No description available.

No description available.

Den indiska marknaden har länge varit attraktivt för svenska koncerner. En strategi för internationell expansion är etableringen av dotterbolag, vilket flera svenska multinationella koncerner implementerat. Uppsatsens syfte är att undersöka svenska multinationella företags expansionsresa till Indien, samt vilken strategisk roll indiska dotterbolag har för koncerner idag. Teorierna som uppsatsen utgår ifrån är den reviderade Uppsalamodellen av Johanson och Vahlne (2009) samt Rugman, Verbeke och Yuans omkonceptualisering (2011) av Bartlett och Ghoshals klassificering av internationella dotterbolagsroller för multinationella företag. Studien grundar sig på en kvalitativ metod, baserat på semistrukturerade intervjuer med tre svenska multinationella företag. Företags expansionsresor till den indiska marknaden är inte nödvändigtvis stegvisa processer. Däremot tenderar företag i början av sina internationaliseringsprocesser att expandera till geografiskt närbelägna marknader. De lokala fördelar som företag identifierar på den indiska marknaden är främst kopplade till kostnadseffektivitet, teknisk kompetens, samt en signifikant kundbas. Uppsatsens slutsats visar att företag inte nödvändigtvis följer ett visst mönster i sina etableringsprocesser på den indiska marknaden, samt att dotterbolagen är av hög strategisk betydelse.

<p>This study uses Actor – Network Theory as a lens to present a case study of the process by which Indiska Magasinet, a large Swedish retailer, has defined and developed its conceptualization of Corporate Social Responsibility. Actor – Network Theory offers a valuable tool to examine the inter-actor negotiations that precede a conceptualization of Corporate Social Responsibility. The study results are primarily based on interviews with two prominent Indiska personnel in decision-making positions. At the instigation of the writers, the Indiska personnel told stories about the company’s way of working with Corporate Social Responsibility. In doing so, they described four principle examples of how inter-actor negotiations resulted in significant developments in Indiska’s approach to Corporate Social Responsibility. Their stories also highlighted shared values and legitimacy as the main reasons that Indiska allows other actors to influence its conceptualization of Corporate Social Responsibility.</p>

This study uses Actor – Network Theory as a lens to present a case study of the process by which Indiska Magasinet, a large Swedish retailer, has defined and developed its conceptualization of Corporate Social Responsibility. Actor – Network Theory offers a valuable tool to examine the inter-actor negotiations that precede a conceptualization of Corporate Social Responsibility. The study results are primarily based on interviews with two prominent Indiska personnel in decision-making positions. At the instigation of the writers, the Indiska personnel told stories about the company’s way of working with Corporate Social Responsibility. In doing so, they described four principle examples of how inter-actor negotiations resulted in significant developments in Indiska’s approach to Corporate Social Responsibility. Their stories also highlighted shared values and legitimacy as the main reasons that Indiska allows other actors to influence its conceptualization of Corporate Social Responsibility.

This thesis aims to contribute to a deeper understanding of the political ambitions and actions of the Theosophical Society within the emerging nationalist movement in India during 1879-1930. Different theoretical perspectives have been applied depending on the historical context, and Ludwik Fleck’s theory of thought collectives and thought styles served as a general frame for interpreting the movement’s actions and development A central concern in this study has been the attempt to explain how a numerically small movement with its roots in the West could come to have political influence in India for a period of time. The study starts off in a western historical context in an attempt to uncover the reasons behind the movement's commitment to India. It focuses on a culture or civilization critique the Theosophical Society shared with several other contemporary movements. The first part of the thesis examines the theosophical movement's establishment in India. The relationship with other Indian reform movements has been identified and dividing lines behind the official's eclectic attitude have been shown. The theosophical activities in India can thus be understood in relation to its critique of the modern development of society. My study of the period partly indicates shifts in opinions over time and position-takings with clear elements of competition in relation to other reform movements. The second study examines the theosophist’s involvement in education and discusses how the nationalist/theosophical educational ideals are reflected in tuition and in textbooks. Emphasis on the connection to the students’ own reality in order to develop a national consciousness is central. One's own religion, the historical narratives and the mother language are at the forefront of a national identity. The theosophist’s ambitions were to overcome the political and religious issues, but the network that was developed were too challenging to be accepted. The third study examines theosophy in the open political arena. The pattern is partly the same in terms of methods to reach a consensus for the main target - Home Rule. The political challenges were reflected in an increased political mobilization, which broadened the political activities outside the Congress. My study shows that there was an opposition in the theosophical movement to the politicization during the war, also among leading theosophists. After the war the marginalization of Theosophy was obvious in politics when the theosophical leadership chose to opt out of the Congress under Gandhi's leadership. / Per-Olof Fjällsby

Climate change is affecting several environmental factors and together with socio-economic changes put high pressure on water resources. Climate change manifest itself through increasing temperatures and changes in precipitation patterns and intensities, with knock-on effects on hydrologically-relevant parameters such as water flows, evapotranspiration rates, glacial melt etcetera, all of which have already been observed in the recent past and are predicted to continue in the future. India has the world’s second largest population. The majority of the population live in rural areas and are dependent on climate sensitive sectors such as agriculture, forestry and fishery. The Indian-Himalayan region supplies 600 million people with water, thus future climate change impacts on the hydrological cycle in the area are of great interest and concern. In order to cope with these predicted impacts, there is a need to adapt to the changing climate. This study combines data analyses from a hydro-climatic modelling campaign (carried out externally to this thesis), a literature review on climate change effects on agriculture and opportunities to adapt to these effects and participatory methods bringing stakeholders and scientists together in order to co-create adaptation options that are suitable to minimise short- and long-term climate change impacts on the water flows of the Ganges and hence agriculture in the region. The study concentrates on two districts in the Indo-Gangetic Plain that are characterised by their high dependency on the farming sector: Uttarkashi (upstream Ganges, Uttarakhand) and Patna (downstream Ganges, Bihar). The analysis of hydro-climatic data based on a modelling campaign focussed on three climate variables that are of significance for agriculture: precipitation, temperature, and evapotranspiration. To characterise future climates, four climate change projections based on IPCC’s representative concentrations pathways (RCPs) have been chosen: RCP 2.6, RCP 4.5, RCP 6.0, and RCP 8.5. The impacts of these scenarios on the above listed three climate variables are analysed over three time periods: 2011-2040, 2041-2070, and 2071-2100, with a special focus on the monsoon months from June to October, as this is the main crop (rice) growing season. The results from the hydro-climatic modelling indicate that the maximum, minimum, and average temperature will be increasing over the next century in both districts. An increase in evapotranspiration can be seen for both districts, with a few exceptions for RCP scenarios 2.6, 6.0 and 8.5 in April and May in Patna, and for all RCP scenarios in April, May and June in Uttarkashi. An increase in maximum and average precipitation can be seen for most RCP scenarios and future time periods (e.g. of exceptions in average precipitation: RCP 4.5 and 8.5 in June and July in the period 2011-2040) during the monsoon period in Patna. Similarly, in Uttarkashi maximum and average precipitation increases for all three time periods and RCP scenarios during the monsoon months of September and August (only for RCP scenarios 2.6 and 8.5). For the remaining months, the precipitation patterns show great variability for all scenarios and both regions. The literature review resulted in a table of adaptation options, where nine out of 63 were considered as transformational adaptation, and enabled identification of possible climate change impacts on agriculture in the two districts. The minimum temperature could result in more severe and intense hailstorms in the future for both districts. The increase in temperature could lead to a prolonged growing season in Uttarkashi, whilst the increase in average and maximum temperature in Patna could lead to heat-stress for the crops. Furthermore, the increase in average and maximum precipitation could lead to more severe and intense natural disasters e.g. landslides in Uttarkashi and floods in Patna. Moreover, the increase in average evapotranspiration combined with the decrease in average precipitation during some months could lead to an increasing need of irrigation. Two workshops were held in the region with the aim to bring together researchers and stakeholders (e.g. famers) in order to jointly discuss 1) the suitability of hydrological modelling data for preparing the agriculture sector to a changing climate, and 2) suggest suitable adaptation options based on researchers’ and stakeholders’ knowledge and experience. Information from the first workshop was obtained by a workshop report, whilst information from the second workshop was obtained from the author’s own participation. The result from the workshop showed that the farmers had several suggestions of suitable adaptation options e.g. implementation of irrigation system and improved access to credit. It also showed that the farmers already adapted to climate change e.g. usage of short- and long duration variations of rice and sowing date adjustment. The combination of these results informed the suggestions for adaptation options for the two districts, namely the development of disaster reduction plans and early warning systems for weather extremes, as well as a diversification of agriculture and more generally livelihoods. In addition, indirect adaptation measures suggested for both districts included insurance schemes against yield failure, improved access to credit schemes, and right/fair market prices. Specific measures for each district were also suggested e.g. heat-tolerant crops in Patna and implementation or irrigation systems in Uttarkashi. / Klimatförändringarna påverkar åtskilliga miljöfaktorer och tillsammans med socioekonomiska förändringar sätter de stort tryck på vattenresurser. Klimatförändringar manifesterar sig i stigande temperaturer och ändrade nederbördsmönster och nederbördsintensitet, med påföljande effekter på hydrologiskt relevanta parametrar så som vattenflöden, evapotranspirationsvärden, smältande glaciärer etcetera, vilka alla är effekter som redan observerats och är förutspådda att fortsätta under innevarande århundrande. Befolkningen i Indien är näst störst i världen. Större delen av befolkningen i Indien bor på landsbygden och är beroende av klimatkänsliga sektorer så som jordbruk, fiske och skogsbruk. Indiska Himalaya förser 600 miljoner människor med vatten, framtida effekter på den hydrologiska cykeln, orsakade av klimatförändringarna i området, är därför av största intresse. För att kunna hantera de framtida effekterna orsakade av klimatförändringarna är det viktigt att implementera klimatanpassningsstrategier. Den här studien kombinerar data analyser från en hydro-klimatisk modelleringskampanj (som är genomförd externt till det här arbetet), litteraturstudie över effekter på jordbruk orsakade av klimatförändringar och möjligheter att anpassa sig till dessa förändringar, samt involverar preferenser och kunskaper från intressenter inom det aktuella området för att kunna identifiera lämpliga klimatanpassningsstrategier. Studien har ett huvudfokus på klimatanpassning för jordbruksområden i två distrikt i Indien: Uttarkashi (uppströms Ganges, Uttarakhand) och Patna (nedströms Ganges, Bihar). Analysen av hydro-klimatisk data, baserad på en modelleringskampanj, fokuserar på tre klimatvariabler som är av betydelse för jordbrukssektor: nederbörd, temperatur, och evapotranspiration. För att kunna karakterisera framtida klimat har IPCCs fyra representativa koncentrationsvägar (RCPs) tagits hänsyn till: RCP 2.6, RCP 4.5, RCP 6.0, och RCP 8.5. Effekterna av dessa scenarier på de tre ovan listade klimatvariablerna är analyserade över tre framtida tidsperioder: 2011-2040, 2041-2070, 2071-2100, med ett speciellt fokus på monsunperioden från juni till oktober. Resultatet från analysen av hydro-klimatisk data indikerar en ökning under århundrandet i minimal, maximal, och genomsnittlig temperatur i båda distrikten. En ökning i evapotranspiration för båda distrikten kunde också identifieras, med några få undantag för RCP 2.6, 6.0 och 8.5 i april och maj i Patna, samt för alla RCP scenarier i april, maj och juni för Uttarkashi. Trender i nederbörd visar en ökning i maximal och genomsnittlig nederbörd för nästan alla scenarier under monsunperioden i Patna (exempel på scenarier där den genomsnittliga nederbörden inte ökar är RCP 4.5 och 8.5 i juni och juli under perioden 2011-2040). En ökning i maximal och genomsnittlig nederbörd identifierades i september för alla RCP scenarier och framtidsperioder, samt i augusti för RCP 2.6 och 8.5 i Uttarkashi. Kvarvarande månader visar på stor variabilitet i nederbörd för alla scenarier i båda distrikten. Litteraturstudien resulterade i en tabell med klimatanpassningsstrategier, där nio av 63 ansågs vara transformerande, samt identifierade möjliga effekter på jordbruket i de två distrikten orsakade av klimatförändringar. Ökningen i minimal temperatur kan leda till mer allvarliga och intensifierade hagelstormar i framtiden. Temperaturökningen kan i Uttarkashi leda till förlängd odlingssäsong medan ökningen i genomsnittlig och maximal temperatur kan leda till värmestress på grödorna i Patna. Vidare gäller att ökningen i maximal och genomsnittlig nederbörd kan leda till mer allvarliga naturkatastrofer i framtiden som exempelvis jordskred i Uttarkashi och översvämningar i Patna. Ökningen i evapotranspiration kombinerat med minskningen i genomsnittlig nederbörd under vissa månader skulle kunna leda till ett ökat bevattningsbehov. Två ”worskhops” anordnades i regionen med målet att sammanföra forskare och intressenter (exempelvis bönder) för att gemensamt diskutera 1) lämpligheten av användandet av hydrologiskt modellerad data för att förbereda jordbruket på klimatförändringar, och 2) föreslå lämpliga klimatanpassningsstrategier baserat på forskarnas och intressenternas kunskap och erfarenheter. Informationen från den första workshopen erhölls genom en workshoprapport, medan informationen i den andra workshopen erhölls genom författarens eget deltagande i workshopen. Resultatet från workshopen visade på att bönderna hade flertalet egna föreslag vad gäller lämpliga klimatanpassningsstrategier så som exempelvis implementerande av bevattningssystem och ökade kreditmöjligheter. Bönderna hade även börjat anpassa sig till klimatförändringar genom exempelvis ha lång- och korttids variationer av ris samt att de hade flyttat på datumet för sådden. Kombinationen av hydro-klimatisk data, litteratur och intressentpreferenser och kunskap möjliggjorde förslag på klimatanpassningsstrategier i de två distrikten. Strategier för att reducera skador på grödor och jordbruksmark orsakade av extrema händelser, varningssystem som varnar i ett tidigt skede, och diversifiering av försörjning är direkta klimatanpassningsstrategier som identifierades för båda distrikten. Försäkringslösningar, ökade kreditmöjligheter, och ett rättvist marknadspris var indirekta anpassningsstrategier som identifierats för båda distrikten. Även specifika anpassningsstrategier för respektive distrikt har identifierats, där exempelvis värme-tåliga grödor identifierades som viktigt för Patna och implementering av bevattningssystem identifierades som extra viktigt för Uttarkashi.

Smallholder farmers often have great entrepreneurial qualities that build on generations of experience. However, many farm management practices are poorly adapted to current climate change conditions. In order for farmers to understand the risks they are undertaking by following certain farming practices and to adapt accordingly, a decision support tool is being developed by researchers at TU Delft. The tool runs a socio-hydrological model, created in Python, in the back-end and provides farmer specific investment and profit data for different crops in the front-end. The aim of this study is to develop a risk assessment process that integrates hydro-climatic variability in the decision support tool, and to identify ways of communicating risk to smallholder farmers in Maharashtra, India. Two sources of variability were characterised based on a literature review of Indian farmers’ own risk perceptions; the untimely onset of the Indian Summer Monsoon and the frequency of dry spells. A sensitivity analysis was then carried out to investigate their respective effects on the farmers’ crop yields. The method proposed to evaluate these risks used a single variable, precipitation data, and a two-dimensional risk matrix to compound the two risk factors, over a time span of 14 years (2003-2016). However, the results indicate that it might be more beneficial to define dry spells in terms of crop water stress, instead of a precipitation threshold. This study also proposed a method for translating a cumulative distribution curve into a risk representation that is adapted for low-literacy users by combining numbers and text with graphics, color and voice descriptions. Ultimately, however, the usability of the tool cannot be determined solely through literature, but must involve the end-users in its design. / Småskaliga jordbrukare är goda entreprenörer som samlat på sig kunskaper och erfarenheter över flera generationer. Däremot är vissa metoder som jordbrukarna använder sig av idag för att förvalta sitt jordbruk inte anpassade till nutida klimatförändringar. För att jordbrukarna ska förstå riskerna som de åtar sig vid valet av dessa metoder försöker forskare vid TU Delft nu ta fram ett verktyg för att underlätta jordbrukares förmåga att ta självständiga men välgrundade beslut om sitt jordbruk. Verktyget är baserat på en socio-hydrologisk modell som är framtagen i Python och som förser specifika investerings- och inkomstdata för enskilda jordbrukare. Syftet med detta kandidatarbete är att bidra till verktyget genom att undersöka de hydroklimatiska risker som uppstår till följd av föränderliga och osäkra klimatologiska förhållanden för jordbrukare i delstaten Maharashtra, Indien. Två riskfaktorer karakteriserades baserat på en litteraturstudie om indiska jordbrukares riskuppfattningar: avvikelser i starten på den indiska sommarmonsunen och antal torrperioder under monsunsäsongen. Dessutom utfördes en känslighetsanalys för att undersöka om och hur den existerande modellens utdata av skörd påverkades av de valda riskfaktorerna. Monsunstarten och torrperioderna togs fram genom metoder som enbart använde historiska nederbördsdata över tidsperioden 2003-2016 och kombinerades sedan med hjälp av en tvådimensionell riskmatris. Resultaten visade att det fanns anledning att ifrågasätta hur torrperioderna definierades och att det kan vara mer fördelaktigt att undersöka vattenbrist för grödan, snarare än att enbart förlita sig på nederbördsdata. Vidare föreslog denna studie en metod för att översätta en kumulativ fördelningsfunktion till en grafisk riskframställning som är anpassad till användare med låg läskunnighet genom att kombinera siffror med text, grafik, färg och ljudförklaringar. I slutändan kan dock inte användbarheten av verktyget enbart avgöras utifrån litteratur, utan måste även inkludera återkoppling från slutanvändarna.