This bachelor degree project was carried out at Saab AB Service and Repair, Arboga, Sweden. The objective was to design, construct and implement a new stable and reliable method of measuring the continuous vertical displacement (height) of the military search radar PS861 mounted on a hydraulic powered elevator. The end product needs to be durable enough to be fully operational in the harsh environment of an outdoor elevator shaft and yet as accurate and precise as possible since one of its purposes is to calibrate control equipment. Previously used technique has proven not to meet any of the above mentioned properties. A prototype using a high resolution quadrature output rotary encoder has been developed, allowing a completely digital interface. This new method has been evaluated in laboratory environment where tests have been conducted regarding both reliability and validity. The tests show that the new digital system provides highly improved accuracy and precision and in addition to that, the sensor with its IP-64 classification ensures operation even in the worst conditions. The technology developed in this project is also versatile and may be used in other situations where rotational motions are to be measured. Real life tests have not yet been carried out, but future test results will determine whether the product will replace the old system or not.

Problembakgrund: Men hänsyn till världens utveckling anses det av både forskare samt av ledare att förändring har en stor betydelse för organisationerna. Det gäller att ständigt kunna anpassa sig och följa omvärldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förändringar då dessa anses ha en koppling till varandra.   Syfte: Syftet med studien är att utforska hur ledare med hjälp av det transformella ledarskapet kan påverka en inkrementell förändring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna.   Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet påverka inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag?   Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet består av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hänsynstagande samt idealt inflytande. Den inkrementella förändringen är en förändring där en organisation hanterar ett problem samt ett mål i taget dvs. en steg för steg-förändring som är ständigt pågående som berör organisationens operativa processer.   Metod: Detta är en kvalitativ fallstudie som jämför hur det transformellt ledarskap kan påverka inkrementella förändringar i två olika bolagsformer. Den kvalitativa ansatsen har genomförts med hjälp av intervjuer. Studien har en deduktiv ansats.   Empiri: Respondenterna är ledare från fyra olika bolag, två privata och två kommunala. Vi har intervjuat två verkställande direktörer, en förvaltningschef, en områdeschef samt en produktions- och logistik ansvarig. De har alla ledande befattningar samt har erfarenhet av inkrementell förändring.   Analys och slutsats: Vi har inte kunnat tyda på några stora tydliga mönster för transformellt ledarskap under inkrementell förändring för var och en av bolagsformerna. Det vi kommit fram till i studien är främst att ledarna på de kommunala bolagen måste ständig anpassa sitt transformella ledarskap i den inkrementella förändringen utifrån kommunens särskilda mål, vilket inte alltid betyder det bästa för bolaget i sig. Ledarna på de privata bolagen har en större frihet i sitt transformella ledarskap och kan se till bolagets bästa när det kommer till att leda inkrementella förändringar. Likheterna och skillnaderna är lika stora mellan t ex två ledare på kommunala bolag som två ledare på privata bolag. Bolagsformerna har viss men inte någon större inverkan på ledarens transformella ledarskap, ledarens personlig har en större inverkan. / Background: It’s considered by both researchers and leaders that changes in organizations have a significant impact in the organizations well being. The organizations constantly need to adapt to the developing context. This study intends to study transformational leadership in the context of incremental change because these seem to be linked to each other.   Purpose: The purpose of this study is to explore how leaders using the transformational leaderships can affect an incremental change in both municipal- and private companies in order to identify possible similarities and differences between the two types of companies.   Problem statement: How can the transformational leadership influence incremental changes in municipal- and private companies?   Theory: The theory in this study deals with transformational leadership in incremental changes in municipal and private companies. The transformational leadership consists of four parts, intellectual stimulation, inspirational motivation, individual consideration and idealized influence. The incremental change is a change where an organization handles one problem and one objective at a time, ie. a step-by-step change that is ongoing concerning the organization's operational processes.   Method: This is a case study where we have conducted a qualitative and deductive approach. We have collected the empirical data by interviewing our respondents.   Empirical: The respondents are five leaders on four different companies. There are two respondents from the same company. The companies are two municipal- and two private companies. We have interviewed two managing directors, one manager of administration, one manager of a field and one manager of production and logistics. They all have a leading position in the organization and they all have experience of an incremental change.   Analysis and conclusions: Primarily we concluded that the leaders in the municipal companies constantly must adapt their transformational leadership in the incremental change according to the specific municipality objectives, which does not always mean the best for the company itself. The leaders in the private companies have more independence in their transformational leadership and can focus on the company's best when it comes to leading incremental changes. The similarities and differences are equal between for example two leaders in municipal companies as two leaders in private companies. The company types does not have as much impact on the leaders transformational leadership as the impact that the personality has.

Vi har i den här studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och på så sätt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att säkerställa sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnå ett balanserat beroendeförhållande, förutsättningarna att skapa egna kundrelationer och stärka företagets varumärke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande. I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss på etableringsstrategin indirekt export med inriktning på piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumärken. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom intervjuer med fallföretagen. I analyskapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska utfallet, vidare hålls en diskussion gällande problematiken kring indirekt export och dess utmaningar. Från vår analys framgår det att genom att vara medveten om de svårigheter som uppkommer med indirekt export, piggybacking, finns det möjlighet att reducera riskerna, dock ej utesluta. Vi har således konstaterat att en kundrelation och ett starkt varumärke kan bidra till att företaget kan säkerställa sin identitet. Med utgångspunkt i vår analys kan vi härmed dra slutsatsen att företag som arbetar aktivt med att klargöra sina mål med samarbetet. Genom att arbeta med att förbättra sina kundrelationer och försöka stärka sitt stärka varumärke kan detta bidra till ett ömsesidigt beroendeförhållande och på så vis stärka företagets identitet på en internationell marknad.

Bakgrund- Innovation är viktigt för samtliga organisationer för att behålla relevans, öka konkurrenskraft och lönsamhet genom att förbättra befintliga produkter och tjänster. Innovation kommer från samtliga medarbetare inom en organisation och det blir därav viktigt för företagen att förstå vad det är som motiverar medarbetarna. De företag som satsar på innovation har oftast en högre tillväxtnivå än de företag som inte gör det. Tillverkningsindustrin är en bra och representativ industri när det kommer till inkrementell innovation eftersom den står inför ständiga förändringar och består av många olika produktionsprocesser.  Syfte- Syftet med denna magisteruppsats är att öka förståelsen kring hur en medarbetare motiveras till att bidra med inkrementella innovationer.  Metod- Uppsatsen använder sig av en fallstudie inom ett tillverkningsföretag i norra Sverige, studien är baserad på kvalitativ data som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har 17 intervjuer utförts. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultat- Studiens resultat visar att de inre och yttre faktorerna som påverkar medarbetares motivation är autonomi, företagsresultat, arbetsnöjdhet, bekräftelse, belöningssystem, kollektiv belöning och rätta förutsättningar. Varav studien bidrog med två av dessa motivationsfaktorer kollektiv belöning och rätta förutsättningar.   Forskningsbegränsningar/implikationer- Studien begränsas eftersom den endast bygger på en fallstudie utförd på ett företag, vilket även bör tas i hänsyn då studiens resultat tolkas. Studien bidrar med insyn och ökad förståelse kring vilka motivationsfaktorer som påverkar medarbetaren till att bidra med inkrementella innovationer. Originalitet/värde- Studiens bidrag är till de befintliga motivationsteorierna och ger en förbättrad förståelse för  motivationsfaktorer som påverkar medarbetaren att bidra med inkrementella innovationslösningar i sitt dagliga arbete samt fyndet av två nya motivationsfaktorer.

<p>Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen.</p><p>Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys.</p><p>I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen.</p><p>Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav <em>relationsresurser</em> och <em>kunskapsresurser</em> har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.</p>

Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen. Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen. Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav relationsresurser och kunskapsresurser har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.

Denna uppsats grundar sig i att undersöka hur turbulens på marknader påverkat små och medelstora företags internationaliseringsstrategier, med inriktning mot val av marknader samt val av etableringsstrategier. I mån om att forska kring denna problematik har vi definierat ett huvudproblem; Hur har turbulens på marknader påverkat små och medelstora företags internationaliseringsstrategi? Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod samt en abduktiv forskningsansats, detta för att besvara uppsatsens huvudproblem på lämpligast vis. Den teoretiska referensramen utgår från teorier kring strategi samt internationalisering: den inkrementella internationaliseringsteorin, nätverksteorin, resursbaserade teorin, teori kring Born Globals företag och teori kring etableringsstrategier. Detta för att skapa en teoretisk plattform som i sin tur bidrar till ett större djup i uppsatsens analys. Den empiriska referensramen är baserad från fyra fallföretag; Luma Metall AB, Norden Machinery AB, Trebema AB samt Trelleborg Automotive Kalmar AB, där insamling av data skett via kvalitativa intervjuer. I uppsatsens analytiska kapitel syftar vi att besvara uppsatsens delproblem, genom den teoretiska referensramen tillsammans med den insamlade empirin. Detta utgör grunden för uppsatsens analys. Vi kommer i slutsatsen sammanställa hur turbulens på marknaden påverkat små och medelstora företags internationaliseringsstrategier, med inriktning mot val av marknad samt val av etableringsstrategi.Vidare kommer vi att belysa uppsatsens begränsningar samt ge förslag till vidare forskning.

If we don't take care of how people are moving into cities, it will continue happen in the form of slums. This project is an attempt, a start in the search of finding a typeology that we clearly need.

Background. Draw calls in interactive applications are often recorded on a per-frame basis, despite already residing in memory after recording in the previous one. At the same time, scenes tend to be structurally stable; what exists during one frame is likely to exist in the next ones as well. Objectives. By exploiting the observed temporal coherence in scene structures, this thesis aims to devise a solution to record draw calls incrementally. The purpose of such recording is to reuse what has been recorded previously instead of recording it anew. Two approaches to incremental recording are implemented and compared to regular naïve recording in terms of overhead time. One of them makes use of an extension to the Vulkan graphics application programming interface (API) to evaluate indirect pipeline changes. Methods. A simulation is used as the method of evaluation, using a simple scene where triangles are rendered in individual draw calls. Two sizes of the scene are used. One matches the upper end of draw call count in samples of modern games and the other is an exaggerated size to test viability for even larger ones. Graphics processing unit (GPU) time is measured along with total execution time to provide numbers on the overhead time caused by the different recording strategies. Results. When considering the frequency of incremental updates, the multi-draw indirect (MDI) strategy performs very well, outperforming the other strategies even with 100% updates compared to 0% of the others. However, it scales poorly with increasing number of pipeline switches, where the other incremental recording strategy performs best instead. In this case, MDI soon becomes more expensive than regular recording. Conclusions. It is shown that the incremental recording strategies have an observable reduction in overhead time, and may be worth considering. With few pipeline switches, MDI is a viable candidate for its performance and ease of implementation. A large ratio of pipeline switches may not be a realistic scenario, but in those cases the device generated commands (DGC) strategy is a better choice than MDI. Note that the DGC strategy does not perform true incremental recording because calls are still recorded by the GPU. Overhead margins are comparatively low in the smaller scene, but even in that case incremental recording could be beneficial because depending on the implementation, one could avoid traversing parts of data structures that remain unchanged. / Bakgrund. Ritanrop i interaktiva applikationer spelas ofta in för varje bild, trots att de redan existerar i minnet från den föregående. Samtidigt har scener en tendens att vara strukturellt stabila; det som existerar för en bild kommer sannolikt existera även för de påföljande. Syfte. Genom att utnyttja observerad tidskoherens i scenstrukturer avser denna uppsats att utforma en lösning för att stegvis spela in ritanrop. Syftet med sådan inspelning är att återanvända det som spelats in tidigare istället för att spela in det på nytt. Två lösningar för inkrementell inspelning implementeras och jämförs med vanlig naiv inspelning med avseende på kringkostnader. En av dem drar nytta av en utökning till grafikgränssnittet Vulkan för att utvärdera indirekta byten av pipeline. Metod. En simulering används som utvärderingsmetod, med en simpel scen där trianglar renderas med individuella ritanrop. Två scenstorlekar används. En av dem matchar övre gränsen för antalet ritanrop i ett urval av moderna spel, och den andra är en överdriven storlek för att testa lämpligheten i ännu större scener. GPU-tid mäts tillsammans med total exekveringstid för att tillhandahålla siffror på den kringkostnad som orsakas av de olika inspelningsstrategierna. Resultat. När frekvensen av inkrementella uppdateringar beaktas presterar multi-draw indirect (MDI) mycket bra, som vinner över de övriga strategierna även med 100% uppdateringar jämfört med de övrigas 0%. Den skalar dock undermåligt då antal pipeline-byten ökar, där den andra inkrementella inspelningsstrategin istället presterar bäst. I detta fall blir MDI snabbt dyrare än vanlig inspelning. Slutsatser. Det visas att de inkrementella inspelningsstrategierna märkbart reducerar kringkostnad och att de därmed är värda att ha i åtanke. Vid få pipeline-byten är MDI en lämplig kandidat tack vare dess prestanda och enkla implementation. Större förhållanden av pipeline-byten är inte nödvändigtvis ett realistiskt scenario, men i dessa fall är device generated commands (DGC) ett bättre val än MDI. Notera att DGC-strategin inte utför sann inkrementell inspelning eftersom kommandon fortfarande spelas in på GPU:n. Kringkostnadsmarginaler är förhållandevis låga i den mindre scenen, men även där kan inkrementell inspelning vara förmånlig eftersom man då, beroende på implementation, skulle kunna undvika att vandra genom delar av datastrukturer som förblivit oförändrade.

Brexit utgör en stor politisk osäkerhet eftersom det är första gången som ett land lämnar EUsfrihandelsavtal. Osäkerheten kring detta gör att det är mycket svårt att förutse hur Sverigeshandelsmöjligheter med Storbritannien kommer att påverkas. Brexit bidrar till att affärsmiljönför företag blir ännu mer oförutsägbar och dynamisk än tidigare. Detta ökar behovet hos företagatt hålla sig uppdaterade kring utvecklingar i affärsmiljön samt anpassa sina verksamheter efternya regler och handelsprocedurer. Denna studie undersöker hur små och medelstora företagförhåller sig till Brexit för att hantera den ökade osäkerheten. Studien undersöker i vilkenutsträckning företagen tillämpar strukturerade strategier i jämförelse med inkrementella ochdynamiska strategier. Strukturerade strategier betonar bland annat framtidsprognoser medaninkrementella och dynamiska strategier kännetecknas av flexibilitet och gradvis anpassning.Datainsamlingen har skett med hjälp av undersökningen och sekundärkällor. Analys avresultatet visar att majoriteten av företagen i denna undersökning anser att affärsmiljön är förosäker och oförutsägbar för att utveckla strukturerade strategier utifrån framtidsprognoser.Istället tenderar företagen att komplettera inkrementella strategier med aspekter avstrukturerade strategier för att förbättra sina förutsättningar att anpassa sig gradvist utifrånhändelser i affärsmiljön.