<p>Undersökningen bygger på intervjuer av fem lärare på tre olika skolor om hur de använder Internet i sin SO-undervisning. Studien är gjord i Borås på skolor med varierande grad av tillgång på datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lärare använder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebär.</p>

<p>Söktjänsten på Gula Sidorna innefattar sökningar på produkter, varor och tjänster och där görs tusentals sökningar varje dag. Enligt Eniro finns en del problem med söktjänsten och syftet med studien är att fastställa vilka dessa problem är och om systemet med språkteknologiska metoder kan förbättra träffarnas relevans, omfattning och rankning.</p><p>Studiens huvudsakliga frågeställning är om det är möjligt att med språkteknologiska metoder förbättra sökningen på Gula Sidorna med avseende på träffarnas relevans och täckning samt rankning av dessa träffar, och vilka språkteknologiska metoder som i så fall mest höjer systemets kvalitet utifrån användningssynpunkt, inom ramarna för företagets intressen.</p><p>Genom lingvistisk analys av en månads sökordssökningar på www.gulasidorna.eniro.se identifierades sju olika problemtyper utifrån hur väl träffarna matchade sökfrasens syntax och semantik. Med bakgrund i systemets existerande struktur och den typ av data som finns lagrad togs ett antal lösningsförslag fram utifrån teorier om språkteknologiska metoder i informationssökningssystem. Sju kortsiktiga och fem långsiktiga lösningar presenterades och dess effekter på prestationen vid en eventuell implementering diskuterades. Med nämnda förbättringsförslag som grund gavs förslag på hur rankningssystemet för Gula Sidorna skulle kunna förbättras.</p><p>Slutsatser som kan dras utifrån resultaten är att de kortsiktiga lösningarna vid implementering bör kunna lösa drygt hälften av de identifierade problemen. Dock krävs vidare studier för att säkerställa att de långsiktiga lösningarna inte orsakar fler problem än de löser.</p>

<p>Uppsatsen fokuserar på informationssökning i sociala nätverk och om vi vet tillräckligt om de resurser som finns i våra nätverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medvetna gymnasieelever är om potentiella informationskällor inom ramen för deras sociala nätverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nätverket. Tre frågeställningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur långt sträcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nätverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskällor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra användning av nätverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser två till tre steg bort i nätverket. I majoriteten av fallen vet även respondenterna tillräckligt om sina nätverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades. Det visar sig dock att förmågan att lokalisera informationskällor inte nödvändigtvis innebär att respondenten har tillgång till informationen. Relationen mellan informationssökare och informant är central vid informationssökning i sociala nätverk. I uppsatsen kunde respondenternas nätverksresurser ses som socialt kapital i den utsträckning respondenterna kunde lokalisera relevanta informationskällor och där relationen mellan respondent och informant tillät ett informationsutbyte.</p>

<p>The aim of this study has been to examine how people with the chronic disease diabetes are seek-ing information about their disease. The study also look at the sources, which are mainly used, and the information behavior of the participants in this study. Especially in diabetes health care the idea of empowerment is central, which means that the patients need a lot of information to get know-ledge and become empowered. The study also examine the public library as a resource of health information, and for that purpose an examination of the OPAC catalog in two public libraries has been done, using the word ‖diabetes‖ to illustrate the literature and other medias related to di-abetes. With this part of the study a quantitative method has been used. Qualitative interviews have been used both with people who has diabetes and with librarians in the examined libraries who are responsible for the department of medical literature in the library.</p><p>The study used Carol Kuhlthau´s theory about uncertainty in the information seeking process in which she propose that seeking information is a holistic experience. In the process of seeking information there are different levels, where the user experience a lot of feelings before the seeking process is ended. Though there are suggestions that the idea of empowerment emanates from Paulo Freire´s theory of emancipation pedagogy, his theory is also relevant in this study.</p><p>This study reveals that for those participants with diabetes the public library is not a place where they seek information about diabetes. The primary source is the health care where they go for regularly controls. But when they seek information by themselves almost everybody used Inter-net as their main source. For the informants that not used Internet as often as the others, their social relations where more important to get information. The need of information appeared more impor-tant when the metabolic control was unpleasant, otherwise most of them were looking for informa-tion about new facilities as; blood glucose tester and research about insulin. In the libraries both librarians had noticed that people did not ask as many question as before about illness as in earlier days, which could be related to the fact, that information about health care is more easily found today.</p>

Undersökningen bygger på intervjuer av fem lärare på tre olika skolor om hur de använder Internet i sin SO-undervisning. Studien är gjord i Borås på skolor med varierande grad av tillgång på datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lärare använder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebär.

The aim of this study has been to examine how people with the chronic disease diabetes are seek-ing information about their disease. The study also look at the sources, which are mainly used, and the information behavior of the participants in this study. Especially in diabetes health care the idea of empowerment is central, which means that the patients need a lot of information to get know-ledge and become empowered. The study also examine the public library as a resource of health information, and for that purpose an examination of the OPAC catalog in two public libraries has been done, using the word ‖diabetes‖ to illustrate the literature and other medias related to di-abetes. With this part of the study a quantitative method has been used. Qualitative interviews have been used both with people who has diabetes and with librarians in the examined libraries who are responsible for the department of medical literature in the library. The study used Carol Kuhlthau´s theory about uncertainty in the information seeking process in which she propose that seeking information is a holistic experience. In the process of seeking information there are different levels, where the user experience a lot of feelings before the seeking process is ended. Though there are suggestions that the idea of empowerment emanates from Paulo Freire´s theory of emancipation pedagogy, his theory is also relevant in this study. This study reveals that for those participants with diabetes the public library is not a place where they seek information about diabetes. The primary source is the health care where they go for regularly controls. But when they seek information by themselves almost everybody used Inter-net as their main source. For the informants that not used Internet as often as the others, their social relations where more important to get information. The need of information appeared more impor-tant when the metabolic control was unpleasant, otherwise most of them were looking for informa-tion about new facilities as; blood glucose tester and research about insulin. In the libraries both librarians had noticed that people did not ask as many question as before about illness as in earlier days, which could be related to the fact, that information about health care is more easily found today.

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå vilka drivkrafter som påverkar konsumeters beslut att handla från en internationell webbsida framför en inhemsk webbsida trots eventuella risker i samband med köpprocessen. Kundens förtroende för köpprocessen och för den specifika webbsidan är av särskilt vikt att studera då andra länders normer och regler nu spelar en central roll. Syftet är även att undersöka hur konsumenter har kommit i kontakt med en specifik internationell webbsida. Här undersöks informationssökningen och vilka bakomliggande faktorer som bidrar till valet av webbsida.             En kvalitativ undersökning bestående av åtta semistrukturerade personliga intervjuer. Den främsta drivkraften bakom internationella köp är själva produkten. Webbsidans ursprungsland har en påverkan vid köpet. Respondenternas förtroende formas av referensgrupper samt vana av informationssökning.

Amningshjälpen is a Swedish non-profit association where women, called helpmothers, provide breastfeeding peer-support. Purpose: The aim of this bachelor thesis is to examine how and where helpmothers experience information needs and seek information on breastfeeding, and what obstacles they face doing this. Method: The method used is qualitative email-interview where four helpmothers answered a number of questions via email comparable to questions in a semi-structured interview. Theoretical framework: This thesis rests upon the serious leisure perspective and the theory of cognitive authority, particularly institutional authority and the theory that cognitive authority is created in communication between people. Earlier research: Earlier research shows that seeking leisure-related information is an ongoing process. Participants use a variety of sources and the most common are other people and the internet. Result and discussion: The results show that the helpmothers information behaviour is similar to that of earlier studies in serious leisure. Their information seeking is an ongoing process that cannot easily be separated from information seeking in daily life. This could be an explanation to why they don’t experience many information needs. They use a variety of sources, including databases, books and homepages. The most common sources are other people: laypersons, health care professionals and other helpmothers. When seeking information helpmothers want the information to be unbiased and based on science, they also encourage each other to look for such information. This way they are both part of and affected by the process of making science as an institution a cognitive authority in society.

Uppsatsen fokuserar på informationssökning i sociala nätverk och om vi vet tillräckligt om de resurser som finns i våra nätverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medvetna gymnasieelever är om potentiella informationskällor inom ramen för deras sociala nätverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nätverket. Tre frågeställningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur långt sträcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nätverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskällor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra användning av nätverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser två till tre steg bort i nätverket. I majoriteten av fallen vet även respondenterna tillräckligt om sina nätverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades. Det visar sig dock att förmågan att lokalisera informationskällor inte nödvändigtvis innebär att respondenten har tillgång till informationen. Relationen mellan informationssökare och informant är central vid informationssökning i sociala nätverk. I uppsatsen kunde respondenternas nätverksresurser ses som socialt kapital i den utsträckning respondenterna kunde lokalisera relevanta informationskällor och där relationen mellan respondent och informant tillät ett informationsutbyte.

The purpose of this thesis is to examine how instruction librarians‟ perceptions of web scale discovery services and their perceptions of the impact of web scale discovery on students‟ information literacy are reflected in their instruction practices in academic libraries. This study addresses how instruction librarians generally perceive WSDS and students‟ information literacy as well as how instruction librarians conduct their instruction sessions. The study‟s empirical data consists of the responses received through seven semi-structured interviews with ten instruction librarians at three separate universities in the Västra Götaland region. The study concludes that library instruction practices reflect many of the librarians‟ perceptions surrounding WSDS, most notably in the areas of source criticism and critical assessment of search results. The study also shows that the search strategies, techniques, and tools taught in instruction sessions are greatly influenced by librarians‟ perceptions of the usefulness of WSDS in student search processes. The librarians‟ responses demonstrate the importance of teaching students search strategies and techniques as well as helping them develop critical evaluation skills that will remain relevant as search technologies continue to evolve.