1 |
Kapital och karriär / Informationssökning i forskningens vardagspraktik, 2.uppl.Seldén, Lars January 2004 (has links)
As a doctoral dissertation in Library and Information Studies at GöteborgUniversity in Sweden, this book has been published with the purpose ofbeing defended at a public event. It deals with information seeking in theeveryday life of research. Such an area of inquiry within Library andInformation Studies is known as user studies. The overall objective hasbeen to study the development of information seeking by researchersduring their formation. The link between the research content and the acquisitionof information has been considered meaningful. A label for acombination of this sort is a study of information seeking in context.The book is organised in the followingway. The research objectives includethe research problem, the terminologyand the presentation of theempirical area of study, that is businessadministration. The study of the researchliterature deals with user studies,research on research and Bourdieu’stheories. The theoretical issues onmethod are a topic for reflection. Theimplications of a change of understandinglead to a change of method. Objectivationof the objectifying subject as well as my own informationseeking efforts are included. The data collecting process and the analysisprocedure are described. Research results are presented in three ways.Three researchers at different levels tell their stories of informationseeking in their work. Analytical categories in research and informationseeking are presented along two paths together with pertinent estimateson levels and intensities. At the end of both paths syntheses of intellectualand social assets are carried out. These syntheses are compared inthe light of Bourdieu’s embracing theory. The appendices include abbreviations,term list, check lists and introductory letters. There are twoindices: an illustration index and an index of persons and subjects. Thesummary reflects the given sequence of chapters. / <p>Tillägg till andra upplagan 2004: Sedan avhandlingen publicerades</p><p>1999 har opponenten vid disputationen professor Reijo Savolainen kommenterat</p><p>den. Avhandlingen har recenserats av Catta Torhell i Biblioteksbladet</p><p>och av Svend Bruhns i Biblioteksarbejde. Mina egna presentationer</p><p>av avhandlingen har förekommit i Tidskrift för dokumentation</p><p>samt i the New Review of Information Behaviour Research. Ändringar</p><p>av och tillägg till texten jämfört med första upplagan är av mindre</p><p>omfattning.</p>
|
2 |
”Det sitter i ryggmärgen” - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på Internetvon Feilitzen, Mattias January 2006 (has links)
<p>Institution: Sektionen för Hälsa och samhälle</p><p>Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 p</p><p>Titel: ”Det sitter i ryggmärgen” - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på Internet</p><p>Författare: Mattias von Feilitzen</p><p>Examinator: Ingegerd Rydin</p><p>Dokument: Examensarbete, 10 poäng</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken attityd elever i årskurs 9 har till källkritik vid informationssökning på Internet samt vilken förmåga de har att värdera information på Internet källkritiskt, vilka kriterier de använder för värdering och även vilken syn de har på sin förmåga. </p><p>Metod: Inledningsvis har fokusgrupper använts som metod, där fyra grupper om 5 personer från två olika klasser från två olika skolor utgjort underlag, sammanlagt 20 personer. Därefter har ytterligare en person från varje klass, sammanlagt 4 personer, valts ut för genomförande av en informationssökning och följande djupintervju. </p><p>Resultat: I studien framkommer att elevernas attityder till källkritik skiftar, både individuellt och mellan grupperna. De elever som har kommit i kontakt med området källkritik i skolan har en tydligare inställning till att det är viktigt jämfört med de grupper som inte har behandlat området i skolan. Elevernas syn på sin förmåga att värdera information är överlag att de kan hantera det någorlunda bra. När det väl gäller förmågan att värdera information finns det dock stora skillnader, men här är de mer individuella snarare än baserade på grupp- eller könstillhörighet. Överlag framkommer det att det finns stora brister i förmågan att värdera information och att de kriterier som används i stort är baserade på personliga preferenser, oavsett deras attityder till Internet som källa och källkritik vid informationssökning.</p><p>Nyckelord: attityder, informationssökning, källkritik, grundskola</p>
|
3 |
”Det sitter i ryggmärgen” - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på Internetvon Feilitzen, Mattias January 2006 (has links)
Institution: Sektionen för Hälsa och samhälle Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 p Titel: ”Det sitter i ryggmärgen” - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på Internet Författare: Mattias von Feilitzen Examinator: Ingegerd Rydin Dokument: Examensarbete, 10 poäng Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken attityd elever i årskurs 9 har till källkritik vid informationssökning på Internet samt vilken förmåga de har att värdera information på Internet källkritiskt, vilka kriterier de använder för värdering och även vilken syn de har på sin förmåga. Metod: Inledningsvis har fokusgrupper använts som metod, där fyra grupper om 5 personer från två olika klasser från två olika skolor utgjort underlag, sammanlagt 20 personer. Därefter har ytterligare en person från varje klass, sammanlagt 4 personer, valts ut för genomförande av en informationssökning och följande djupintervju. Resultat: I studien framkommer att elevernas attityder till källkritik skiftar, både individuellt och mellan grupperna. De elever som har kommit i kontakt med området källkritik i skolan har en tydligare inställning till att det är viktigt jämfört med de grupper som inte har behandlat området i skolan. Elevernas syn på sin förmåga att värdera information är överlag att de kan hantera det någorlunda bra. När det väl gäller förmågan att värdera information finns det dock stora skillnader, men här är de mer individuella snarare än baserade på grupp- eller könstillhörighet. Överlag framkommer det att det finns stora brister i förmågan att värdera information och att de kriterier som används i stort är baserade på personliga preferenser, oavsett deras attityder till Internet som källa och källkritik vid informationssökning. Nyckelord: attityder, informationssökning, källkritik, grundskola
|
4 |
Proxyserver för passiv informationssökningAhlin, Daniel, Jartelius, Martin, Tingdahl, Johanna January 2005 (has links)
<p>In today’s society the average person is flooded by information from everywhere. This is in particular the case when using the Internet; consider for a moment the fact that a decent search engine at this moment scans 8 058 million homepages. For a user that repeatedly comes back to the same site, the case is often that they know what they are looking for. The problem is to isolate the important information from all the other information embedding it.</p><p>We would like to state that we have found one possible solution to this problem, where the user himself can define what information he is looking for at a specific server, then scan the server when visiting it with his browser. The information is then saved and made easily accessible to the user, independent of what system he is using.</p><p>Our solution is based on a proxy-server, through which the user makes his connections. The server is configurable as to what information to scan for and where, as well as in what format, the data should be saved. Our method with an independent proxyserver is not as efficient as including this support into a browser, but it is enough to give proof of the concept. For high-speed connections to a server on the same network as the user, it might be possible for a user to notice that it is slowing down the connection, but it’s a matter of fractions of a second, and surfing under normal conditions the user is very unlikely to be bothered by the proxy. The actual loss in performance is the time required to make a second TCP-connection for each call, as well as a slight loss of efficiency due to Java’s thread synchronization.</p> / <p>I dagens samhälle översvämmas vi ofta av information. Detta gäller i allra högsta grad på Internet; betänk att en bra sökmotor i skrivande stund genomsöker 8 058 miljoner hemsidor. Det händer ofta att användare vet vad de söker för typ av information, svårigheten ligger i att snabbt kunna hitta den i det gytter av annan information som den ligger inbakad i. Vi anser att vi hittat en möjlig lösning till detta problem, där användaren själv kan ange vilken information som söks på en specifik server och sedan besöka de sidor som är intressanta. Informationen sparas och görs lättillgänglig för användaren. Vår lösning är baserad på en proxyserver, genom vilken användaren ansluter, som kan konfigureras för att spara olika typer av information. Vår metod med en fristående proxyserver är inte lika effektiv som att integrera lösningen i en webbläsare, men den bevisar att konceptet är fungerande.</p><p>För mycket snabba anslutningar till en webbserver är det möjligt, om än svårt, att märka att proxyservern ligger mellan användaren och servern. Tidsförlusten är tidsskillnaden mellan att öppna en eller två TCP-anslutningar, samt till viss del förlust av tid på grund av Javas trådsynkronisering. Vid normala förhållanden med surfande mot servrar som inte står på det egna nätverket är tidsförlusten marginell.</p>
|
5 |
Att undervisa i ett ständigt informationsflöde : En systematisk litteraturstudie om grundskollärares åsikter och kunskaper om informationssökning och källkritik på internet.Ung, Jessika January 2016 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till gällande grundskollärares åsikter om internet som medium för informationssökning samt vilka kunskaper och förmågor grundskollärare behöver för att undervisa i informationssökning och källkritik på internet. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie vilket innebär att studiens resultat är en sammanställning av tidigare forskningsresultat inom området. Resultatet sammanställer den tidigare forskningen som visar att grundskollärare anser att internet som informationsmedium både kan möjliggöra och hindra elevernas utveckling av kunskaper och förmågor, att grundskollärare har olika åsikter om huruvida elever behöver undervisas i att söka och kritiskt granska information på internet eller inte, samt att det råder en oro bland lärarna gällande deras olika grad av kompetens inom området. Studien identifierade i den tidigare forskningen även några kunskaper och förmågor som grundskollärare behöver för att undervisa i informationssökning och källkritik på internet. En slutsats som dras är att grundskollärares varierande kompetens – och tro på sin egen kompetens – inom informationssökning och källkritik på internet, tillsammans med deras ambivalenta syn på möjligheter och hinder med internet som informationsmedium leder till stora skillnader i undervisningen i informationssökning och källkritik på internet, då den i värsta fall inte sker alls. Ytterligare en slutsats är att grundskollärares kompetens inom informationssökning och källkritik på internet behöver höjas och att en sådan kompetenshöjning bör innefatta kunskaper om källkritik, sökstrategier samt digital teknik. / <p>SO-didaktik</p>
|
6 |
“Det är lite avskräckande innan man har koll“ : en användbarhetsstudie av discoverysystemet Unisearch / “It's a bit daunting until you know what you're doing“ : a usability study of the discovery tool UnisearchAndersson, Magnus, Foldevi, Petter January 2016 (has links)
The aim of this bachelor's thesis is to examine how students at Linköpings universitet use the discovery tool Unisearch by answering the following research questions: How do the students use Unisearch to find information? What types of problems do they encounter and what assistance does Unisearch provide? What are the students' opinions about Unisearch? We presented five students with five common library research tasks that students typically encounter. By using a combination of observations and follow up interviews we obtained empirical data, which we then analyzed using the model “The Five Dimensions of Usability” by Whitney Quesenbery. Our findings show that the students considered Unisearch to be an adequate search tool. They found Unisearch relatively easy and efficient to use. The main problem the students encountered concerned the terminology used in Unisearch, especially when it comes to limiters. Another problem encountered was that students sometimes failed to notice when limiters were retained for new searches or lost during a search. The students also stated that there is a lack of resources that provide help or guidance concerning the use of Unisearch.
|
7 |
Elevers informationssökningsvanor och källkritiska metoder : En fallstudie av tre skolorHindenäs, Andreas, Fredlund, Anders, Tripich, Zvezdan January 2007 (has links)
<p>Vi har i vårt examensarbete inom Pedagogik med didaktisk inriktning C valt att genomföra en kvantitativ studie bland tre skolor i en mellanstor svensk stad med avseende på informationssökning och källkritik. Syftet med vår uppsats var att få insikt om elevers informationssökningsvanor samt att se vilka källkritiska metoder de använder för att sålla och granska information på Internet.</p><p>Våra frågeställningar löd som följande:</p><p>1. Hur ser elevers informationssökningsvanor ut, hur går de tillväga för att ta reda på fakta?</p><p>2. Vilka källkritiska metoder använder de i samband med informationssökning på Internet?</p><p>3. Upplever eleverna att de får tillräcklig undervisning i källkritik och informationssökning?</p><p>4. Skiljer sig informationssökningsvanor och källkritiska metoder åt mellan könen?</p><p>5. Är Internet en primärkälla eller går elever i första hand till andra källor?</p><p>6. Hur upplever elever att Internet fungerar som informationskälla? Hittar eleverna det de söker efter?</p><p>För att uppnå vårt syfte samt att få svar på våra frågeställningar valde vi att genomföra vår kvantitativa undersökning med hjälp av enkäter.</p><p>I vår undersökning fann vi att eleverna främst använder Internet som källa. Sökmotorer är det mest populära valet av informationskälla, där de flesta använder sig av sökmotorn Google. Den vanligaste källkritiska metoden hos eleverna är att jämföra den information de hittat med en annan källa för att stämma av dess pålitlighet. Detta fann vi var en otillräcklig metod som innebär vissa risker. Övriga metoder för källkritik saknas. Eleverna har under sin tid på högstadiet inte fått någon undervisning i vare sig informationssökning eller källkritik. Dock anser pojkarna i undersökningen att de inte behöver ha ytterligare undervisning i informationssökning medan flickorna uttrycker ett behov av detta. Samtliga elever i vår studie eftersöker mer undervisning i källkritik. Vi avslutade vårt examensarbete med en diskussion om hur vi som framtida lärare kan främja elevernas informationssökning och källkritik genom att konstruera grupparbeten och uppgifter som gynnar deras informationssökningsprocess. Vi betonade även vikten av ett samarbete mellan lärare och bibliotekarier med hänsyn till informationssökning och källkritik.</p>
|
8 |
Datorstöd i undervisningen : -Karlsson, Jessica January 2007 (has links)
Datorn är en stor del av ungdomars vardag, men hur stort utrymme får den i skolan? Min undersökning syftar till att ta reda på hur, om och varför datorn används inom svenskundervisningen på gymnasiet. Vad ser lärarna för skäl för respektive emot att ta in datorn i klassrummet, och hur får lärarna sina kunskaper om datoranvändning, är delar jag också ämnar undersöka. Jag har riktat in mig på lärarnas syn och gjort kvalitativa intervjuer med sju lärare, verksamma på fyra skilda skolor i olika orter i Sverige. I kapitlet bakgrund tas upp hur datorn har tagit sig in i skolan, vad läroplanen säger samt vilka möjligheter och barriärer som datorn har mött under vägen in i skolan. Jag har lagt min utgångspunkt i framförallt forskarna Ulla Riis, Gunilla Jedeskog och Lars Bolanders undersökningar kring detta. Dessa forskningar visar både på ett stort inflytande ifrån staten, men också att verksamma lärare är de som i grund och botten själva måste ta ett initiativ för att någonting på skolorna skall ske. Genom intervjuer med lärare har jag fått fram att datorn i skolan framförallt är ett medel för lärarna i deras planering, kontakt med kollegor samt bearbetning av lektioner, genom att skriva in närvaro och betyg. Eleverna ges möjlighet till att renskriva och bearbeta sina arbeten på datorn, däremot informationssökning via Internet är något som lärarna helst vill undvika då elever överlag tycks missbruka detta. Detta kan tänkas ha sin grund i att eleverna inte besitter tillräcklig kunskap i området. Vilket i sin tur tycks ligga i lärarnas bristfälliga kunskaper om hur man delger eleverna denna kunskap. Arbete vid datorn för skoltrötta elever samt elever med läs- och skrivsvårigheter tas upp som en stor förmån, då datorn fungerar som motivationsskapare och stöd i arbetet. Svårigheterna i datorstöd i svenskundervisningen som lärarna finner är, förutom elevers bristande kunskaper i informationssökning, att arbetet vid datorn kan ta mer tid än vad som finns tillgänglig, risk för ett alltför individualiserat arbete samt att man blir så benägen att använda datorn så man går omvägar för att få in den i undervisningen.
|
9 |
Elevers informationssökningsvanor och källkritiska metoder : En fallstudie av tre skolorHindenäs, Andreas, Fredlund, Anders, Tripich, Zvezdan January 2007 (has links)
Vi har i vårt examensarbete inom Pedagogik med didaktisk inriktning C valt att genomföra en kvantitativ studie bland tre skolor i en mellanstor svensk stad med avseende på informationssökning och källkritik. Syftet med vår uppsats var att få insikt om elevers informationssökningsvanor samt att se vilka källkritiska metoder de använder för att sålla och granska information på Internet. Våra frågeställningar löd som följande: 1. Hur ser elevers informationssökningsvanor ut, hur går de tillväga för att ta reda på fakta? 2. Vilka källkritiska metoder använder de i samband med informationssökning på Internet? 3. Upplever eleverna att de får tillräcklig undervisning i källkritik och informationssökning? 4. Skiljer sig informationssökningsvanor och källkritiska metoder åt mellan könen? 5. Är Internet en primärkälla eller går elever i första hand till andra källor? 6. Hur upplever elever att Internet fungerar som informationskälla? Hittar eleverna det de söker efter? För att uppnå vårt syfte samt att få svar på våra frågeställningar valde vi att genomföra vår kvantitativa undersökning med hjälp av enkäter. I vår undersökning fann vi att eleverna främst använder Internet som källa. Sökmotorer är det mest populära valet av informationskälla, där de flesta använder sig av sökmotorn Google. Den vanligaste källkritiska metoden hos eleverna är att jämföra den information de hittat med en annan källa för att stämma av dess pålitlighet. Detta fann vi var en otillräcklig metod som innebär vissa risker. Övriga metoder för källkritik saknas. Eleverna har under sin tid på högstadiet inte fått någon undervisning i vare sig informationssökning eller källkritik. Dock anser pojkarna i undersökningen att de inte behöver ha ytterligare undervisning i informationssökning medan flickorna uttrycker ett behov av detta. Samtliga elever i vår studie eftersöker mer undervisning i källkritik. Vi avslutade vårt examensarbete med en diskussion om hur vi som framtida lärare kan främja elevernas informationssökning och källkritik genom att konstruera grupparbeten och uppgifter som gynnar deras informationssökningsprocess. Vi betonade även vikten av ett samarbete mellan lärare och bibliotekarier med hänsyn till informationssökning och källkritik.
|
10 |
Infoteket om funktionshinder : Information om funktionshinder som vägen till empowermentAkne, Eva January 2012 (has links)
The aim of this master’s thesis is to investigate a information center called ”Infoteket om funktionshinder”. The purpose of Infoteket is to collect information about disabilities and make it accessible to people with disabilities, their relatives and public. In this survey I will analyze how Infoteket can help people with disabilities to achieve empowerment. I use empowerment as a theoretical framework as Jay A. Conger and Rabindra N. Kanungo describes it in terms of sense of control and self-efficacy. For people with disabilities, empowerment is about ability to control his own destiny. The key to empowerment is information.My second theoretical framework is Carol C. Kuhlthaus’ principle of uncertainty. I’ve found it possible to apply the phases from uncertainty to understanding to the information search process within the process of diag-nostics.The main method has been qualitative interviews where the informants have been selected according to their professional role. I have also studied Meeting Minutes and conducted a quantitative survey of visitor statis-tics.Infotekets’ role to promote empowerment lies in the ability to examine the quality and reliability of infor-mation about disabilities. A close collaboration with authorities makes it possible to ensure the quality. An im-portant criterion for quality is scientific foundation and accessibility. The literature must be readable for the public rather than professional.To promote empowerment it’s also important to reach the target groups. I have discussed if it makes any difference whether the information is available at the library or the habilitation. The results show little differ-ence, but there are some disabilities that are more difficult to reach through habilitation. That’s why I believe that the library is an important complement to habilitation.This is a two years master’s thesis within Library and Information science.
|
Page generated in 0.1519 seconds