Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor och distriktssköterskor reflekterade över att arbeta med Senior Alert i hemsjukvården. Studien genomfördes med en beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där åtta stycken sjuksköterskor/distriktssköterskor intervjuades i kommunal hemsjukvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade bristande förutsättningar utifrån olika hinder i sjuksköterskans/ distriktssköterskans arbete med Senior Alert i hemsjukvården. Faktorer som att ha för många patienter inskrivna i hemsjukvården i förhållande till personalresurser. På grund av för många patienter så upplevdes tiden inte räcka till, som gjorde att prioriteringar i deras arbete medförde att de inte upplevde hinna med Senior Alert i den utsträckningen de ville för att de skulle känna att de hade gjort ett bra arbete. Samtidigt beskrevs Senior Alert vara ett användbart verktyg där deltagarna såg att risker hos patienten upptäcktes och att åtgärder kunde sättas in, men det föresattes att tillräckligt med tid, personalresurser och teamarbete fungerade. Som arbetsförhållandet ser ut nu inom hemsjukvården upplevde deltagarna att arbetet med Senior Alert var svårt att utföra som det var tänkt enligt riktlinjer. Senior Alert är ett stöd i processen för förebyggande omvårdnadsåtgärder för den äldre där risker upptäcks. Men då måste rätt förutsättningar ges så att personalen kan utföra det nationella kvalitetsregistret Senior Alert som de är ålagda att göra enligt direktiv.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre och med den stigande åldern ökar risken för åldersrelaterade åkommor exempelvis undernäring. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som ämnar att identifiera trycksår, fall, undernäring, blåsdysfunktion och ohälsa i munnen hos patienter över 65 år, finna orsaker, föreslå relevanta åtgärder samt utvärdera dessa åtgärder. För att identifiera eventuella risker används riskbedömningsinstrument och det är sjuksköterskans ansvar att registreringarna genomförs samt att relevanta åtgärder sätts in. Syfte: Att studera sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med riskbedömningen tillhörande kvalitetsregistret Senior Alert. Metod: Sex sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta med Senior Alert verksamma inom en geriatrisk akutvårdsavdelning intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta data som insamlats. Resultat: Intervjuerna resulterade i 2 huvudrubriker och 5 underrubriker. Utifrån intervjuerna framkom att sjuksköterskorna ansåg att Senior Alert kunde bidra till en bättre vård för äldre patienter. Slutsats: Senior Alert ses som ett bra arbetsverktyg i den preventiva omvårdnaden för äldre personer. Riskbedömningen upplevdes i denna studie vara det bästa med Senior Alert och var ett bra hjälpmedel i den förebyggande vården. Dock finns behov i att öka kunskap i hur registret bör användas för att utnyttja Senior Alert på bästa sätt. Detta gäller såväl på arbetsplatser och inom utbildningar i landet.

Trycksår orsakar lidande för patienter och höga kostnader för sjukvården. För att förhindra uppkomst av trycksår är det viktigt att identifiera patienter med ökad risk för trycksår samt att aktivt arbeta med preventiva omvårdnadsåtgärder. Ett strukturerat arbetssätt kan göras utifrån kvalitetsregistret Senior Alerts rekommendationer. Senior Alert är inriktat på förebyggande vård av äldre över 65 år och i registret registreras bland annat risk för trycksår, planerade åtgärder samt sjuksköterskans utvärdering av de insatta åtgärderna. Syftet med studien var att kartlägga täckningsgrad, utförda riskbedömningar och planerade åtgärder avseende risk för trycksår i kvalitetsregistret Senior Alert. Datainsamling innefattade alla patienter, 75 år eller äldre, på en medicinklinik i västra Sverige, som under år 2013 riskbedömts och registrerats med risk för trycksår. Materialet beskrevs kvantitativt. Resultatet visade att täckningsgraden i Senior Alert var 61,8% och att av de riskbedömda patienterna bedömdes 22,7% ha risk att utveckla trycksår. I genomsnitt planerades för 5,84 (±2,72) åtgärder per patient. Mest frekvent var åtgärder inom nutrition. Det fanns en svag korrelation mellan antal planerade åtgärder och Modifierad Norton-poäng (MNS-poäng). Resultatet visar att fortsatt arbete för att öka täckningsgrad krävs samt att mer individanpassade åtgärder behövs. / Pressure ulcers are common and cause both suffering for patients and high costs for the health care services. To prevent the occurrence of pressure ulcers, it is important to find patients at risk and do the preventive care. This can be done based on The National Registry Senior Alert which focus is on preventive care of elderly over 65 years. The registry includes measurements of the risk of pressure ulcers, planned actions and evaluation of the inserted measures. The purpose of this study was to examine the coverage and what preventive actions that was planned and registered in Senior Alert. A data collection was performed during 2013 and included all patients 75 years or older, at a medical clinic, in western Sweden, recorded with increased risk of developing pressure ulcers. The material was analyzed quantitatively. The results showed that the coverage of registration was 61.8% and that 22.7 % had increased risk for developing pressure ulcers. On average 5.84 (± 2.72 ) actions were planned per patient. Most frequent actions were in nutrition. There was a weak correlation between the number of planned actions and Modified Norton-score (MNS-score). The results of this study showed that further work to increase the coverage is required and that more individualized measures are needed.

Följande kombinerade studie är gjord på Region Jönköping tillsammans med kvalitetsregistret Senior Alert. Eftersom Senior Alert har en upplevelse att registret inte används i den utsträckning de själva önskar ville de ta reda på om detta var en sanningsenlig upplevelse och vad det i så fall fanns för orsaker till detta. Studien startade med en kvalitativ studie för att sedan skapa en bredare förståelse genom en kvantitativ enkät för att slutligen återigen göra en kvalitativ intervju med användare av registret för att skapa en djupare förståelse. Resultaten visade på att registret hade ett antal nyckelpunkter som kom att bli väsentliga för hur den teoretiska grunden och diskussionen skulle komma att utformas. Dessa nyckelord är Rutiner och arbetsprocess, Ledarskap, Utbildning och lärande samt Ålderns betydelse. Som senare kom att diskuteras i förhållande till tidigare forskning samt de valda teorierna, Sensemaking theory och Mintzbergs samordningsmekanismer. Detta kunde konstateras vara sådant som skulle kunna utvecklas för att göra användningen av registret samt innehållet mer komplett. Utifrån detta kan slutsatsen konstateras vara att det krävs en högre grad av samordning, tydligare ledarskap och mer utbildning inom Senior Alert och dess funktioner. Detta för att skapa mer kunskap och uppfylla Senior Alerts syfte att kunna föra pålitlig statistik på den information som samlas in och hämtas ur registret.

Syftet med studien var att kartlägga urininkontinensarbetet med kvalitetsregistret Senior Alerts urininkontinensmodul i två kommuner över en bestämd tid januari till juni 2014 samt januari till juni 2015. Metoden bestod i att använda sig av registerdata som tillhandahölls av registerhållaren för Senior Alert. Resultatet visade att mer än hälften av de personer som riskbedömts i kommun G hade någon form av urininkontinens under båda tidsperioderna. I kommun M var andelen ännu högre cirka 80 %. Bakomliggande orsaker till urininkontinens visade sig vara de aspekter som nämns i Senior Alerts modul förutom förstoppningsproblematik samt nedsatt känsel i underlivet som inte framkom lika tydligt som övriga aspekter. Genom att använda Senior Alert kan ett mönster utkristalliserats och det går att erbjuda individuellt anpassade åtgärder för personer med inkontinensproblematik. Med enkla åtgärder kan personer få hjälp med avföringsregim, toalettassistans, utprovning av inkontinenshjälpmedel hjälpas enligt skalan i Senior Alert. Det vill säga skalan påvisar vilken hjälp som kan behövas för patienten, samt för vårdpersonal som sedan utför avsedda åtgärder. / The purpose of the study is to identify urinary incontinence work with quality registry Senior Alerts urinary incontinence module in two municipalities over a fixed period January to June 2014 and from January to June 2015. The method was to use the registry data that is later held by the Depositary of the Senior Alert. The result showed that more than half of the individuals in risk assessments were conducted on municipal G had any form of urinary incontinence in both periods. The municipality M proportion was even higher, about 80%. Underlying causes of urinary incontinence was found to be the aspects mentioned in the Senior Alerts module except constipation problems and loss of sensation in the genital area that is not revealed as clearly as the other aspects. Using Senior Alert, a pattern emerged, and it is possible to provide individually tailored measures for people with incontinence problems. With simple measures, can patients with feces regime, toilet assistance, testing of incontinence aids can the scale of Senior Alert be helpful. The scale demonstrates what assistance may be needed for patients, health professionals then perform the action.

Bakgrund: Undernäring förekommer hos uppemot 30 % av äldre personer på särskilda boenden (SÄBO). Det är ett av distriktssköterskans ansvarsområden att upprätthålla en god nutritionsvård. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av undernäring bland äldre personer (65 år och äldre) på särskilt boende samt relationer mellan undernäring och fallrisk, risk för trycksår respektive nedsatt munhälsa. Vidare var syftet att undersöka vilka preventiva åtgärder distriktssköterskan erbjöd för att förbygga alternativt behandla undernäring hos äldre personer. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats. Antalet studiedeltagare var 436 personer som bodde på SÄBO. Gruppjämförelser gjordes mellan tre oberoende grupper (ej risk för undernäring, risk för undernäring och undernärd) avseende fallrisk, risk för trycksår samt nedsatt munhälsa. Vidare gjordes logistisk regressionsanalys för att undersöka relationen mellan risk för undernäring/undernärd och fallrisk, risk för trycksår samt nedsatt munhälsa. Deskriptiv statistik användes för att beskriva preventiva och behandlande åtgärder. Resultat: Undernäring relaterar starkt till risk för trycksår. Relation kunde inte påvisas mellan undernäring och fallrisk samt munhälsa. Preventiva åtgärder användes i låg utsträckning. Slutsats: Nutritionsomvårdnad är ett komplext område vilket kräver att distriktssköterskan arbetar i ett multidisciplinärt team med riskbedömningar, utredningar, åtgärder och uppföljningar. Nutritionsåtgärder bör erbjudas i högre utsträckning till personer med risk för undernäring eller som är undernärda. / Background: Undernutrition occurs in up to 30 % of older people in special accommodation (SA). It is one of the district nurse's responsibility areas to maintain good nutritional care. Purpose: The purpose was to investigate the prevalence of undernutrition among older people (65 years and older) in special accommodation and relationships between undernutrition and fall risk, risk of pressure ulcers and impaired oral health. A further aim was to investigate the preventive measures district nurse’s offered to prevent alternatively treat undernutrition in older people. Method: The study had a quantitative approach. The number of study participants was 436 people who lived in SA. Group comparisons were made between three independent groups (not at risk of undernutrition, risk of undernutrition and undernourished) regarding fall risk, risk of pressure ulcers and impaired oral health. Furthermore, logistic regression analysis was conducted to examine the relationship between risk of undernutrition/undernourished and fall risk, risk of pressure ulcers and impaired oral health. Descriptive statistics were used to describe the preventive and treatment measures. Results: Undernutrition relate strongly to the risk of pressure ulcers. No relationship was detected between undernutrition and risk of falling and impaired oral health. Preventive measures was used to a low extent. Conclusion: Nutritional care is a complex area that requires that the district nurse work in a multidisciplinary team with risk assessments, investigations, actions and follow up. Nutritional measures should be offered to a greater extent to persons at risk of undernutrition or with manifest undernutrition.

Bakgrund: Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som avser att förebygga trycksår, fall, undernäring, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion hos patienter över 65 år. För att identifiera dessa riskområden används olika bedömningsinstrument och sjuksköterskor ansvarar för att registreringarna genomförs och att förebyggande åtgärder sätts in. Syfte: Studiens syfte var att studera sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med kvalitetsregistret Senior alert samt hur sjuksköterskorna upplever att arbetet med kvalitetsregistret påverkar vården hos de äldre. Metod: Sex sjuksköterskor verksamma inom Uppsala kommun med erfarenhet av att arbeta med Senior alert intervjuades och en kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta den insamlade datan.   Resultat: Utifrån den insamlade datan utformades fyra kategorier, Upplevelser av Senior alert som redskap, Senior alert kan förbättras, Tillämpandet av senior alert i praktiken och Arbetet med Senior alert bidrar till ökad vårdprevention och sju underkategorier. Slutsats: Senior alert upplevs som ett bra redskap för att arbeta förebyggande och främja teamarbete, men uppfattas som tidskrävande. Sjuksköterskorna i den här studien anser att vården av de äldre förbättras då identifiering av riskområden sker tidigt och åtgärder sätts in. För att kunna göra resultatet överförbart och veta på vilket sätt vården förbättras behövs ett större urval och frågor som är utformade för att kunna besvara syftet. / Background: Senior Alert is a quality registry which aims to prevent pressure ulcers, falling, malnutrition, bad oral health and urinary incontinence among patients over 65 years. To identify these areas different evaluation tools are used and nurses are responsible for the registrations and making sure preventive actions are made. Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience working with the quality registry Senior Alert and how it affects the care of the elderly. Methods: Six nurses working in Uppsala county with experience of working with Senior Alert was interviewed. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Four categories, Senior Alert as a tool, Senior Alert needs improvement, Working with Senior Alert and Senior Alert contributes to a better health care and seven subcategories were identified. Conclusions: The respondents found Senior Alert to be a helpful tool for preventive work and that it promotes teamwork, but is perceived as time consuming. The nurses in this study think that the care of the elderly improves by early identification and preventive actions, but to do this, study-result transferability and knowing in what way the care will improve it will need a larger target group and more questions to answer the aim of the study.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar och allt fler kommer behöva sjukvårdande insatser i hemmet. Distriktssköterskan är en av flera vårdprofessioner som arbetar i hemsjukvården och ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det finns flera kvalitetsregister som är utvecklade för att användas i det hälsoförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården. Senior Alert är ett av kvalitetsregistren som är användbart hjälpmedel i hälsoförebyggande arbetet. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av Senior Alert och dess nytta inom förebyggande hälsoarbete i kommunala hemsjukvården. Metod: I studien användes kvalitativ innehållsanalys utifrån beskrivning av Elo & Kyngäs. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade frågor och intervjuer gjordes på tretton distriktssköterskor inom den kommunala hemsjukvården i åtta kommuner i Sverige. Vid analysen av materialet användes induktiv innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom, och stor betydelse och   sex underkategorier. Konklusion: Deltagarna hade varierande erfarenhet av kvalitetsregistret Senior Alert. Det var svårt att få till implementering av kvalitetsregistret.

Bakgrund: Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister. Registret vänder sig till äldre personer över 65 år som har någon form av kontakt med vård och omsorg som särskilt boende, korttidsboende, hemsjukvård, primärvård och/eller sjukhusvård insatser. Senior alert är ett register i vårdprevention som förebygger trycksår, undernäring, fall, munhälsa, och blåsdysfunktion. Det handlar om att göra riskbedömningar, definiera orsaker, planera åtgärder och uppföljningar. Registret hjälper vårdpersonalen att uppfylla arbetet i förebyggande vård.Syfte: Syftet var att beskriva hur Senior alert fungerar i vården av äldre på särskilt boende. Metod: Intervju med fem sjuksköterskor på särskilt boende, Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Senior alert är ett bra arbetsverktyg ger översikt och struktur och en bättre omvårdnad av äldre. Sjuksköterskor upplever att arbetet med Senior alert är tidskrävande och det finns brister i arbetssätt och rutiner i kommunen. Senior alert kan förbättras. Slutsats: Senior alert är ett bra system när det finns rutiner och möjlighet att arbeta med det. Sjuksköterskor upplever däremot att Senior alert inte fungerar i vården av äldre på särskilt boende i den valda kommunen. Det saknas utbildning och tydliga mål med hur Senior alert ska fungerar i kommunen och det bör skapas förutsättningar.

Bakgrund: Genom användning av Senior Alert kan antalet fall av undernäring, trycksår, fallolyckor, munhälsa och blåsdysfunktion hos äldre personer förebyggas och minskas.  Äldre patienter i hemsjukvården är oftast multisjuka, deras hälsotillstånd kan vara komplexa och förändras drastiskt. Distriktsköterskor har en viktig roll i att kartlägga, upptäcka, åtgärda, följa upp och förhindra dessa potentiella hälsorisker genom att tillämpa Senior alert hos dessa patienter. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert inom hemsjukvård.Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med sammanlagt 17 distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. En manifest innehållsanalys används för att bearbeta datainsamlingen. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudkategorier: Fördelar med att använda Senior Alert; Faktorer som hindrar användning av Senior Alert och Förbättringsområden för Senior Alert. De tre huvudkategorierna med tillhörande tio underkategorier redovisas i resultatet. Slutsats: Distriktssköterskorna vittnade om fördelar respektive hinder med att använda Senior Alert inom hemsjukvården. Distriktsköterskorna påtalade vikten av ökat stöd från ledningen i form av tydlig arbetsstruktur och ökad kunskaps- och kompetensutveckling för att möjliggöra ett förebyggande arbete genom användandet av Senior Alert i hemsjukvården.