1 |
Specialundervisning på Gymnasiet : Fyra gymnasieskolors organisation av specialundervisningLindström, Tuva January 2008 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. Frågeställningarna är följande: Hur ser de fyra gymnasieskolorna på specialundervisning? Hur når skolorna elever i behov av särskilt stöd? Vilka elever har i praktiken rätt till specialundervisning? För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen på de gymnasieskolor som valdes ut. Trots att tidigare forskning påstår att inkluderande specialundervisning är det bästa så bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning på håltimmar och andra lediga tider. Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn på specialundervisning, emellertid är skillnaderna i deras sätt att upptäcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptäcka elever i behov av stöd, medan andra skolor låter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling. I teorin har enligt skolorna alla elever rätt till specialundervisning, dock fokuseras det främst i praktiken på de elever med någon slags svårighet. För elever som är särbegåvade inom ett eller flera ämnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen på de undersökta skolorna.
|
2 |
Specialundervisning på Gymnasiet : Fyra gymnasieskolors organisation av specialundervisningLindström, Tuva January 2008 (has links)
<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. Frågeställningarna är följande:</p><p>Hur ser de fyra gymnasieskolorna på specialundervisning?</p><p>Hur når skolorna elever i behov av särskilt stöd?</p><p>Vilka elever har i praktiken rätt till specialundervisning?</p><p>För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen på de gymnasieskolor som valdes ut.</p><p>Trots att tidigare forskning påstår att inkluderande specialundervisning är det bästa så bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning på håltimmar och andra lediga tider.</p><p>Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn på specialundervisning, emellertid är skillnaderna i deras sätt att upptäcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptäcka elever i behov av stöd, medan andra skolor låter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.</p><p>I teorin har enligt skolorna alla elever rätt till specialundervisning, dock fokuseras det främst i praktiken på de elever med någon slags svårighet. För elever som är särbegåvade inom ett eller flera ämnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen på de undersökta skolorna.</p>
|
3 |
Samundervisning : En studie av klasslärares och speciallärares syn och erfarenheter av samundervisning och samordnandet av specialpedagogiska insatser för elever som uppvisar läs- och skrivsvårigheter.Färenmark, Matilda January 2018 (has links)
Studiens syfte var att undersöka och få mer kunskap om olika lärarprofessioners syn och erfarenheter beträffande samundervisning samt hur specialpedagogiska insatser samordnas för elever som uppvisar läs- och skrivsvårigheter när de samundervisas. Via en kvalitativ ansats undersöktes hur samundervisning mellan klasslärare och speciallärare kunde te sig enligt lärarprofessionerna. I litteratur och forskning råder det en oenighet över vad begreppet samundervisning står för. Jag valde att använda begreppet samundervisning eftersom jag ansåg att det bäst översattes från det engelska begreppet co-teaching, som i forskning specifikt står för samarbetet mellan klasslärare och speciallärare. Den tidigare forskningen gällande samundervisning konstaterar att det finns både fördelar och nackdelar med detta sätt att organisera undervisningen, där en av vinsterna beskrivs vara sociala fördelar såsom ökad gemenskapshetskänsla och ett av hindren beskrivs vara den bristande gemensamma planeringstiden, som resulterar till att specialläraren fastnar i rollen som assistent. Det teoretiska ramverk studien lutar sig på är kritisk pragmatism, som användes för att kritiskt granska samundervisning som fenomen. Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med fyra speciallärare och två klasslärare (inom grundskolan) som sa sig samundervisa, helt eller delvis. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av meningskoncentrering och Glasers kodningsprocess. Resultatet från intervjuerna jämfördes i relation till den tidigare forskningen, där jag kunde skönja många likheter. Resultatet diskuterades också relaterat till studiens teoretiska ramverk. Resultatet av studien visade att respondenterna arbetade flexibelt för att möta elevers olika behov och förutsättningar. Vid samundervisning intog vanligtvis specialläraren assistentrollen i klassrummet och hade det huvudsakliga ansvaret för att skapa anpassningar till elever i behov av särskilt stöd, medan klassläraren ledde undervisningen i stort. Flera respondenter beskrev att inom den ordinarie verksamheten erbjöds elever som påvisade läs- och skrivsvårigheter kompensatoriska hjälpmedel, såsom datorstöd med läs- och skrivprogram eller applikationer. Även om målet med samundervisning var att eleverna skulle befinna sig och ta del av den ordinarie verksamheten beskrev respondenterna att viss enskilt stöd ändå behövdes, då främst när det gällde elevers lästräning. Skolledningens roll visade sig vara betydande för att göra samundervisning till en kontinuerlig arbetsform på skolorna. Även vikten av samsyn mellan de samarbetande lärarprofessionerna framlades som ytterst betydelsefull samt att ha klara visioner och förväntningar över vad samarbetet skulle leda till.
|
4 |
"Som ett dubbelpar i tennis" : En studie i hur samarbetet mellan speciallärare och ämneslärare kan se ut på en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning / “Like a Pair Playing Double in Tennis” : A study of the cooperation between the special educationteachers and the subject teachers in a comprehensive school with an inclusive specialeducationWeidmert, Karin, Karlsson, Kristina January 2015 (has links)
I denna studie undersöktes hur samarbetet mellan speciallärare och ämneslärare kan se ut i matematik- respektive språk-, läs- och skrivutveckling på en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning samt hur man bäst kan utnyttja de båda yrkesgruppernas komplementära kompetenser. Som metod för datainsamling gjordes observationer på lektioner där speciallärare och ämneslärare samarbetade. Observationerna följdes av enskilda intervjuer av speciallärare och ämneslärare i matematik och språk samt rektor och samordnande specialpedagog. Avslutningsvis genomfördes en gruppintervju med speciallärare och ämneslärare. Till analys användes Abbotts teori om olika yrkesrollers kamp om vem som ska göra vad på arbetsplatsen samt Laviés teori om lärares olika inställning till samarbete. Resultatet visade att speciallärare och ämneslärare har olika arbetsuppgifter i klassrummet och i planeringsarbetet. Medan ämnesläraren har rollen som ledare blir specialläraren mer som en assistent. I studien framkom att det viktigaste för att utveckla ett lyckat samarbete mellan speciallärare och ämneslärare är relationen mellan personerna. Förutom relationen är även förmågan till flexibilitet och viljan att ta varandras roller betydelsefulla faktorer. Ett sätt som lyftes fram för att utnyttja speciallärarens kompetens i det inkluderade klassrummet är specialpedagogisk handledning. / This study focused on the cooperation between special education teachers and subject teachers in mathematics development and language-, reading- and writing development. The study was carried out at a comprehensive school with an inclusive special education and aimed at investigating how to use the teachers’ complementary competences in the best way. The method used was observations of lessons when special education teachers and subject teachers cooperated. These observations were followed up by individual interviews with special education teachers, subject teachers in mathematics and languages as well as with the headmaster and the coordinating special education teacher. Finally a group interview was carried out with the special education teachers and subject teachers. Abbott’s theory about various professional roles and their struggle about who should do what at the work place was used together with Lavié’s theory about teachers’ attitudes to cooperation. The result showed that special education teachers and subject teachers have different roles in the classroom and also in the planning of lessons. The subject teacher often takes the role of the leader whereas the special education teacher acts more as an assistant. The study showed that the most important factor in developing a successful cooperation between the special education teacher and the subject teacher is the relationship between the individuals. Two other important factors are flexibility and the willingness to take each other’s roles when needed. Another way of taking advantage of the competence of the special education teacher is to let him/her coach the subject teachers.
|
Page generated in 0.1395 seconds