<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elever i år 4-6 såg på sitt informella inflytande. Meningen var främst att undersöka hur eleverna uppfattade sitt inflytande över arbetsformerna, innehållet i undervisningen samt vilka möjligheter och begränsningar de hade i sitt informella inflytande.</p><p>Vår undersökning var av kvalitativ art, vi genomförde observationer och enskilda intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 18 elever.</p><p>Vår undersökning visade att elevernas informella inflytande var begränsat. Eleverna ansåg att de hade inflytande över hur de skulle arbeta men inte över vad de skulle arbeta med. Eleverna tyckte att de genom att räcka upp handen eller att välja stenciler hade inflytande. Eleverna i vår undersökning arbetade mestadels enskilt. Det framkom även att vissa elever föredrog att arbeta enskilt medan andra tyckte bäst om att arbeta i grupp. De svar vi fått i undersökningen tydde på att det fanns en brist att arbeta aktivt med elevinflytande i samtliga klasser. Vi märkte att eleverna uppskattade att läraren lyssnade på deras åsikter samtidigt som de var införstådda med att läraren inte alltid kunde genomföra deras förslag. Det är individuellt för varje individ hur den uppfattar elevinflytande. Vi kan konstatera, dels via den litteratur vi tagit del av och dels genom den undersökning vi har gjort, att det finns mycket att förbättra för att styrdokumentens mål, som rör elevinflytande, ska förverkligas i skolans verksamhet.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elever i år 4-6 såg på sitt informella inflytande. Meningen var främst att undersöka hur eleverna uppfattade sitt inflytande över arbetsformerna, innehållet i undervisningen samt vilka möjligheter och begränsningar de hade i sitt informella inflytande. Vår undersökning var av kvalitativ art, vi genomförde observationer och enskilda intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 18 elever. Vår undersökning visade att elevernas informella inflytande var begränsat. Eleverna ansåg att de hade inflytande över hur de skulle arbeta men inte över vad de skulle arbeta med. Eleverna tyckte att de genom att räcka upp handen eller att välja stenciler hade inflytande. Eleverna i vår undersökning arbetade mestadels enskilt. Det framkom även att vissa elever föredrog att arbeta enskilt medan andra tyckte bäst om att arbeta i grupp. De svar vi fått i undersökningen tydde på att det fanns en brist att arbeta aktivt med elevinflytande i samtliga klasser. Vi märkte att eleverna uppskattade att läraren lyssnade på deras åsikter samtidigt som de var införstådda med att läraren inte alltid kunde genomföra deras förslag. Det är individuellt för varje individ hur den uppfattar elevinflytande. Vi kan konstatera, dels via den litteratur vi tagit del av och dels genom den undersökning vi har gjort, att det finns mycket att förbättra för att styrdokumentens mål, som rör elevinflytande, ska förverkligas i skolans verksamhet.

Syftet med detta examensarbete har varit mångfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella inflytandet över utbildningen på sina program, generellt sett och i samhällskunskap A. I detta har vi även undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning av inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevinflytande, och om de är nöjda med inflytandet på sin utbildning. Slutligen är syftet att skapa en modell för utvärdering av elevinflytande.Undersökningen är baserad på en enkätundersökning, som vi har genomfört på fyra program, på en gymnasieskola i Mellansverige. Programmen har varit El-, Handels, Medie- och samhällsprogrammet. Vi har avgränsat oss till det så kallade informella inflytandet, som har att göra med elevens inflytande över undervisningen, genom till exempel planering, genomförande och utvärdering. I vår undersökning har vi undersökt kategorierna: Innehåll i undervisningen, arbetsform, läromedel samt examinationssätt.Undersökningen påvisar att eleverna, i majoritet, anser att de har inflytande över sin utbildning. Vidare så anser en majoritet av eleverna, utom i Handelsprogrammet, att de är nöjda med inflytandet på utbildningen. Vi har dock kommit fram till att eleverna, generellt sett på utbildningen, upplever att det informella inflytandet är svagt och/eller gränsande mot mycket svagt informellt inflytande, i de olika kategorier som vi undersökt. Resultatet visar också, angående kursen samhällskunskap A, även där är svagt och/eller mycket svagt gällande det informella inflytandet, i de olika kategorier som vi undersökt.Vidare så har kommit fram till att det finns ett genusperspektiv, gällande det informella elevinflytandet. Skillnaderna mellan könen är att männen anser sig ha mest att säga till om gällande arbetsform och läromedel och minst om examinationssätt och innehåll i undersvingen, generellt sett på programmen. Medans kvinnorna enbart anser att de har mest inflytande över läromedel och minst över innehållet i undervisningen, generellt sett på programmen. Gällande samhällskunskap A, så anser männen att de har mest inflytande över arbetsform, och minst över examinationssätt. Medans kvinnorna ansett sig ha mest över innehåll i undervisningen och minst över examinationssätt. Männen och kvinnorna har dock den likheten, att de i samtliga kategorier anser att elevernas upplevelse av det informella inflytandet, är att det både generellt sett och i kursen samhällskunskap A är svagt och/eller mycket svagt.

Vi har undersökt pedagogernas svårigheter dels att tolka styrdokumentens formuleringar kring begreppet elevinflytande. Dels vad är som gör att pedagogerna har så svårt att införa och arbeta efter styrdokumentens mål och riktlinjer. Vi visste redan att det fanns en lång tradition av det formella inflytandet så som klassråd och elevråd i den svenska skolan. Det vi koncentrerat på inom området elevinflytande är det som kallas det informella inflytandet, det inflytande som ger eleven möjlighet att påverka innehåll, organisation och tid inom undervisningen. Vi har även fokuserat på pedagogens individuella tolkning av begreppet och de möjligheter och svårigheter denne har inför att införa och arbeta med det informella inflytandet.

Syftet med förevarande uppsats är att utröna hur elever och lärare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto återspeglas i undervisningen samt om det är möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjälp av fyra separata kvalitativa enkätundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat på två klasser) och fjorton lärare på två skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och främst på att både lärare och elever ser på inflytande som något positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom går det, enligt de tillfrågade lärarna och eleverna, dels att konstatera att såväl formellt som informellt inflytande är beståndsdelar i elevinflytandebegreppet, men även att både lärare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller därutöver primärt ske genom utvärderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lärare och elever. Resultaten tolkas utifrån Deweys progressiva pedagogik, Rogers teori om lärares förändringsbenägenhet samt tidigare forskning i ämnet.

För att kunna utveckla arbetet kring elevers delaktighet och möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet har denna studie gjorts med fokus på elevers uppfattning om fenomenet inflytande. Forskning tyder på att elever är missnöjda med sina möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet och att många fritidshem brister i sitt arbete med elevers inflytande. Studien utgår från en hermeneutisk metodologi med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer som primärt tillvägagångssätt för insamling av data. Eleverna som deltar i studien är mellan sex till åtta år gamla och inskrivna på något av de två fritidshem studien genomförts på. Resultaten skiljer sig åt mellan skolorna där den ena skolans elever uppfattar att de har möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet via formella inflytandeformer som exempelvis fritidsråd. Den andra skolans elever uppfattar inte sina möjligheter att påverka som tillräckliga och har inte heller några strukturerade former av inflytande för de inskrivna eleverna. Vi har valt att analysera den data som samlats in med hjälp av Robert Harts delaktighetsstege. Analysen visar att den ena skolan ligger på en högre grad av inflytande då eleverna ges möjlighet att utöva inflytande under regelbundna fritidsråd. Den andra skolan arbetar inte i samma utsträckning med elevernas inflytande och hamnar därför på en låg grad enligt delaktighetsstegen. Resultatet för båda skolorna visar att elever uppfattar att de har möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet i viss utsträckning men att det också finns förbättringsmöjligheter.

The study aims to investigate student participation as a tool for democratic development in secondary school from a student perspective. Furthermore, students' perceptions of the school's work with student participation in formal and informal contexts are also investigated, with basis in the teaching structure. The results are based on interviews conducted with students who all attend the same class in their last year of high school. Subsequently, an analysis is made based mainly on three different theories: democracy, curricula and sociocultural theory. The result shows that students feel that they are able to practice student participation but the amount of influence they get differs between individuals depending on devotion and commitment. Moreover, the result indicates that there is a problem regarding both formal and informal influence where communication is poor, leading to conflict in class. The result also shows that the teacher as a professional actor is a key component in the development of students' democratic competence in terms of support and guidance in teaching. / Studien syftar till att undersöka elevinflytande som ett verktyg för demokratisk utveckling i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Vidare undersöks elevers uppfattningar kring skolans arbete med elevinflytande i formella och informella kontexter med grund i undervisningens struktur. Resultatet grundar sig på intervjuer genomförda med elever som samtliga går i samma klass och studerar i årskurs tre på gymnasiet. Detta med en efterföljande analys med grund i främst demokrati-, läroplans- och sociokulturell teori. Resultatet visar att eleverna upplever att de får vara med och påverka men inflytandet skiljer mellan individer beroende på delaktighet och engagemang. Vidare pekar resultatet på att det finns en problematik gällande både formellt och informellt inflytande där kommunikationen är bristande vilket leder till konflikt i klassen. Det framgår även i resultatet att läraren som professionell aktör är en viktig komponent i utvecklingen av elevers demokratiska kompetens vad gäller stöd och vägledning i undervisningen.