<p>Denna uppsats utreder ifall två kognitionsvetenskapliga perspektiv kan bidra till en effektivare informationslogistik.</p><p>Med detta som bakgrund har ett tvärvetenskapligt förhållningssätt använts för att framhäva kontraster mellan de båda områdena. Teori har tagits från kognitionsvetenskapens nätverks- och artificiella intelligens perspektiv samtidigt som empirin utgörs av en fallbeskrivning av en Informationslogistisk applikation. Kontraster mellan de båda områdena har vägts mot varandra och teorier om på vilka sätt de två perspektiven skulle kunna berika den informationslogistiska applikationen har dragits. Dessutom har mer generella slutsatser dragits från nätverks- och det artificiella intelligens perspektiven för att besvara hur de på en generell nivå skulle kunna bidra med kunskaper till andra informationslogistiska applikationer.</p><p>Resultatet i uppsatsen visar att det med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt går att importera kunskaper från det kognitionsvetenskapliga hållet till informationslogistiken.</p>

<p>Det viktiga, själva kärnan i att vara kundorienterad, är att först lyssna på kunden, vara lyhörd, vilja förstå och därefter hjälpa kunden att få sina behov tillfredställda på bästa sätt. Kraven som ställs på företagen idag är inte enbart relaterade till varans eller tjänstens kvalité, pris eller leveransförmåga. De ökade kraven innebär också att kunden vill få en bättre insyn i företagens processer, t ex göra riskanalyser för att se hur företagen säkerställer leveranserna till dem. Eller som en kund till vårt fallföretag uttrycker sig; ”Vi ser inte fallföretaget som en leverantör, utan som en del av våra processer.” För att utveckla och säkerhetsställa processerna efter kundens behov, måste man identifiera dem och skapa en bred förståelse för hur de ska se ut. Det vill säga, både interna och externa leverantörer ska ha insikt om kundens behov och krav. För att kunna möta dessa krav är det viktigt att det interna processarbetet är i fokus, att förbättringar både i och mellan processerna genomförs. Enligt Gummesson (1991), är det i gränssnitten, där processerna skär igenom de traditionella gränserna som riskerna finns. Vårt tillvägagångssätt och metodval var att intervjua personer som i sitt dagliga arbete aktivt arbetar som huvudprocessägare, delprocessägare och aktör. Syftet var att få ett perspektiv på riskfaktorer, kvalitetsarbete och processarbete. Respondenterna representerar olika processer i vårt fallföretag. Med beaktning av ovanstående har vi formulerat vårt problem som är; Hur utvecklar och säkerställer ett företag informationsöverföringen mellan sina verksamhetsprocesser, för att på bästa sätt tillgodose kundens behov? I vår slutsats redovisar vi ett förslag till lösning av vårt problem. Förslaget är en rekommendation som kan användas för att även fortsättningsvis, kunna uppfylla kundernas önskemål.</p>

Techn. Hochsch., Diss., 2003--Aachen.

Studien är genomförd av studenter på Linnéuniversitetets program informationslogistik. Denna studie har undersökt hur studenter på Linnéuniversitetet upplever att den sociala interaktionen mellan dem och lärarna är via den digitala lärmiljön. Tidigare forskning inom detta område visar vad studenter föredrar att använda för teknologier i skolarbeten och till viket syfte. Det som har saknats i tidigare forskning är att det inte har forskats om specifikt hur studenter upplever den sociala interaktionen med lärarna via den digitala lärmiljön. Metoden som denna studie har använt sig av är en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där författarna har använt sig av enkätundersökningar för att få empiri för studien. Teorierna som valdes för att besvara frågeställningen som denna studie utgår ifrån var Technology Acceptance Model (TAM) och Media Richness Theory (MRT). Teorierna valdes för att de är inom ramarna för det informationslogistiska programmet och för att författarna ansåg att dessa teorier skulle vara mest användbara för syftet av studien. Resultatet av studien visar att studenterna upplever att de använder den digitala lärmiljön mestadels för att ta del av de filer och dokument som lärarna lägger ut där. Vidare analys av resultatet visar även att studenterna upplever att mail-kontakt är den kommunikationskanal som de använder mest. Resultatet av studien visar också att videosamtal är den kommunikationskanal som studenterna upplever att de använder minst och ger minst värde för studenterna.

Studien är genomförd i en fallverksamhet som är verksam inom bemanningsbranschen. Studien är ett examensarbete utfört av studenter på Linnéuniversitetets program för informationslogistik under vårterminen 2017. Den här studien har undersökt hur konsulter uppfattar att kommunicera via ett digitalt verksamhetsstöd med konsultchef. Tidigare forskningen som genomförts om kommunikation på distans har genomförts i ordinarie verksamheter och inte specifikt på bemanningsföretag som är en annan typ av organisation. Tidigare forskning som genomförts i bemanningsföretag har inte fokuserat på kommunikation på distans utan mer om vilka problem som uppstår mellan konsult och konsultchef. En avsaknad i den tidigare forskningen har identifierats där kommunikation på distans i bemanningsföretag inte studerats närmare. Teorierna som har använts i den här studien är Tecknologiacceptansmodellen (TAM), Media richness theory (MRT) och Media synchronicity theory (MST). Teorierna används i studien för att belysa användning av system, kommunikationskanalers förmåga att överföra information samt kommunikationskanalers förmåga att synkronisera sändare och mottagare. Studiens metod har varit kvalitativ och explorativ där observation och semistrukturerade intervjuer använts för att samla nyanserad data om studiens problem. Studien visar att konsulter har en positiv inställning till digitala verksamhetsstöd när arbetsrelaterade frågor kommuniceras och att användningen av systemet är anpassat efter konsulternas och konsultchefens kontext. Konsulterna menar också att ett digitalt verksamhetsstöd inte ska upplevas som extra arbete vilket kan påverka deras användning av systemet. Konsulterna ställer sig kritiska till att använda ett digitalt verksamhetsstöd när något privat behöver kommuniceras med konsultchefen eller om något problem uppstått och en snabb lösning efterfrågas.

The sawmill industry is a relative fragmented industry that is in an economic upswing and with a hard competition. The customers have high demands on their suppliers and the high customer demand make it necessary for the companies to make a streamlining in planning and production. For that reason it is very important that the planning- and production processes aren’t to complex and with a simple structure. The purpose of this report is to study and map out a marked out part of a planning- and production process, from adjust works to final delivery, at a company in the sawmill industry. Different methods have been used for the report, among others interviews and subordinated material. We have mapped out a marked out part of the planning- and production process at the Company. This part we have studied, and we have analysed the process it self and other things connected to the process. We see the planning- and production process in the Company as complex. The process and the people that work within it should get positive things out of a process mapping. We bring up and discuss the fact that it is a key person that has the most knowledge about our part of the process. We mean that they have to make much of this key persons knowledge explicit for the rest of the employees. If the Company start to use a MRP system they have the opportunity to relieve pressure of the key person and in the same time give more of the employees the opportunity to gain increased knowledge about the planning- and production process The Company can now, with the help of our process mapping, carry out a process analysis for their processes. They should also implement a new planning system because it will help to make the planning process more efficient. We also think that the Company should implement a MRP system because it would take the pressure of the key person and it will make it easier for the Company to divide the knowledge that exists within it.

<p>Studien av dubbeldokumentation inom vården är gjord inom Länssjukvården Kronoberg (LSV) närmare bestämt Kirurgkliniken på Ljungby lasarett (LL). Informationshanteringen är beskriven efter vårdprocessen ”Grav fetma”. Fördjupningsarbete i informationsutbytet mellan patienter och vårdgivare är gjorda under remissbesöket på kirurgmottagningen, enligt vårdkedjan ”Obesitaskirurgi” på vårdavdelning och uppföljningen/återbesöket på kirurgmottagningen ett par månader efter operation. Syftet var att se om datorn kunde utgöra stöd för dokumentationen så att dubbeldokumentation och dubbelarbete kunde reduceras.</p><p>Fem journaler i papperssystem har jämförts med de första fem datajournalerna och skillnaden i dubbeldokumentationer har beskrivits. Införandet av Cambio Cosmic skedde den 19 april-06 på Kirurgkliniken LL. Syftet med införandet av datajournal i LSV var att öka patientsäkerheten och vinna tillbaka tid till patienten.</p><p>Cambio Cosmic har kritiskt granskats av SVT 1 i programmet ”Uppdrag granskning” från den 6/6 2006. Sju landsting, ca 20 000 personer, använder delar av Cambio Cosmic nu i juni 2006. Kritiken mot företaget var att utvecklingen går sakta, teknikproblem kvarstår efter tre år i drift. Patientsäkerheten har fallerat i två fall som lett till Lex Maria ärenden, då patient kunde drabbats. Jämförelse mellan tiden då pappersjournalsystemet användes och med Cosmic, gjordes dock inte av SVT.</p><p>Jag kom fram till att informationsflödet i en vårdprocess kan effektiviseras, så att dubbeldokumentation och dubbelarbeten kan reduceras med datorns hjälp. Det visar sig tydligt då information redan lästs på Internet av patienten före behandling. Dokumentationen efter mottagningsbesöket och upprepningar av information minskar tack vare det. Administrationen kring kallelser och resursplanering inom vården reduceras mycket med datorns hjälp. Några exempel är att lösa smålappar är borta, väntelistan är samlad och sorterad i tidsordning och överskådligheten finns för flera tidböcker samtidigt. Dubbelarbeten i form av journalhantering och arkivarbeten reduceras. Journalen finns numera tillgänglig överallt där det finns en dator på kliniken. Dubbeldokumentation minimeras med datorns stöd i informationsstrukturering, snabb tillgänglighet och i kommunikation mellan de vårdenheter som har tillgång till Cosmic. Denna förbättring märks framförallt i samband med remiss och svarshantering. Dokumentationer i journalen kan också kopieras och göras synlig i önskad vy och signeras om igen, för att visa att uppgiften fortfarande är aktuell. Hänvisningar är en annan möjlighet. I pappersjournalen upprepades dessa uppgifter i skrift från t.ex. Distriktsläkarens remiss till intagningsjournal i sluten vård på Kirurgkliniken, vidare upprepning på röntgenremiss o.s.v. Detta gäller i hög grad uppgifter om patientens sjukhistoria, dvs. tidigare sjukdomar och vårderfarenheter. I de fem studerade datajournalerna har diktat gjorts av läkare där denna möjlighet inte använts. Möjligheten till ytterligare reduceringar av dubbeldokumentation finns i datajournaler men har inte kunna uppmätts i den här studien p.g.a. det korta tidsperspektivet.</p><p>Vårdkunskap, arbetsrutiner, datavana och användningen av alla tekniska möjligheter kommer med erfarenhet. Flera av de tillfällen som studerats i informationsfördjupningsavsnittet inkluderar nyare medarbetare.</p>

<p>This essay answers the question: How can a manufacturing business fulfill the information demand in the processes; purchasing, production, warehousing, order and delivery?</p><p>The question has been answered through different kind of studies, such as literature, documents, Internet search, interviews and observations. The essay is written from a hermeneutic point of view and by using qualitative research. The result has been validated by two different manufacturing businesses.</p><p>A simple information logistic model is the result of a comparison made between theory and empery. The aim of the model is to describe how a manufacturing business can fulfill the information demand by using different methods. The model is divided into five vertical parts; information quantity, communication, method, process and activity. The model is not horizontally limited; the users can chose what is relevant for them. For example a user can choose to study only one process.</p><p>The model gives example of common information carriers, which are used to gather the information needed. It displays between whom the information is exchanged. The model focuses on the commu-nication between the business and its customers and suppliers. The model also gives suggestions on methods, which are usable to fulfill information demand, and the importance of integration between processes using five common processes and their activities.</p> / <p>Den här kandidatuppsatsen besvarar frågan: Hur ska ett tillverkande företag tillgodose informationsbehoven i processerna; inköp, tillverkning, lager, order och leverans?</p><p>Tillvägagångssättet för att besvara frågan har varit litteraturstudier, dokumentstudier, informationssökning på Internet, intervjuer och observationer. Kandidatuppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Resultatet har sedan validerats av två olika tillverkande företag.</p><p>Jämförelse mellan empiri och teori har resulterat i en informationslogistisk modell vilken syftar till att enkelt beskriva hur ett tillverkande företag med hjälp av olika metoder kan tillgodose informationsbehov. Modellen består av fem vertikala delar; informationsmängd, kommunikation, metod, process och aktivitet. Modellen är inte horisontellt begränsad, utan användarna kan själva välja vad som är relevant för dem. Exempelvis kan en användare välja att studera endast en process och dess tillhörande delar.</p><p>Modellen ger exempel på vanligt förekommande informationsbärare som används för att samla den information vilken behövs. Den visar också mellan vilka aktörer informationsutbytet sker. Modellen fokuserar på kommunikationen mellan företaget, dess kunder och leverantörer. Modellen ger även förslag på användbara metoder för att tillgodose informationsbehoven och vikten av integration mellan processerna utifrån fem vanligt förekommande processer och dess aktiviteter i tillverkande företag.</p>

I takt med en ökad transportomfattning stiger också antalet transportskador. Eftersom att det är kunden som får en verksamhet att gå runt är det av stor vikt att ta hand om dem i samtliga aspekter, och så även när de har drabbats av en transportskada. En effektiv skadehantering är ett sätt för organisationer att bygga långvariga relationer med sina kunder. Denna studie har syftat till att undersöka och utvärdera två olika skadehanteringsprocesser inom två segment hos fallföretaget. Fallföretaget använder sig i dagsläget utav två skillda affärskoncept för processerna, vilka är inhouse och outsourcing. Studien svarar på två frågeställningar för att uppfylla arbetets syfte. Den första frågeställningen handlar om enjämförelse av inhouse och outsource lösningar för transportskadehantering och vänder sig främst till fallföretaget och dess anställda i hopp om att identifiera en gemensam lösning för de två segmenten. Den andra frågeställningen, vilka faktorer lägger grunden för en framgångsrik hantering av transportskador ur ett informationslogistikt perspektiv?, ämnar fylla det kunskapsgap som lokaliserats genom tidigare forskning. Studien har utgått ifrån två vetenskapliga teorier: teknik, organisation och extern miljö (TOE) och Empowered complaint management. TOE har i detta arbete representerat det informationslogistiska perspektivet genom att beskriva tre kontexter: teknik, organisation och extern miljö. Tre utvärderingar, som var och en är kopplade till informationslogistikens kontexter, har genomförts för att frambringa ett resultat. Empowered complaint management har använts som ett komplement till TOE för att beskriva den externa miljöns önskan. Denna teori beskriver vilka förväntningar kunderna har men även hur de som arbetar i processen bör agera i olika situationer. Resultatet från undersökningen påvisade att inhouse-processen är klart mer lämpad ur ett informationslogistiskt perspektiv än den outsourcade lösningen. Detta belyses genom de tre utvärderingar som genomförts, vilka visade på att medarbetarna inom inhouse-processen är nöjda med arbetsrutinerna, en hög grad av kundnöjdhet identifierades samtidigt som kostnadskalkylen tydligt pekade på att denna process är mer kostnadseffektiv än outsourcelösningen. Studien illustrerar att lösningar och processer som sker via outsourcing kan leda till negativa konsekvenser. Exempel på detta är tappad kontroll och kunskap gällande processen samtidigt som viktig kundkontakt förloras. Genom att arbeta med processen internt kan istället goda relationer byggas, vilket i sin tur ofta leder till långvariga kunder. Sammanfattningsvis visar studien att det inte är möjligt att peka ut en av de tre kontexterna för informationslogistik som den mest betydelsefulla. Istället är det samverkan och samspelet mellan samtliga kontexter som lägger en grund till en väl lämpad transportskadehantering ur ett informationslogistiskt perspektiv.

Följande kombinerade studie är gjord på Region Jönköping tillsammans med kvalitetsregistret Senior Alert. Eftersom Senior Alert har en upplevelse att registret inte används i den utsträckning de själva önskar ville de ta reda på om detta var en sanningsenlig upplevelse och vad det i så fall fanns för orsaker till detta. Studien startade med en kvalitativ studie för att sedan skapa en bredare förståelse genom en kvantitativ enkät för att slutligen återigen göra en kvalitativ intervju med användare av registret för att skapa en djupare förståelse. Resultaten visade på att registret hade ett antal nyckelpunkter som kom att bli väsentliga för hur den teoretiska grunden och diskussionen skulle komma att utformas. Dessa nyckelord är Rutiner och arbetsprocess, Ledarskap, Utbildning och lärande samt Ålderns betydelse. Som senare kom att diskuteras i förhållande till tidigare forskning samt de valda teorierna, Sensemaking theory och Mintzbergs samordningsmekanismer. Detta kunde konstateras vara sådant som skulle kunna utvecklas för att göra användningen av registret samt innehållet mer komplett. Utifrån detta kan slutsatsen konstateras vara att det krävs en högre grad av samordning, tydligare ledarskap och mer utbildning inom Senior Alert och dess funktioner. Detta för att skapa mer kunskap och uppfylla Senior Alerts syfte att kunna föra pålitlig statistik på den information som samlas in och hämtas ur registret.