Syftet med min undersökning är att ta reda på om före detta elever som tog examen 2005 på Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rätt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv.   Metoden som jag valt att använda i mitt forskningsarbete är att intervjua en klass bestående av 17 elever. Jag har ställt frågor beträffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med något annat och vad de tyckte om utbildningen.   De resultat som jag har kommit fram till pekar på att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever så räckte inte poängen till att komma in på de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rätt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet.

Industriprogrammet är ett av gymnasieskolans nationella program. Undervisningen bedrivs både på skolan och under elevernas arbetsplatsförlagda utbildning (APU), som de genomför under 15 veckor under den treåriga utbildningen. Teori och praktik varvas så att eleverna kan få sina teoretiska kunskaper tillämpade praktiskt under sin praktik ute hos företagen. Studien som vi gjort inriktar sig på kursen Arbetsmiljö och säkerhet (ARL 1201). Vi har intervjuat två lärare som har undervisat i den här kursen (ARL 1201), fem elever i årskurs tre, som genomgått utbildningen, och fem företag som har haft eleverna under deras arbetsplatsförlagda utbildning. Med den här studien har vi försökt få en insikt i hur företag samt lärare och elever inom Industriprogrammet, på de två orter som undersökningen genomförts, upplever utbildningen inom kursen Arbetsmiljö och säkerhet (ARL 1201). Kursen fortgår under elevernas treåriga utbildning på Industriprogrammet, och är en 50 poängs kurs. Företagen tycker att elevernas kunskaper är goda och relevanta, men efterlyser truck och traversutbildning medan några elever efterlyser upprepade hjärt- och lungräddnings övningar, och upplever att de inte fått den information om säkerhetsregler som ska gälla under deras arbetsplatsförlagda utbildning. Lärarna tycker att kursen ger eleverna en bra grund för det fortsatta livslånga lärandet

<p>Industriprogrammet är ett av gymnasieskolans nationella program. Undervisningen bedrivs både på skolan och under elevernas arbetsplatsförlagda utbildning (APU), som de genomför under 15 veckor under den treåriga utbildningen. Teori och praktik varvas så att eleverna kan få sina teoretiska kunskaper tillämpade praktiskt under sin praktik ute hos företagen. Studien som vi gjort inriktar sig på kursen Arbetsmiljö och säkerhet (ARL 1201).</p><p>Vi har intervjuat två lärare som har undervisat i den här kursen (ARL 1201), fem elever i årskurs tre, som genomgått utbildningen, och fem företag som har haft eleverna under deras arbetsplatsförlagda utbildning.</p><p>Med den här studien har vi försökt få en insikt i hur företag samt lärare och elever inom Industriprogrammet, på de två orter som undersökningen genomförts, upplever utbildningen inom kursen Arbetsmiljö och säkerhet (ARL 1201). Kursen fortgår under elevernas treåriga utbildning på Industriprogrammet, och är en 50 poängs kurs.</p><p>Företagen tycker att elevernas kunskaper är goda och relevanta, men efterlyser truck och traversutbildning medan några elever efterlyser upprepade hjärt- och lungräddnings övningar, och upplever att de inte fått den information om säkerhetsregler som ska gälla under deras arbetsplatsförlagda utbildning. Lärarna tycker att kursen ger eleverna en bra grund för det fortsatta livslånga lärandet</p>

Eriksson, Dan, Nilsson, Anders (2005). Motivationsprocessen. (The motivation process-influences in learning situations). Elevers motivation är ett omfattande och flerdimensionellt område, syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå hur yttre och inre motivationsfaktorer fungerar och samverkar i en lärandesituation. Vi vill också undersöka vilken av de nämnda faktorerna som påverkar motivationsprocessen mest. Materialet grundar sig på intervjuer med utvalda elever från industri- och mediepro-grammet. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att motivationen tar sig en mängd ut-tryck, det är lätt att konstatera ämnets omfattning och komplexitet, svårare att dra några enkla, generella slutsatser.

No description available.

Undersökningen har fokuserat på hur Industriprogrammet marknadsförs vid en gymnasieskola som har lyckats vända en negativ sökbild till en positiv. Vi har undersökt hur skolan marknadsfört programmet, samt vilka påverkansfaktorer som spelar in i individens gymnasieval. Vidare har vi undersökt hur skolor kan förbättra marknadsföringen för att öka sökbilden till mindre attraktiva program. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med studerande som går första året på Industriprogrammet samt genom informationsintervjuer med representanter från gymnasieskolan. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola som nyligen har startat ett Teknikcollege där Industriprogrammet ingår. De påverkansfaktorer som resultatet visar har störst betydelse vid elevers val till gymnasiet är kompisars påverkan, intagningspoäng samt de praktiska inslagen som finns på Industriprogrammet. Studien visar vidare att det finns en informationsbrist i anknytning till utbildningens upplägg. Författarna anser med stöd av resultatet att det inte kan uteslutas att lågpresterande elever i grundskolan riktas mot Industriprogrammet. Det har kunnat konstateras att låga intagningspoäng tillsammans med en aktiv marknadsföring vägleder eleverna till Teknikcollege och Industriprogrammet. Olika påverkansfaktorer samt karriärteorier som skulle ha kunnat vara av betydelse för elevers val till gymnasiet presenteras. Marknadsföring ur ett psykologiskt perspektiv samt individers sociala bakgrund påverkar elevers val och har därför belysts i undersökningen. Grundskolans studie- och yrkesvägledare har en viss roll i elevers val till gymnasiet vilket också kommer att lyftas. Undersökningen skulle med fördel kunna utgöra diskussionsunderlag för skolledare, studie- och yrkesvägledare samt personer som arbetar med skolors marknadsföring.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna undersökning var att försöka hitta de eventuella positiva effekter som kunde tänkas uppstå vid genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning internationellt (utlands APU) för att i en förlängning kunna använda det som ett pedagogiskt hjälpmedel för de elever som studerar på Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Materialet till undersökningen grundar sig på rapporter från Utbildningsdepartementet och intervjuer från elever på Allhamra gymnasieskolas industriprogram.Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad intervjuform och ett fenomenografisk beskrivande perspektiv användes vid återgivande av informanternas svar där en hermeneutisk tolkning av intervjuerna gjordes. Det slutliga deltagarantalet uppgick till åtta personer. Resultatredovisningen och resultatsammanfattningen visar att informanter som har genomfört utlands APU har fått yrkesmässig utveckling därmed nya kunskaper, de har även förbättrat sina språkkunskaper och fått ett stärkt självförtroende Det framkom även idéer hur studiemotivationen kan förbättras.

Syftet med det här examensarbetet är att som lärare få en inblick i hur det är att få en elev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiska sätt att ta hand om och lära dessa elever att klara sin skoldag och att få en meningsfull utbildning Intresset för detta ämne startade då man inom skolan och även utanför skolan pratar om att dessa elever får för lite hjälp för att klara av sin skoltid För att få hjälp med denna undersökning har jag intervjuat både skolpersonal och elever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig många svar på hur jag bör undervisa och ta hand om dessa elever och även att den personal som jag har intervjuat lägger oerhört mycket tid och kraft för att hjälpa dem. Som exempel kan nämnas att Adhd -eleven behöver tydliga, avgränsade instruktioner gärna med bilder och tillhörande text för att lättare komma ihåg dem. Elevens vardag skall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter på ordnade scheman som tydligt visar vad eleven skall göra och vara. I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angående hur Adhd påverkar människan, hur man kan hjälpa dem att få en bättre vardag och hur man kan verka i skolan. / The purpose of this thesis is, as a teacher, to get an insight into what it is like to have a student diagnosed with Adhd in ones class. I want this work to show various educational ways to care for and teach these students to meet their school day and to get a meaningful education. Interest in this subject started when we in school and outside school are talking about these students geting too little help to cope with their education. In this investigation, I have interviewed both school staff and students. The result of my interviews has given me many answers to how I should teach and take care of these students. The staff I interviewed are also using enormous time and effort to help them. As an example, the Adhd students need clear, distinct instructions preferably with photographs and accompanying text to more easaly remember them. Pupil's everyday will have a clear and accurate structure of the school day's activities in schedules that clearly shows what the student should do and where to be. In my literature studie I have collected the facts about how ADHD affects people, how to help them gain a better everyday life and how to be the school.

Ämnesintegration är ett sätt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn på kunskaper, i ett effektivare lärande. Meningen är att elevernas motivation ska öka liksom måluppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktärsämneslärare på Industriprogrammet uppfattar ämnesintegration. Det som undersöks är vilka möjligheter och hinder för ämnesintegration karaktärsämneslärarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktärsämneslärare på Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras också med en jämförelse av kärnämneslärares uppfattning om infärgning i en annan studie. Resultaten visar att karaktärsämneslärarna uppfattar fler möjligheter än hinder och har hittat sätt att övervinna hindren för att jobba ämnesintegrerat. Möjligheterna beskrivs som ökande motivation hos eleverna, snabbare inlärning och helhetssyn på kunskaperna. Hindren beskrivs som kunskapssyn, brist på kommunikation och tid. Lösningarna beskrivs som att ta initiativ, skapa gemensam tid och tydliga och enkla mål. / A correlated curriculum is a way to give the subject relevance in a wider context to strengthen the pupils’ education.  The idea is that students' motivation will increase for their studies, as the goals to aim for. This study intends to find out vocational teachers perception of a correlated curriculum within the Industrial programme. The studies of opportunities and obstacles of a correlated curriculum are made through qualitative interviews with six vocational teachers within the Industrial programme. The study compares vocational teachers understanding of a correlated curriculum with the perceptions of core subject teachers of another study. The results show that vocational teachers perceive more opportunities than obstacles and have found ways to overcome barriers to integrated working substance. The possibilities are described as increasing motivation, accelerated learning and a holistic approach to knowledge. The obstacles are described as approach to knowledge, lack of communication and time. The solutions are described as taking the initiative, creating common time, clear and simple goals.