Kejsarsnitt - nödutgång eller genväg? / Föda barn i Västernorrland

No description available.

Zugl.: Bonn, Univ., Diss., 2006

Univ., Diss.--Kassel, 2000.

Zugl.: Bonn, Universiẗat, Diss., 2006.

Bakgrund: Antalet kejsarsnitt ökar såväl globalt som i Sverige. Kejsarsnitt är ett kirurgiskt ingrepp som innebär risker för såväl kvinna som barn. Trots risker önskar förstföderskor att genomgå ingreppet istället för en vaginal förlossning. Barnmorskors professionella stöd är av stor vikt för förstföderskors upplevelse inför, under samt efter sin förlossning. Studien utfördes för att förstå orsakerna till att förstföderskor önskar elektivt kejsarsnitt. Syfte: Var att fördjupa förståelsen kring förstföderskors önskan om elektivt kejsarsnitt. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i 14 bloggar från sökmotorn Google.se som analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Sökandet efter trygghet inför sin förlossning, Tankar på en vaginal förlossning väcker varierande känslor och Val av förlossningsmetod - en rättighet samt sju subteman. Mest framträdande var känsla av brist på kontroll och otrygghet inför en vaginal förlossning. Möjligheten att få välja förlossningsmetod ansågs vara en mänsklig rättighet. Konklusion: Förstföderskor som önskar elektivt kejsarsnitt sökte trygghet inför sin förlossning. Elektivt kejsarsnitt ingav trygghet då det uppfattades som en mer kontrollerad och säker förlossningsmetod både för kvinnan och barnet. Föreställningen av att genomgå en vaginal förlossning skapade rädsla och obehag. / Background: The number of caesarean sections increases both globally and in Sweden. Although caesarean section is a surgical procedure that involves risks for both women and child, first-time mothers wish to undergo the procedure instead of a vaginal delivery. The midwife's professional support is important for first-time mothers before, during and after childbirth. This study was conducted to understand the reasons why first-time mothers want elective caesarean section. Aim: To deepen the understanding of first-time mothers wish for elective caesarean section. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was used. Google.se was used for data collection, the collection resulted in 14 blogs. Result: The analysis resulted in three themes: The wish for security during childbirth, Thoughts on a vaginal delivery raises a variety of emotions and Choice of birthing method - a right and seven sub-themes. Most prominent was the feeling of lack of control and insecurity for a vaginal delivery. Choice of birthing method was considered a human right. Conclusion: First-time mothers strive for security during childbirth. Elective caesarean section was described as a safe and controlled birthing method. Thoughts on a vaginal delivery raises fear and discomfort for first-time mothers.

Thesis (doctoral)--Universität, Bonn, 2003. / Includes bibliographical references and index.

Syftet var att sammanställa vetenskaplig litteratur med avsikt att undersöka betydelsen av regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation av perifer venkateter (PVK) för att minska frekvensen och allvarlighetsgraden av tromboflebit hos vuxna patienter under sjukhusvistelse. Litteraturstudien utfördes systematiskt i sju steg enligt SBU (1993). Totalt inkluderades 10 studier efter databassökningar i PubMed, Cinahl och Cochrane Library. Studierna granskades av två oberoende bedömare utifrån ett modifierat granskningsprotokoll enligt Willman et al (2006) och evidensgraderades därefter. Resultatet visade motstridiga evidens avseende regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation gällande minskning av frekvens och allvarlighetsgrad av tromboflebit. Fler RCT borde utföras för att med starkare evidens kunna rekommendera vilken av interventionerna som är lämpligast och dessa borde undersöka allvarlighetsgraden. Framtida forskning borde även eftersträva en standardiserad definition av tromboflebit. / The aim was to compile scientific literature to investigate the effect of routine replacement versus clinically indicated resite of peripheral venous catheter (PVC) to reduce the incidence and severity of thrombophlebitis in hospitalized adults.The literature review followed a systematic approach in seven steps according to SBU (1993). A total of 10 studies were included after searches in the databases PubMed, Cinahl and Cochrane Library. The studies were scrutinized with a modified protocol from Willman et al (2006) by two independent readers and were then judged by quality. The result indicated conflicting evidence according to routine replacement and clinically indicated resite to reduce the incidence and severity of thrombophlebitis. More clinical randomized trials with stronger evidence are necessary to be able to recommend which of the interventions that is most appropriate. A standardized definition of thrombophlebitis would be desirable in future research.

Bakgrund: Perifera venkatetrar utgör en av de vanligast förekommande medicintekniska produkterna inom vården. För att minimera komplikationer som flebit, ocklusion, infiltration och bakteriemi finns det ur ett patientsäkerhetsperspektiv två olika riktlinjer för när perifera venkatetrar ska bytas. Byten sker antingen på regelbundet med 72–96 timmars mellanrum, vilket är nu rådande riktlinjer i Sverige, eller så ska byten endast ske då tecken på begynnande komplikation uppstår, alltså på klinisk indikation. Syfte: Syftet är att kartlägga om komplikationer vid användning av perifera venkatetrar ökar vid övergång till byte på klinisk indikation. Metod: Litteraturöversikten är genomförd med en kvantitativ metod för att skapa en översiktsbild av dagens kunskapsläge på området. Resultat: Ingen signifikant ökning av flebit och ocklusion framkom i åtta av nio studier. Infiltration ökade signifikant i tre av sju studier. Endast en studie, vilket även var den med marginal största, visade en signifikant ökning av bakteriemi, dock med fortsatt låg förekomst. Slutsats: Övergång till byte av perifera venkatetrar på klinisk indikation kan vara motiverat med tanke på den låga ökningen av komplikationer. / Background: Peripheral venous catheters are among the most common medical devices used in medical care. To minimize complications such as phlebitis, occlusion, infiltration and bacteremia there are two different policies as to when peripheral venous catheters should be replaced. Replacements either occur at regular intervals every 72-96 hours, as is currently the case in Sweden, or when signs of developing complications first occur, that is by clinical indication. Aim: The aim is to survey whether complications increase after transitioning to replacing peripheral venous catheters based on clinical implication. Method: A quantitative literature review was performed to survey the current knowledge of the subject. Result: No significant increase of phlebitis or occlusion was seen in eight out of nine studies. A significant increase of infiltration was seen in three out of seven studies. One study, which was also the largest one, saw a significant increase of bacteremia, even though the overall prevalence remained low. Conclusion: A transition to a policy of replacing peripheral venous catheters only when clinically indicated might be justified by the slight increase in complications.

Trots att det i sjukvården betraktas som normalt att föda barn vaginalt väljer en del kvinnor att föda sina barn med hjälp av kejsarsnitt utan att det föreligger någon medicinsk indikation, varken för mor eller barn (elektivt sectio). Den medicinska vetenskapen visar att det både är säkrare och bättre i de flesta fall att föda vaginalt, men antalet elektiva kejsarsnitt ökar årligen. Kunskap om vad som driver kvinnor att önska elektivt kejsarsnitt kan öka möjligheten att minska kejsarsnitt som görs utan medicinsk indikation. Kunskapen är viktig för barnmorskor som kan hjälpa gravida kvinnor att i högre grad välja att föda sitt barn vaginalt då det inte föreligger indikation för kejsarsnitt. Syftet med arbetet var att beskriva kvinnors önskan om att föda sitt barn med hjälp av  elektivt kejsarsnitt utan att det föreligger någon medicinsk indikation för kejsarsnitt. En litteraturstudie har genomförts där sökningar efter artiklar gjorts i databaserna PubMed, CINAHL och APA PsychInfo. Till studiens resultat har 20 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa artiklar använts. De publicerade studierna är genomförda i  olika länder, en del i höginkomstländer och en del i medelinkomstländer enligt måttet bruttonationalprodukt per person och år, vilken beskriver ett lands produktion utifrån dess befolkningsutveckling (BNP per capita). Samtliga artiklar är publicerade mellan åren 2009-2019, och är etiskt godkända.  Kvinnors anledning att önska elektivt kejsarsnitt utan medicinsk indikation sammanfattas i detta arbete med två övergripande teman: Vaginal förlossning ett hot och Kejsarsnitt garanterar hälsa och trygghet. Kvinnornas rädsla för vaginal förlossning var en framträdande anledning till att önska kejsarsnitt. Rädslan hade sitt ursprung i egna eller andras negativa erfarenheter av vaginal förlossning. Rädslan grundades också i en oro för att kvinnans utseende och hennes relation skulle påverkas av en vaginal förlossning. Önskan om kejsarsnitt utan medicinsk indikation grundades i en tro om att ingreppet skulle garantera hälsa och trygghet för mor och barn, något som vaginal förlossning inte kunde erbjuda.  Den mest framträdande anledningen till att kvinnor önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var en intensiv rädsla för en vaginal förlossning. Kvinnorna hade uppfattningen att ett kejsarsnitt skulle garantera säkerhet för mor och barn. Det kan inte uteslutas att önskan om elektivt kejsarsnitt kan bero på brist på kunskap.  Det finns ytterligare behov av forskning på ämnet, förslagsvis på interventioner från sjukvården som fokuserar på att utbilda födande kvinnor om vinsterna med vaginal förlossning.