Syfte och frågeställningar Syftet med det här arbetet är att dels göra en teoretisk genomgång av de viktigaste styrdokumenten när det gäller inkludering, dels att med hjälp av några verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer. Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av särskilt stöd fungerar på sina respektive arbetsplatser? Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar på sina respektive arbetsplatser? Metod Jag har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som metod för datainsamling för att få mer fördjupade svar på mina frågor. Jag känner samtliga respondenter sedan tidigare. Resultat Inkludering av elever i behov av särskilt stöd genomförs så ofta det är möjligt. Det beror på flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. Många olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlätta för skolsvårigheter. Skolsvårigheter förklaras idag mycket med medicinska eller psykologiska diagnoser, men kan också förklaras av vilken studiekultur man kommer ifrån eller andra sociala faktorer. För etniska minoriteter som lever i segregerade områden i samhället kan tillföras en ökad risk för svårigheter i dagens skola. Slutsats Inkludering av elever i behov av särskilt stöd är en stor utmaning för skolan, liksom integrering av etniska minoriteter från segregerade områden. Det krävs förbättringar och omorganisering. Vidare forskning är nödvändig. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

I denna uppsats kommer vi att med utgångspunkt i ett mångkulturellt samhälle lägga vikten på hur elever och barn utan det svenska språket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera på det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lärare och skolledare använder sig av, och deras syn på integreringen och inkluderingen av nyanlända elever i förskolan och grundskolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lärare förhåller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmål. Sammanfattnings-vis pekar resultatet på att det finns många vägar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola. Lärarna i vår studie anser att det är viktigt att vara tydlig och konkret och att bemöta alla barn på samma sätt oavsett bakgrund och att intresset för deras kultur kan leda till en god integration och inkludering.

Individualisering är något som det tydligt står i skolans läroplan att vi alla pedagoger måste arbeta med. I denna kvalitativa studie har jag genom intervjuer med både specialpedagog, speciallärare och klasslärare undersökt deras syn på individualisering i grundskolan och hur de använder sig av individualisering i sin undervisning. Jag har även kopplat detta till för- och nackdelar med integrering av elever och hur detta kan påverka undervisningen i skolan. De respondenter jag använt mig av var alla överens om att individualisering är något som är väldigt viktigt, oavsett om du arbetar i särskolan eller vanliga skolan. Detta på grund av flera olika anledningar. Bland annat så kan undervisning som inte individualiseras döda elevers intresse för att lära eftersom de kan bli tilldelade för svåra uppgifter, vilket skapar känslan av ett misslyckade. De kan även bli tilldelade för enkla uppgifter vilket gör att de blir uttråkade.  Respondenterna lyfte att individualisering är något vi alla måste arbeta med i skolan, enligt läroplanen. En svårighet som kom fram genom intervjuerna var bland annat att hinna med att hjälpa alla elever i klassen, att hitta individuella uppgifter till dem. Vad gäller integrering så var det inte lika självklart att man var för eller emot. Det som alla respondenter var rörande överens om var dock att man alltid ska göra det som eleven mår bäst av!

Studiens syfte är att undersöka hur integrering av elevers fritidsintressen i bildundervisningen uppfattas av lärare och elever, hur det påverkar motivationen för ämnet bild samt hur denna integrering kan gå till. Årskurs 9 på en mindre högstadieskola i södra Sverige valdes ut som informanter till denna studie. Studien genomfördes med hjäp av en observation, en intervju med enfokusgrupp samt en intervju med elevernas lärare. Studiens resultat visar att eleverna uppfattarintegrering av deras fritidsintressen som viktigt eftersom de upplever att läraren då bejakar derasintressen och uppmärksammar dem som individer. De upplever inte att de alltid måste arbeta medmetoder eller motiv som ligger innanför deras intresseramar för att uppnå motivation, utan ansertvärtom att ett fritidsintresse kan förlora sin charm om den integreras för mycket i undervisningen.Lärarens åsikter stämmer väl överens med elevernas. Läraren menar även att ett bra sätt att motivera eleverna och föra in integreringen i undervisningen är att hålla ramarna relativt fria vad gäller motiv vid utformningen av uppgifter.

<p>I Lpo 94 poängteras att lusten att lära ska väckas genom lek och skapande. Det abstrakta ämnet matematik ska göras konkret i den undervisning som bedrivs i skolorna. Historiskt sett har detta varit en ståndpunkt för matematikundervisningen sedan länge. Genom att in-tegrera matematik i praktiska ämnen sker lärandet genom tillämpning. Vi har i vår studie försökt att synliggöra om det kunskapande som sker i en kontext transfereras till ett annat sammanhang. Barn verkar göra en tydlig åtskillnad mellan lek och lärande, lek genererar inte till kunskap. Vi vill i vår studie försöka se barnens förmåga att återkoppla sina mate-matiska kunskaper. Resultatet tyder på att ämnesintegrering inte kan utföras för integre-ringens skull. Det kräver en aktiv lärare som i sin undervisning utgår från språket och kommunikationen med eleverna. Syftet måste vara tydligt för eleverna och alla delaktiga vuxna. Om ämnesintegrering som undervisningssätt ska leda till ett gynnsamt lärande bör den användas konstant, medvetet och inneha en röd tråd från början till slut. Nyckelord Integrera, lustfyllt, lekande, kontext, matematik, kommunikation.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Under det senaste decenniet har det skrivits och diskuterats väldigt mycket om integrering av grundsärskoleelever i grundskolan. Eftersom detta varit ett högaktuellt ämne i många år blev vi uppmärksamma och nyfikna på vad lärare och pedagoger anser om en integrerad skolmiljö. Vårt syfte med uppsatsen har varit att försöka klarlägga effekterna av en integrering mellan grundskolan och grundsärskolan. Vi har tittat på vad forskning och vad skollag och läroplan menar och anser om en skola för alla där integrering äger rum. För att se hur det ser ut i verkligheten har vi gjort en intervjuundersökning i tre kommuner, på en skola i vardera av de tre kommunerna. För att kunna få fram något resultat ställde vi frågorna</p><p>1. Hur tolkar de tillfrågade rektorerna begreppet integrering?</p><p>2. Hur ser lärare och rektorer på integrering mellan grundskola och grundsärskola och hur skulle den kunna utformas?</p><p>3. Vad anser lärare och rektorer om elevers sociala gemenskap i en integrerad skolmiljö?</p><p>I analysen har vi jämfört de svar vi fått från pedagogerna och rektorerna med litteraturen, vi kan konstatera att det ser väldigt olika ut i verkligheten mot hur litteraturen har beskrivit integrering, och en skola för alla. I de skolor vi genomfört intervjuerna har de delvis integrering eller ingen integrering alls, vilket gav oss olika tolkningar på begreppet integrering. Efter analysen gjorde vi slutligen en slutdiskussion där vi beskriver vår syn och ställning kring integrering samt vad vi har kunnat utläsa i jämförelsen i analysen, vi har fått många intressanta synvinklar på hur en integrering äger rum. Utifrån vår studie kan vi konstatera att integrering är ett väldigt svårtolkat begrepp och att man i många avseende kallar det för inkludering inom skolvärlden istället.</p><p>Det har varit ett nöje att få höra de intervjuades svar och egna tolkningar. Som vi kan se det är integrering en ofullgången process som kommer att ta år innan den uppnås. Därför gav denna studie oss en mycket bra infallsvinkel på hur det ser ut i dagens skola och vad som anses kunna bli bättre.</p>

No description available.

I Lpo 94 poängteras att lusten att lära ska väckas genom lek och skapande. Det abstrakta ämnet matematik ska göras konkret i den undervisning som bedrivs i skolorna. Historiskt sett har detta varit en ståndpunkt för matematikundervisningen sedan länge. Genom att in-tegrera matematik i praktiska ämnen sker lärandet genom tillämpning. Vi har i vår studie försökt att synliggöra om det kunskapande som sker i en kontext transfereras till ett annat sammanhang. Barn verkar göra en tydlig åtskillnad mellan lek och lärande, lek genererar inte till kunskap. Vi vill i vår studie försöka se barnens förmåga att återkoppla sina mate-matiska kunskaper. Resultatet tyder på att ämnesintegrering inte kan utföras för integre-ringens skull. Det kräver en aktiv lärare som i sin undervisning utgår från språket och kommunikationen med eleverna. Syftet måste vara tydligt för eleverna och alla delaktiga vuxna. Om ämnesintegrering som undervisningssätt ska leda till ett gynnsamt lärande bör den användas konstant, medvetet och inneha en röd tråd från början till slut. Nyckelord Integrera, lustfyllt, lekande, kontext, matematik, kommunikation.

No description available.

SAMMANFATTNING Under det senaste decenniet har det skrivits och diskuterats väldigt mycket om integrering av grundsärskoleelever i grundskolan. Eftersom detta varit ett högaktuellt ämne i många år blev vi uppmärksamma och nyfikna på vad lärare och pedagoger anser om en integrerad skolmiljö. Vårt syfte med uppsatsen har varit att försöka klarlägga effekterna av en integrering mellan grundskolan och grundsärskolan. Vi har tittat på vad forskning och vad skollag och läroplan menar och anser om en skola för alla där integrering äger rum. För att se hur det ser ut i verkligheten har vi gjort en intervjuundersökning i tre kommuner, på en skola i vardera av de tre kommunerna. För att kunna få fram något resultat ställde vi frågorna 1. Hur tolkar de tillfrågade rektorerna begreppet integrering? 2. Hur ser lärare och rektorer på integrering mellan grundskola och grundsärskola och hur skulle den kunna utformas? 3. Vad anser lärare och rektorer om elevers sociala gemenskap i en integrerad skolmiljö? I analysen har vi jämfört de svar vi fått från pedagogerna och rektorerna med litteraturen, vi kan konstatera att det ser väldigt olika ut i verkligheten mot hur litteraturen har beskrivit integrering, och en skola för alla. I de skolor vi genomfört intervjuerna har de delvis integrering eller ingen integrering alls, vilket gav oss olika tolkningar på begreppet integrering. Efter analysen gjorde vi slutligen en slutdiskussion där vi beskriver vår syn och ställning kring integrering samt vad vi har kunnat utläsa i jämförelsen i analysen, vi har fått många intressanta synvinklar på hur en integrering äger rum. Utifrån vår studie kan vi konstatera att integrering är ett väldigt svårtolkat begrepp och att man i många avseende kallar det för inkludering inom skolvärlden istället. Det har varit ett nöje att få höra de intervjuades svar och egna tolkningar. Som vi kan se det är integrering en ofullgången process som kommer att ta år innan den uppnås. Därför gav denna studie oss en mycket bra infallsvinkel på hur det ser ut i dagens skola och vad som anses kunna bli bättre.