<p>Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Ungdomar upplever att skolan är en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett växande program är individuella gymnasieprogrammet (IV) där 11 % av eleverna som slutar grundskolan går eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien är att undersöka IV elevers stresstålighet i relation till skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat. Frågeformuläret "Känsla av sammanhang" (KASAM) som mäter individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet användes. Studien omfattades av 23 elever som går första året på IV i en kommunal gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet visade att elever på IV har genomsnittligt låg KASAM. Antonovsky (1991) menar att individer med låg KASAM ser både yttre och inre stress uteslutande från den negativa sidan. Författarnas förförståelse var att eleverna skulle ha låg KASAM och resultatet motsvarar författarnas förväntningar.</p>

<p>Under senare år har man kunnat följa en debatt i massmedia om att barn och ungdomar inte klarar de uppställda mål som man har för årskurs fem och nio. För de elever som inte klarat godkänd nivå i årskurs nio, har kommunen ett ansvar att erbjuda dessa ungdomar en plats på gymnasieskolans Individuella program (IV). Syftet med vår rapport var att titta på vilka faktorer som påverkar arbetsgivare/organisationer att ta emot elever från IV programmet som praktikanter. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi genomförde åtta stycken intervjuer. När vi bearbetade materialet använde vi oss av en hermeneutisk metod, där man genom intervjuer försöker att tolka och förstå människors upplevelser.</p><p>Resultatet visade på att intervjupersonerna hade ett personligt intresse för ungdomar och många ansåg att det var en skyldighet att ta emot praktikanter. Företagen efterlyste en större kontakt med gymnasieskolan.</p>

<p>Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrån två olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förändringsaspekt.</p><p>I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar också på hur det nya verktyget förhåller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. Utifrån Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner är tänkt att se ut.</p><p>För att kunna belysa vårt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lärare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika årskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lärarnas tankar angående införandet av de individuella utvecklingsplanerna.</p><p>Dessa intervjuer har visat på att lärarnas tankar om det nya uppdraget på många sätt är delade. Det de alla dock är överens om är att de känner att de inte har fått tillräckligt med information för att ta sig an det nya uppdraget. När det gäller kvalitetsaspekten så är den dominerande tanken att det nya verktyget i sig inte kan leda till någon kvalitetshöjning, utan att det även krävs andra resurser. När det gäller förändringsaspekten så är den ledande tanken att det främst kommer att innebära mycket merarbete för lärarna, men att det också kan hjälpa lärarna att se eleverna bättre.</p>

No description available.

<p>This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is:</p><p>How does preschool teachers use the individual development plans?</p><p>Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans?</p><p>To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.</p>

<h1>Abstract</h1><p> </p><p>This paper focuses on whether individual development plans as well as action programmes are needed.</p><p>Pupils in need of particular support get to be involved in an action programme – the school needs to provide any particular support a pupil needs. However, the individual development plan does not substitute the action programme. Thus an action programme as well as an individual development plan will be provided to students in need of particular support.</p><p>The individual development plan follows the pupil throughout the entire education, regardless of whether its content changes, whilst the action programme pertains to a limited period of time. Pupils that are not in need of particular support are not likely to need to set goals for themselves in addition to those already set outside of school. An action programme is primarily concerned with affecting the conditions under which the pupils carry out their work.</p><p> </p><p>The results of my study indicate that the individual development plan is yet another duty on part of the teachers, but with exceptionally scarce repayment. According to teachers at the school explored, the individual development plan generates little or no progress for pupils already involved in an action programme. A thoroughly crafted action programme is sufficient, according to teachers participating in the study. A pupil not in need of particular support will not need the individual development plan either, according to the teachers – it would merely be another paper to look at during development talks, but it would not benefit the pupil or the teacher.</p>

Abstract   This paper focuses on whether individual development plans as well as action programmes are needed. Pupils in need of particular support get to be involved in an action programme – the school needs to provide any particular support a pupil needs. However, the individual development plan does not substitute the action programme. Thus an action programme as well as an individual development plan will be provided to students in need of particular support. The individual development plan follows the pupil throughout the entire education, regardless of whether its content changes, whilst the action programme pertains to a limited period of time. Pupils that are not in need of particular support are not likely to need to set goals for themselves in addition to those already set outside of school. An action programme is primarily concerned with affecting the conditions under which the pupils carry out their work.   The results of my study indicate that the individual development plan is yet another duty on part of the teachers, but with exceptionally scarce repayment. According to teachers at the school explored, the individual development plan generates little or no progress for pupils already involved in an action programme. A thoroughly crafted action programme is sufficient, according to teachers participating in the study. A pupil not in need of particular support will not need the individual development plan either, according to the teachers – it would merely be another paper to look at during development talks, but it would not benefit the pupil or the teacher.

Under senare år har man kunnat följa en debatt i massmedia om att barn och ungdomar inte klarar de uppställda mål som man har för årskurs fem och nio. För de elever som inte klarat godkänd nivå i årskurs nio, har kommunen ett ansvar att erbjuda dessa ungdomar en plats på gymnasieskolans Individuella program (IV). Syftet med vår rapport var att titta på vilka faktorer som påverkar arbetsgivare/organisationer att ta emot elever från IV programmet som praktikanter. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi genomförde åtta stycken intervjuer. När vi bearbetade materialet använde vi oss av en hermeneutisk metod, där man genom intervjuer försöker att tolka och förstå människors upplevelser. Resultatet visade på att intervjupersonerna hade ett personligt intresse för ungdomar och många ansåg att det var en skyldighet att ta emot praktikanter. Företagen efterlyste en större kontakt med gymnasieskolan.

This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is: How does preschool teachers use the individual development plans? Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans? To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.

No description available.