Syftet med denna studie är att genom en djupare analys skapa förståelse för hur kvinnor med utländsk bakgrund som arbetar inom kvalificerade yrken förhåller sig till sina roller på sina arbetsplatser, och hur de upplever att de bemöts av sin omgivning utifrån sin etnicitet samt hur de upplever att deras arbetsrelaterade relationer är. Varför just kvinnor valdes beror på att det skett en ökning i utbildningsnivå gentemot män enligt tidigare forskning. I och med att många individer utsätts för kränkning och diskriminering utifrån sin etnicitet valde vi att studera vidare kring hur det utspelar sig i dagens samhälle. Eftersom det största fokuset låg på kvinnornas egna upplevelser ansågs en kvalitativ forskningsmetod som mest lämplig för att kunna besvara de givna frågeställningarna. Det empiriska materialet till denna studie samlades in genom tio intervjuer med kvinnor som har utländsk bakgrund och arbetar inom kvalificerade yrken. Den tidigare forskningen som berör individer med utländsk bakgrund visar att det existerar en subtil diskriminering inom många yrken och på flertalet arbetsplatser. Detta medför att många använder sig av olika strategier för att anpassa sig för att exempelvis uppnå karriär inom deras yrken och för att passa in i den rådande arbetskulturen. Resultaten från denna studie visar att kvinnor med utländsk bakgrund får höra kränkande kommentarer utifrån deras etnicitet men att det ändå finns positiva upplevelser kring deras bakgrund då den tillför speciell kompetens inom olika yrken. I och med att det existerar olika arbetskulturer visar resultaten även att vissa informanter anpassar sig mer än andra till de informella regler och normer som finns beroende på vilken arbetsplats de befinner sig på. Vid analys av materialet hittades mönster och olika teman som sedan vid tolkning kunde kopplas till Goffmans teori om individens rolltagande vid social interaktion och Hochschilds teori om typer av agerande utifrån känslohantering.

Sweden has a long tradition of refugee immigration to the country and with labor skillshortage that exists in the construction sector, larger construction company in Swedeninitiated to start recruitment and education program to integrate high skilled immigrantengineers into their company.The purpose of this study aims to investigate how immigrants’ engineers experienceintegration in the construction sector by examining two different construction companies'programs in Sweden.The study was conducted using a qualitative method. The literature used has highlightedconfirmation issue areas. Subsequently, interviews have been conducted in a semi-structuredway with immigrant engineers working within the companies to investigate how integrationhas taken place from their point of view, in what was good and what is perceived less good.The analysis and discussion of the results have been used to ascertain how the immigrantsexperienced the time during the program. A general conclusion is from the perspective of theimmigrants that the opportunities are enormous with the program created by the company tointegrate immigrant engineers into the construction industry. / Sverige har en lång tradition med relativt omfattande flyktinginvandring och år 2016 invandrade det in mest i landet, omkring 163 000 människor. Många av de flyktingar som invandrat till Sverige under denna period har en hög utbildningsnivå. Med den arbetskraftsoch kompetensbrist som existerar i byggsektorn idag i förhållande till den stora massa byggnader och andra projekt som uppförs så resultera det i att stora byggföretag i Sverige initierade för att starta rekrytering eller utbildningsprogram med anledning till att integrera nyanlända/utrikesfödda med kompetens- och erfarenhet inom byggsektorn. Tidigare forskning indikerar att svårigheter uppstår vid integration, kommunikation, kulturella skillnader och validering. Med anledning till utmaningarna inom området som uppstår, erhåller man förståelse och förbättringar med integration av nyanlända/utrikesfödda ingenjörer i byggsektorn genom denna studie. Detta är någonting som alla byggföretag kan ta del av för en bättre integration. Undersökningen syftar till att utreda hur nyanlända/utrikesfödda ingenjörer upplever att de integreras in i byggsektorn genom att undersöka två olika byggföretags program i Sverige där målet med programmen är att integrera dem i sina verksamheter. Genom att undersöka tidigare studier inom integrationen utav högutbildade ingenjörer från länder likt Sverige för att sedan undersöka hur nyanlända/utrikesfödda upplever att de erhållit stöd för att integreras i den svenska byggsektorn. Undersökningen har utförts med kvalitativ metod. Litteraturen som används har belyst styrkande problemområden. Därefter har intervjuerna utförts på semistrukturerade vis med nyanlända/utrikesfödda ingenjörer som arbetar inom företagen för att undersöka hur de upplever integrationen skett från deras synvinkel, de som varit bra och det som upplevs mindre bra. Analysen och diskussionen av resultatet har använts för att konstatera hur de nyanlända/utrikesfödda upplevt tiden under programmet samt även då de blivit anställda inom företagen gällande att integreras. En generell slutsats är att från de nyanländas/utrikesfödda perspektiv är möjligheterna enorma med program skapade av företag till att integrera ingenjörerna i byggsektorn. Eftersom den utbildning man erbjuds under programmen gällande svenska språket, värderingar och normer på arbetsplatsen resulterar i att man erbjuds en anställning inom sitt kunskapsområde. Genom att delta i programmen ökar kontaktnätet för de nyanlända/utrikesfödda som är till fördel för att söka jobb eller bli rekryterad i framtiden. Vidare möts det individer från olika kulturer på arbetsplatsen som resulterar i att man utvecklar förståelse kring kulturella skillnader och att det bidrar för de nyanlända/utrikesfödda att enklare integreras båda på arbetsplatsen och i samhället.