<p>Föreliggande uppsats är en analys av Norrköpings kommuns, och till viss del regionen Östergötlands, strategier och åtgärder för minskat växtnäringsläckage från jordbruksektorn. Jag använder mig av en modifierad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), för att ur ett kommunalt sammanhang ta fram styrkor och svagheter inom den kommunala organisationen och möjligheter och hot för densamma i en regional kontext. </p><p>Analysen har belysts ur ett tvärvetenskapligt perspektiv i syfte att öka förståelsen för arbetet kring det nationella miljömålet"Ingen Övergödning"och de problem, implicit såväl som explicit, som kan dyka upp när naturvetenskap och samhällsvetenskap skall samordnas. Då en icke tvärvetenskaplig analys kan ha svårigheter att hantera de faktorer som inte kan eller innebär svårigheter att kvantifieras har denna tvärvetenskapliga analys stora möjligheter att hantera en sådan situation. </p><p>Resultatet indikerar på att ett långsiktigt perspektiv måste antas och att detta kräver att den kommunala samordningen mellan rollerna som myndighet, verksamhetsutövare och organisation ökar. Samtidigt belyser resultatet faktorer som påverkar arbetet mellan lokal och regional nivå. Genom att ta tillvara på den erfarenhet som finns inom kommunen, till exempel inom Agenda 21-arbetet, så kan samordningen av arbetet och användningen av ett långsiktigt perspektiv öka.</p>

<p>Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. </p><p>Vilka är:</p><p>- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?</p><p>-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? </p><p>-Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? </p><p>Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.</p><p>Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt. </p><p>Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål. </p><p>Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång. </p> / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är: - Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete? -Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå. Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt. Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål. Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång. / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

During the two academic years 2014 and 2015 a great number of newly arrived pupils entered Swedish schools as a result of fleeing war and conflict in different parts of east Africa and the Middle East. Many of these pupils had no former or an interrupted schooling at the time of their arrival in Sweden. The aim of this study is to investigate and gain knowledge about a group of teachers’ understanding and teaching of newly arrived pupils with no former or an interrupted schooling at the language introduction (språkintroduktionen) in upper secondary school.    This study has been influenced by an ethnographic approach, and draws data mainly from semi-structured interviews, but also from participant observations and informal interviewing.    The study shows that the group of teachers investigated are prone to focusing on the shortcomings of newly arrived pupils with no former or an interrupted schooling in their comparison with the typical “Swedish” upper secondary pupil. Furthermore, the study also shows that these teachers are left to their own devices when it comes to organizing their teaching and finding suitable teaching methods and materials for this group of pupils. In addition to this, the study finds that because of the way the municipality and the school itself organize the teaching of newly arrived pupils, the pupils with no former or an interrupted schooling are left with what the teachers perceive as feelings of isolation and segregation from both their peers with non-interrupted schooling, and the Swedish upper secondary pupils in the same municipality. This results in what the teachers understand as a loss of motivation to study and a sense of being inadequate as a pupil. Lastly, the study finds that there is a real risk for these teachers of reproducing the new underclass since pupils with no former or an interrupted schooling cannot escape the confines that the teachers and the school system subject them to.

Föreliggande uppsats är en analys av Norrköpings kommuns, och till viss del regionen Östergötlands, strategier och åtgärder för minskat växtnäringsläckage från jordbruksektorn. Jag använder mig av en modifierad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), för att ur ett kommunalt sammanhang ta fram styrkor och svagheter inom den kommunala organisationen och möjligheter och hot för densamma i en regional kontext. Analysen har belysts ur ett tvärvetenskapligt perspektiv i syfte att öka förståelsen för arbetet kring det nationella miljömålet"Ingen Övergödning"och de problem, implicit såväl som explicit, som kan dyka upp när naturvetenskap och samhällsvetenskap skall samordnas. Då en icke tvärvetenskaplig analys kan ha svårigheter att hantera de faktorer som inte kan eller innebär svårigheter att kvantifieras har denna tvärvetenskapliga analys stora möjligheter att hantera en sådan situation. Resultatet indikerar på att ett långsiktigt perspektiv måste antas och att detta kräver att den kommunala samordningen mellan rollerna som myndighet, verksamhetsutövare och organisation ökar. Samtidigt belyser resultatet faktorer som påverkar arbetet mellan lokal och regional nivå. Genom att ta tillvara på den erfarenhet som finns inom kommunen, till exempel inom Agenda 21-arbetet, så kan samordningen av arbetet och användningen av ett långsiktigt perspektiv öka.

Uppsatsen undersöker hur alkoholism och psykisk ohälsa skildras i svensk arbetarlitteratur ur ett barnperspektiv. Uppsatsen gör detta genom att undersöka Svinalängorna (2006), Mig äger ingen (2007) och Korparna (2011). Uppsatsen kretsar kring följande forskningsfrågor: •Vilken effekt får barnperspektivet i verken? •Hur förhåller sig omvärlden till karaktärernas alkoholism och eventuella psykiska komplikationer? •Hur skildras arbetaren i verken? Uppsatsen undersöker dessa frågor genom att nyttja fokalisering,  forskning om psykisk- ohälsa samt begreppen autofiktion och arbetarlitteratur. Uppsatsen kommer fram till att verken passar väl in i definitionerna av arbetarlitteratur och autofiktion och förhåller sig till det. Uppsatsen fastställer även att barnperspektivet som finns i verken bidrar till en djupare upplevelse och  gör att läsaren kommer närmare händelserna. Uppsatsen kommer dessutom fram till att omvärldens hantering av att personer i verket mår dåligt är undermålig. Inget händer och det ignoreras till största del. Slutligen kommer uppsatsen fram till att arbetaren skildringen är en skarp kritik mot dåtidens arbetsförhållanden. Dessutom så skildras de som uppgivna och i högsta grad självdestruktiva.

Krynickillus melanocephalus was first seen in Sweden 2015. It is now labeled as an invasive species and it potentially poses a threat to the ecosystem, but the slug has not yet shown to have great negative impact in gardens and agricultural fields. There is limited ecological knowledge about the species. This study aims to increase the knowledge about habitat preference of the species during oviposition. Fifty slugs were placed in experimental arenas containing four compartments, each containing a different substrate: birch leaves, gravel, potting soil and sphagnum moss. The position of the slugs were recorded daily for three consecutive days. Further, position of laid eggs were recorded at two different times. Slugs showed a preference for leaves at oviposition, and 88 % of the eggs were laid in this substrate, and the fewest eggs were laid in moss (0,6 %). The slugs were found the most in contact with the leaves. The result has expanded our knowledge about the species, which is important to develop ways to hinder and slow down its invasion. Future research about substrate preference in this species should focus on how humidity and temperature may affect the substrate preference, as well as on movement behaviour during oviposition, perhaps by means of PIT telemetry. The study provides practical advice regarding how to deal with garden waste in areas that are inhabited by the species, where, in particular birch leaf compost should not be moved around. / Den svarthuvade snigeln upptäcktes i Sverige först 2015. Nu är den klassad som eninvasiv art och blir ännu ett hot mot våra ekosystem. Den kan även utgöra ett hot motträdgårdsägare, men än så länge har snigeln inte observerats ha åstadkommit störreskada. Arten är relativt okänd och därav är litteraturen väldigt begränsad. Min studiesyftar därför till att öka den ekologiska kunskapen om arten. Preferens föräggläggningssubstrat undersöktes samt föredraget habitat underäggläggningsperioden. Femtio sniglar användes i studien och dessa placerades iexperimentarenor innehållande mindre plastkorgar med fyra olika substrat; björklöv,grus, blomjord och vitmossa. Sniglarnas position observerades vid tre tillfällen undertre dagar och i vilket substrat äggen placerats noterades vid två tillfällen. Sniglarvisade en tydlig preferens för löv som äggläggningssubstrat där proportionen lagdaägg var 0,88. Minst antal ägg fanns i mossan (0,6%). Sniglarna befann sig ocksåoftare i kontakt med lövsubstratet än de andra substraten. Resultatet har berikat vårkunskap om arten, kunskap som är viktig för att utveckla metoder för att bekämpadess spridning. Framtida viktiga studier om artens äggläggning kan inkluderabeskrivning av dess rörelsebeteende med hjälp PIT-telemetri, samt undersökningarom hur olika temperaturer och fukthalter påverkar substratpreferens. Min studie hargett insikt i praktiska implikationer om hur trädgårdsavfall bör hanteras i områdendär arten existerar, specifikt att komposter med björklöv inte bör flyttas runt.