No description available.

No description available.

Sverige står inför en rad utmaningar och samhällsförändringar såsom sociala, miljömässiga och ekonomiska förändringar. Offentlig upphandling kan utgöra ett verktyg för en innovativ utveckling och innovativa lösningar blir allt viktigare för hantering av dessa. Upphandling innebär att en offentlig organisation köper in en lösning från marknaden istället för att ta fram en lösning genom egen regi. Innovationsupphandling utgör ett nytt sätt att arbeta med upphandling och kan innebära en riskfylld och komplicerad process att hantera. Staten bör därmed bistå upphandlande organisationer med stöd och nödvändiga resurser.   Syftet med denna studie är att få en förståelse för vad som kan hindra och möjliggöra innovationsupphandling inom den offentliga sektorn. Syftet är även att få kunskap om vilket stöd statliga myndigheter kan bistå med för att öka offentlig innovationsupphandling i Sverige. För att möta syftet med studien applicerades en fenomenografisk metodansats. Detta gjordes för att studera olika synsätt av fenomenet offentlig innovationsupphandling samt för att skapa kunskap och förståelse om det. Studien resulterade i att hinder och möjligheter kunde tas fram kopplat till innovationsupphandling inom den offentliga sektorn. Dessa presenterades genom fem kategorier: kunskap och incitament, funktion och dialog, juridiska rädslor, finansiella medel samt samverkan. Upphandlingsmyndigheten, Vinnova och Sveriges kommuner och landsting är tre statliga myndigheter som samverkar för att stödja offentliga organisationer, för att öka innovationsupphandlingen i Sverige. De statliga stöden kan ges i form av delade kompetenser och erfarenheter, rådgivning och vägledning samt genom att bistå med finansiella medel och incitament. / Sweden is facing numerous challenges that come with current social, economical and environmental changes. In order to handle those changes, it has become important to develop innovative solutions. Public procurement can be used as a tool for such innovative development. Instead of producing new solutions on its own, the solutions can be obtained from actors on the market. When it comes to innovations, public procurement constitute a new way of using procurement, as it includes a risky and complicated process to handle. The government should therefore assist public organizations with the needed support as well as necessary and complementary resources, in order to raise their willingness, abilities and opportunities to procure innovations. The purpose of this study is to gain an understanding of what may prevent and enable public procurement of innovation in the public sector. The aim of the study is also to gain knowledge about the governmental support, aimed to increase the public procurement of innovation. A phenomenological methodology was applied on this study, with reason to look into different approaches of the phenomenon. A description of what may prevent and enable public procurement of innovation in the public sector could be identified as a result of this study. These could be categories as: knowledge and incitement, function and dialogue, legal fears, financial resources and collaboration. Upphandlingsmyndigheten, Vinnova and Sveriges kommuner och landsting, constitutes three governmental agencies that are collaboratively working towards supporting and increasing public procurement of innovation in Sweden. The support and resources that is given through these authorities can be described in terms of skills, advancement, counseling, guidance, knowledge and financial resources and incentives to procure innovations.

Approximately, digital transformation in public sector is procured for an amount of 59 billion Swedish crowns, according to Konkurrensverket. But despite this, the procurement process is not that effective, which may question the benefits of the investment being made. The Swedish Government has a goal to be the best in the world to utilize the opportunities that digitalization gives to the public sector, but according to Ekonomistyrningsverket, this goal is not considered to be fulfilled since there are some shortcomings in the area. Some argue that public procurement of innovation can contribute to a solution that is better suited to public needs, which is one of the reasons that the agency of innovation Vinnova was commissioned by the government to promote public procurement of innovation in the public sector. The procurement process is governed by laws and therefore the communication between customer and supplier is limited as no supplier are allowed to have competitive advantages in the procurement. This means that the requirement specification is important for public sector to fill their needs, but it claims that the process of requirements can be very complicated. The purpose of the study is to deepen the knowledge of procurement as an aspect to digitalize in an innovative way. This will be done by identifying the challenges and opportunities that exists in the procurement process. The study is conducted through an qualitative method and a literature study and interviews are used to collect data. Initially, the area is explored in a broader perspective with an exploratory approach and the collected material are further specified into a more specific area where a more focused approach is used. The results of the study indicate that there are both challenges and opportunities in the procurement process. The challenges that were identified concern the areas; specification of requirements, limits with the Public Procurement Act (PPA), the concept & meaning of public procurement of innovation and the competence of the Swedish innovation agency. Furthermore, the possibilities that were identified concern the areas; the competence of the Swedish innovation agency, specification of requirements, PPA & new way of working with the procurement process and the trend of being innovative. / Enligt Konkurrensverket upphandlas digitalisering inom offentlig sektor till ett belopp av 59 miljarder kronor. Trots detta är processen för upphandlingen inte särskilt effektiv vilket gör att nyttan av de investeringar som görs ifrågasätts. Sveriges regering har som mål att bli bäst i världen på att nyttja de möjligheter som digitaliseringen kan ge till den offentliga sektorn, men eftersom det fortfarande förekommer brister inom området anser Ekonomistyrningsverket att målet inte är uppfyllt. Många hävdar att innovationsupphandling kan bidra med lösningar som är bättre anpassad till det offentliga behovet vilket är en av anledningarna till att innovationsmyndigheten Vinnova fick i uppdrag av regeringen att främja innovation genom innovationsupphandlingar i offentlig sektor. Upphandlingsprocessen är styrd av lagar vilket bidrar till att kommunikationen blir begränsad mellan aktörerna då ingen leverantör ska få konkurrensfördelar i upphandlingen. Detta gör att kravspecifikationen är viktig för att offentliga verksamheter ska få det som efterfrågas, dock hävdas det att processen att identifiera behov samt formulera krav kan vara mycket komplicerad. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen medupphandling som utgångspunkt för att kunna digitalisera på ett innovativt sätt genom att identifiera utmaningar och möjligheter som finns i upphandlingsprocessen. Studien utförs genom en kvalitativ metod där en litteraturstudie, intervjuer och en enkätundersökning utförs för att samla in data. Till en början undersöks området i ett bredare perspektiv med en utforskande ansats för att sedan använda det insamlade materialet till att specificera området ytterligare där en mer fokuserad ansats används. Studiens resultat visar på att det finns både utmaningar och möjligheter i upphandlingsprocessen där utmaningarna som identifierats rör områdena; kravspecifikation, begränsning med lagen om offentlig upphandling (LOU), begreppet & innebörden av innovationsupphandling samt innovationsmyndighetens kompetens. Vidare rör möjligheterna som identifierats områdena; Upphandlingsmyndigheten kompetens, kravspecifikation, LOU & nya arbetssätt kring upphandlingsprocessen samt trenden att vara innovativ.

The purpose of this paper is to study the connection between the goal and strategy of public procurement in the Swedish municipality of Umeå. Working from a previous framework, an updated model is proposed, wherein the theory is expanded with new developments on the subject and a new method for analysis. These new developments pertain the developing study of possibilities regarding Public Procurement for Innovation, and the recently available supply strategy of In-House Procurement. The analytical method used is a deductive content analysis, applied to a sample of ten public procurement contracts. The results from this analysis breaks with previous results, showcasing that Umeå municipality’s contracts with Socio-Economical priorities does not necessarily utilize closer contract-cooperation than those with Regulatory and Commercial priorities, whereas Procurement of Innovation likely does. Results of In-House procurement are inconclusive, with the conclusion that preference depends on outside factors. Going forward, it is proposed that studies focus on expanding current theory on the subject, especially on the theoretical strains of Public Procurement for Innovation and In-House Procurement. Moreover, it is also proposed that future studies should focus on which strategies Swedish municipalities utilise in public transactions, as well as study current developments in Swedish municipal public management.