Bakgrund: Allt fler drabbas av demenssjukdomar, och därmed växer även antalet informella vårdgivare åt personer med demenssjukdom. De informella vårdgivarna har enligt svensk lag rätt till stöd, men det finns en diskrepans i det faktiska stödbehovet och det stöd som erbjuds. Sjukvården är beroende av dessa informella vårdgivare då resurserna inte räcker till för att vårda alla dessa personer. Därför är det av stor vikt att värna om informella vårdgivare åt personer med demenssjukdom, samt att tillgodose deras stödbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av stödbehov hos informella vårdgivare till personer med demenssjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 11 studier. Resultat: Det identifierades fyra teman: Behov av emotionellt stöd, Behov av praktiskt stöd, Behov av information och Behov av kommunikation. Emotionellt stöd kunde bestå av att bli uppmärksammade och tillfrågade om sitt mående. Praktiskt stöd i form av avlösning kunde hjälpa de informella vårdgivarna att återhämta sig. De informella vårdgivarna eftersökte även en individ- och situationsanpassad information och en god kommunikation med sjukvårdspersonal. Kommunikationen underlättades av kontinuitet. Konklusion: Det fanns behov av flera olika sorters stöd. Därför är det viktigt att sjuksköterskan inkluderar de informella vårdgivarna i omvårdnaden. / Background: As more and more people are diagnosed with dementia, the number of informal caregivers to persons with dementia is increasing. According to Swedish law, informal caregivers are entitled to support, but there is a discrepancy in the actual support needs and the support offered. The health care is dependent on the informal caregivers to provide care for these persons, as a consequence of lack of resources. It is important to care for the informal caregivers and to see to their personal needs for support. Aim: The aim of this literature review was to highlight experiences of support needs from informal caregivers to people with dementia. Method: A qualitative literature review based on 11 studies. Results: Four themes were identified: Need for emotional support, Need for practical support, Need for information and Need for communication. Emotional support could consist of being noticed and asked about their feelings. Practical support in the form of respite care could give the informal caregivers time to recover. The informal caregivers also asked for individually and situationally adjusted information and good communication with healthcare professionals. Communication was facilitated by continuity. Conclusion: There was a need for several types of support. Therefore, it is important that the nurse includes the informal caregivers in the nursing care.

Bakgrund: Antal personer med demenssjukdom i samhället förväntas öka. Informella vårdgivare har en betydelsefull roll i deras vård. Samtidigt kan rollen som informell vårdgivare leda till nedsatt livskvalité och minskat välmående. Denna långtgående påverkan som vårdandet får på de informella vårdgivarnas liv skapar intresse av att belysa deras egna upplevelse av vilka typer av stöd de behöver. Syfte: Syftet var att belysa vilka typer av stöd informella vårdgivare till personer med demenssjukdom upplever sig vara i behov av. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklarmed kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs fyrastegsmodell. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier som svarar på studiens syfte; Stödtjänster, Information, och Emotionellt stöd. För huvudkategorin Stödtjänster valdes underkategorierna Stödtjänsternas tillgänglighet och Avlastningsstöd. Under Information tillkom underkategorierna Information om sjukdomsutveckling och symptom, Information om praktisk omvårdnad, Lärande i grupp och Information om hjälpmedel. Under Emotionellt stöd finns underkategorierna Behov av emotionellt stöd och Gruppstöd.  Slutsats: Studien visar att informella vårdgivare vill ha olika typer av stöd som gör att de kan ta bättre hand om både sig själva och personen med demenssjukdom. Informella vårdgivarehar uppgett att de behöver stöd främst i form av att lära sig mer om demenssjukdomar, tillgång till och användandet av olika stödtjänster, emotionellt stöd av vården och personer utanför samt att få möta andra personer i liknande situationer.

Bakgrund: ALS är en obotlig neurodegenerativ sjukdom som bryter ned motoriska nervceller. Skelettmuskulatur försvagas och övergår i förlamning. Dödsorsaken är ofta andningssvikt. Vården utförs främst av informella vårdgivare, vilket avser personer som vårdar sina närstående. Vårdandet utgörs av intellektuella, emotionella samt praktiska insatser. Sjuksköterskor kan stötta informella vårdgivare på olika sätt.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa informella vårdgivares upplevelser av att vårda en närstående med ALS. Metod: Litteraturstudien utgick från en systematisk metod. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Forsberg och Wengströms (2016) granskningsmallar för kvalitativa- och kvantitativa studier användes vid kvalitetsgranskningen. Totalt inkluderades åtta artiklar i resultatet.  Författarna tillämpade en induktiv analysmetod.  Resultat: Resultatet presenterades i två huvudkategorier; vårdandets påverkan på den informella vårdgivaren och att se sin närstående med ALS. Slutsats: Informella vårdgivare upplever psykisk såväl som fysisk påverkan. Relationer kring de informella vårdgivarna har både förbättrats och försämrats men också upplevts oförändrade. De åsidosätter sina egna liv för prioritet av sin närstående. För att kunna vårda sin närstående i hemmet upplevs stöd som betydande. Olika känslor erhålls relaterat till sjukdomsprogressionen såväl som inför framtiden.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige stiger och är bland de högsta i Europa, vilket ökar trycket på en fungerande kommunal hemsjukvård och hemtjänst (formella insatser). Samtidigt sjunker andelen äldre individer som får formella insatser vilket innebär att ett stort ansvar läggs på närstående (informella insatser). Syfte: Att beskriva vilka formella och informella vårdinsatser äldre individer i Karlskrona kommun nyttjar. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie baserad på data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Resultat: Resultatet visade att både de formella och informella insatserna ökade med stigande ålder. Det fanns en stor skillnad mellan könen där kvinnorna var överrepresenterade i både de formella och informella insatserna. Ensamboende hade mer formella och informella insatser än sammanboende.            Slutsats: För att de äldre ska kunna bo hemma med fungerande formella och informella insatser är det viktigt med en fungerande hälso- och sjukvård. Den äldre individen, men också dess närstående, bör stödjas. Denna studie belyser förhållandet mellan formella och informella insatser. Ett förhållande som är bra att vara medveten om som sjuksköterska såväl vid dokumentation som vid planering och information.

Bakgrund Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till att personer över 65 år läggs in på sjukhus och orsakar ofta stort lidande med sänkt livskvalitet som följd. Hjärtsvikt uppstår när hjärtats pumpförmåga inte försörjer vävnaderna i kroppen med tillräcklig mängd blod. Dödligheten är hög men går att förebygga genom egenvård som görs för att bibehålla eller förbättra hälsan som till exempel god nattsömn, hygien, hälsosam kost och motion. Genom att stärka och möjliggöra egenvården är det lättare för patienter att leva med kronisk sjukdom. Syfte Syftet var att belysa vad som stärker och möjliggör utförandet av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Metod Studien är en litteraturöversikt som baserades på 15 artiklar. Dessa återfanns i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan åren 2011–2019. Artiklarna analyserades genom integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i kategorier efter huvudsakligt innehåll. Resultat I resultatet framkom att patienter med hjärtsvikt kunde bibehålla livskvaliteten med olika handlingar och med motivation att utföra egenvård. Patienterna blev stärkta när de kände sig inkluderade i vården och delaktiga i besluten kring sin sjukdom. Stöttning från sjukvård och närstående gav upplevelsen av både frihet och autonomi. Slutsats Vård och omsorg samt tekniska hjälpmedel behöver anpassas efter patientens unika behov och kunskap. Andra omständigheter som kan motivera patienter med hjärtsvikt är hens grundinställning till livet, sociala nätverk samt förmågan att acceptera sjukdomen och den nya livssituationen. / Background Heart failure is the most common cause for people over the age of 65 being admitted to hospitals and often causes great suffering with a reduced quality of life. Heart failure occurs when the heart's pumping capacity does not supply the tissues of the body with sufficient blood. Mortality is high but can be prevented through self-care that is done to maintain or to improve health such as good night's sleep, hygiene, healthy diet, and exercise. By strengthening and enabling self-care, it is easier for patients to live with chronic illness. Aim The aim was to illustrate what strengthens and enables self-care in patients with heart failure. Method The study is a literature review that was based on 15 articles. These were found in the databases CINAHL and PubMed and were published between the years 2011-2019. The articles were analyzed through integrated analysis, quality checked and sorted into categories according to main content. Results The results showed that patients with heart failure could maintain the quality of life with different actions and motivation to perform self-care. Patients were strengthened when they felt included in the care and became involved in decisions about their disease. Support from healthcare and informal caregivers provided an experience of both freedom and autonomy. Conclusions Care as well as technical aids need to be adapted to the patient's unique needs and knowledge. Other circumstances that can motivate patients with heart failure include the patient's basic attitude to life, social networks, and the ability to accept the disease and the new life situation.