt och status än sjuksköterskor och undersköterskor. Teorierna och resultaten tillsammans påvisade tydligt att hierarkin har en väldigt stor påverkan på de sociala relationerna genom att det skapar differentiering mellan grupper, det vill säga, över- och underordnade grupper (in-och utgrupper). När människor kategoriserar sig i en grupp beter man sig mer gynnsamt gentemot sin grupp än grupper som skiljer sig markant från dem.

Den här undersökningen studerar pojkars attityder till läsning då de befinner sig i en grupp tillsammans med andra pojkar. För att se hur deras svar påverkats har de i förväg fått fylla i några svar som rör olika frågeområden. Under en efterkommande gruppintervju med fyra pojkar ur samma skolklass i årskurs nio, ges de ett andra tillfälle att svara på några lite mer specifika frågor. Samtalet leder till att några elever blir tystare än andra då det handlar om den egna läsningen i hemmet, men också under lektionstid.Inledningsvis är det i synnerhet en elev som inte läser så mycket hemma som går i ledning för att svara på hur läsningen ser ut i hans vardag, varvid en annan tenderar att hålla med i det mesta. Samtidigt är det två elever som svarat att de läser betydligt fler böcker än vad vi ser att de andra gör. Detta leder till en analys med hjälp av några olika socialpsykologiska verktyg av hur pojkarnas attityder tenderar att förändras beroende på vilken form av läsning de pratar om och om huruvida de befinner sig i en icke-anonym eller en anonym situation.Undersökningen ser också tecken på att elevernas sociala strukturer kan kastas om när en av de fyra eleverna går i bräschen för ett samtal som leder oss in i på läsning som intresserar dem än mer i grupp än vad den sedvanliga läsningen av böcker gör. Detta samtal pekar på att det kan finnas andra sätt för pojkar att inte bara finna intresse, engagemang och identitet utan även finna mening med hjälp av svenskämnet.