Syftet är att analysera hur svenska innovationsinriktade företag arbetar med innovationsprocesser och vad de gör för att innovationsprocesser ska 1) initieras 2) hanteras och 3) kommersialiseras. Empirin är byggd på fyra studier med företag som alla genomgått innovationsprocesser.  Empirin behandlas tematiskt i resultat- och analysdelen utifrån följande teman: bakgrund och sammanhang, idéer och möjligheter uppstår, idéer och möjligheter väljs, idéer och möjligheter exploateras samt företagsstorlek. De centrala teorierna och modellerna i denna studie är Model of Corporate Entrepreneurship, Idéers uppkomst, Evolutionary Theory samt Skillnader mellan stora och små företag. Slutsatserna är att varje fall och varje innovationsprocess har sitt eget karakteristika där många faktorer som står utanför företagens kontroll spelar in. Gemensamma faktorer bland de fyra fallen i deras sätt att arbeta med innovationsprocesser med avseende på initierande, hanterande och kommersialiserande av innovationsprocesser kan dock skönjas. Samtliga fall har en vision om att vara innovativa och att det går att kontrollera innovationsprocesser vilket präglar innovationsprocessers initierande, val och konkretiserande. Innovationsprocesser initieras i de fyra fallen genom att företagen har en väldigt hög kunskap inom sina respektive områden och med hjälp av denna kunskap ser de möjligheter att innovera och förbättra saker. Omvärlden kan i vissa fall tvinga företagen att initiera innovationsprocesser. Det är också vanligt att innovationer initieras i samband med kundkontakter och samarbetspartners. Alla företag har en form av gate-system (formellt eller informellt) som utgör det kriterium som innovationer, idéer och möjligheter utvärderas utifrån. Detta system är viktigt för hur företagen väljer, hanterar och kommersialiserar innovationer. Som förslag på vidare forskning ger vi bland annat att skaffa sig en djupare inblick i de olika stegen i processen, hur tillförd ny kunskap verkligen påverkar innovationsförmågan hos ett företag och hur utformningen av dessa ”system” går till.

Forskning redogör för att företag som börsnoteras i genomsnitt underprissätts. Syftet med studien var att undersöka skillnaden i underprissättning mellan innovativa- och icke-innovativa företag i samband med börsnoteringar på marknadsplatserna Aktietorget och Stockholmsbörsen. Populationen bestod av 258 företag som börsnoterades mellan 1 januari 2006 och 10 april 2018. Studien tog stöd i teorin om informationsasymmetri samt signalteorin för att förklara underprissättningen hos företagen. Sambanden undersöktes genom en OLS- regression bestående av en enkel- och en multipel regression. Resultatet visade att innovativa företag underprissatts mer än icke-innovativa företag och var statistiskt signifikant för den enkla regressionen. Studiens resultat tolkades delvis i enlighet med tidigare forskning och indikerade att informationsasymmetrin var högre för innovativa företag.

Studiens syfte är att beskriva och statistiskt analysera relationen mellan styrelsens diversitet och hållbarhetsredovisningen med innovativa företag som medierande variabel. Då en hållbarhetsredovisning utgörs av flera kategorier fokuserar studien på de sociala aspekterna: produktansvar, arbetsförhållanden och arbetsvillkor, organisationens roll i samhället och mänskliga rättigheter. För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ studie med deduktiv ansats utförts. Data har samlats in från GRIs (Global reporting initiative) databas där totalt202 multinationella företag som redovisat enligt GRIs senaste rekommendationer har hämtats och utgjort studiens urval. Data har analyserats med hjälp av en strukturell ekvationsmodell och en stiganalys. Resultatet indikerar att det finns positiva samband mellan diversitet i styrelsen, vad gäller utbildning och kön, och innovativa företag. Vidare pekar studien på samband mellan innovativa företag och redovisning av samtliga sociala aspekter utom produktansvar. De starkaste sambanden finns mellan redovisning av de olika sociala aspekterna i hållbarhetsredovisningen. Den medierande effekten av innovativa företag är lägre i studien än förväntat. / The purpose of this study is to describe and statistically analyse the relationship between the board diversity and CSD (corporate social disclosure) with innovative firms as mediating variable. As a CSD contains several categories this study focuses on the social aspects: product responsibility, labour practices and decent work, society and human rights. In order to achieve the study's purpose, a quantitative study with deductive approach has been carried out. Data have been collected from the GRI (Global reporting initiative) database in which atotal of 202 multinational firms, which have outlined their CSD according to the most recent recommendations made by GRI, have been derived and thereby formed the study's sample. Data have been analysed by means of a structural equation model and a path analysis. The result indicates that there is a positive relation between board diversity, in terms of education and gender, and innovative firms. Furthermore, the study indicates a relation between innovative firms and CSD regarding all social aspects except product responsibility. Thestrongest relation exists between the various social aspects in the CSD. The mediating effect of innovative firms is lower than expected in the study.

The overall aim of this thesis was to identify and analyze good innovation management practices in Sweden’s most innovative large companies, excluding governmentally owned organizations. Out of 500 large organizations in Sweden, the top 25 most innovative companies have been ranked based upon over 7,000 printed press articles from 2018 available through Retriever Media. The companies are ranked by their innovations score which is calculated by the number of articles a company is mentioned in, adjusted to the company size, and multiplied with the mean sentiment score. The top 25 companies from the ranking was compared with 25 reference companies, active within the same industry based on the Swedish Standard Industrial Classification (SNI) number, that received a lower innovation score. Good innovation management practices were analyzed based on 14 qualitative interviews in 12 of the top 15 ranked companies and a quantitative survey responded by 20 top ranked and 17 reference companies. The interviews were semi structured with open ended questions to identify used practices, and the reasoning behind them. Spearman’s correlation method has been used to investigate if there was any correlation between the company’s innovation score, the mean performance score, and the mean importance score rated by respondents. The company case studies provide authentic examples on how and when different methods and concepts are used within industry. However, while theoretical frameworks often are strictly defined and described in solitary, the interviews have shown that when used within industry, it is rather the opposite. In many of the interviewed companies, frameworks and methods are modified, combined and constantly evolving. Aspects that the interviewees have expressed as important for an innovative company are: Innovation and change should be iterative, decentralized and started in small scale while receiving full support from top management. Examples of identified practices are: The innovation vision is used in the decision-making process for new ideas. Keywords connected to innovation are used for guiding new aspirations. There is an overall aim to become industry or/and digital leaders. Although the interviewed companies had similar innovation management practices, they were usually modified to fit within the company’s own organization and industry. The interviews contributed with interesting collection of practices within their authentic setting from which other companies could draw inspiration from. Lastly, a handbook was created describing how to conduct the innovation ranking annually, including a description of how to use the software as well as the required script of code. / Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att identifiera och analysera hur ett antal stora och framgångsrika bolag bedriver innovationsledning. Av 500 svenska företag har de 25 mest innovativa rankats baserat på hur företagen framställts i över 7000 tryckta artiklar under 2018. I artiklarna som tagits fram via Retriever Media har företagen poängsatts efter antalet artiklar som de omnämnts i, korrigerat efter företagens storlek, multiplicerat med artiklarnas genomsnittliga sentimentvärde. De 25 högst rankade företagen jämfördes sedan med 25 referensföretag aktiva inom samma bransch enligt standarden för svensk näringsindelning (SNI). God innovationsledningspraxis identifierades och analyserades genom 14 intervjuer med 12 av de 15 högst rankade företagen, samt en enkätstudie som besvarades av 20 av de 25 högst rankade företagen och 17 av referensbolagen. Intervjuerna var semi strukturerade med öppna frågor för att identifiera den innovationsledningspraxis som företagen använder sig av samt bakomliggande resonemang. Spearmans rangkorrelation användes för att identifiera eventuella korrelationer mellan företagens innovationsrankning och hur företaget presterar med avseende på olika innovationsaspekter samt hur viktiga dessa aspekter anses. Analysen av innovationsledningspraxis resulterade i praktiska exempel på hur och när olika metoder, verktyg och strategier användes inom företagen. Managementteorier som kan uppfattas som strikta i litteraturen visade sig kombineras, modifieras och utvecklas i flera av de intervjuade företagen. Aspekter som företagen lyfte fram som viktiga var att innovation och förändring behöver ske iterativt, decentraliseras och startas småskaligt med full uppbackning av företagsledningen. Några av de olika sätt att framgångsrikt leda innovation som identifierats är att: Det finns en vision för hur för företaget ska jobba med innovation och denna vision ligger till grund för mycket av den beslutsfattande processen när det kommer till nya idéer. Nyckelord kopplade till olika innovationsmål används frekvent för att leda forskning och utveckling i rätt riktning. Det finns även ett övergripande mål om att bli det ledande företaget inom olika områden och näringsgrenar. Även om många av de intervjuade företagen hade liknande innovationsledningspraxis så var denna ofta modifierade för att passa det enskilda bolaget eller branschen. De intervjuade företagen bidrog med en stor mängd intressanta metoder och insikter som andra företag kan inspireras och dra nytta av för att förbättra sin innovationsledningsförmåga. Slutligen sammanställdes en handbok för att genomföra en innovationsrankning, inklusive hur man använder de programvaror som krävs samt all nödvändig kod för att möjliggöra en återkommande rankning av innovativa företag.