No description available.

Denna uppsats syfte är att belysa om gemensamma respektive fristående lokaler påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De två grupper som ingår i studien är skolpersonal och behandlingspersonal på fyra institutioner i Västra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har särskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell när någon grupp är i kraftig minoritet. Studien är uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del där intressanta områden från enkätanalysen ligger som grund för intervjuområden. Studien påvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristående respektive gemensamma lokaler. Studien lyfter också fram betydelsefulla faktorer för lärarna som minoritetsgrupp som har sin utgångspunkt i individens identifikation med sin yrkesroll. Studien redovisar också en komplex samvariation mellan olika faktorer som var för sig och/eller tillsammans påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar.

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800’s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today’s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues’ thoughts and work around the concept a school for all. The study was performed using semi structured individual interviews. Of the results it appears that pedagogues’ reason about a school for all is that they think it is a difficult concept but something worth striving for. The pedagogues are all working for a school for all in their daily work to try to see and meet all the children on the level they are. It’s also appeared that the concept a school for all has different meanings depending on how you emphasize it. The results show that the pedagogues believe that a school for all children is possible, but to attain it requires more time and resources than are available today.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka förekommande erfarenheter som finnas på den lokala nivån kring arbetet med elever som kommer från förberedelseklasser till den ”vanliga klassen”. Hur ser arbetet ut för att integrera eleverna och hur läggs arbetet upp kring måluppfyllelsen och vilka resurser anser skolledare och lärare finns? Studien bygger på totalt sju stycken intervjuer med skolledare och lärare på fyra olika skolor i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Resultatet visar att både skolledare och lärare är medvetna om språkets betydelse för kunskapsutvecklingen. Viktiga resurser som finns på de olika skolorna är engagerade lärare, undervisning i svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och studiehandledning. I hur stor utsträckning eleverna erbjuds svenska som andraspråk, modersmålsundervisning, studiehandledning och hur stor kommunikationen och samarbetet är mellan dessa lärare och ämneslärarna skiljer sig dock mellan skolorna.

Jag har i denna studie valt att titta på hur slöjdlärare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mån det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat på hur slöjdlärarna låtit eleverna planera och utvärdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har även försökt att se om slöjdämnet är integrerat med andra ämnen vilket i så fall skulle kunna öppna för en större variation i ämnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till ämnet och själv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlärare. De visar sig att den tid som slöjdlärare låter eleverna ägna åt planering, utvärdering och reflektion inte är särskilt stor. Lärarna beskriver att eleverna blir besvikna och tycker att det förstör lektionerna om de inte får ägna sig åt det praktiska arbetet hela passen.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur lärares kunskaper och arbetssätt ser ut i arbetet med elever som har annat modersmål än svenska. Frågeställningarna vi utgick från var: Har klasslärarna utbildning/kunskaper om andraspråksinlärning? Hur utformas undervisningen i förhållande till elever med svenska som andraspråk i klassrummet? Hur integreras andraspråkseleverna i klassrummet? Hur ser samverkan med andra lärarkategorier ut? För att få svar på dessa valde vi att med hänsyn till relevant litteratur utföra en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna sammanställdes och kategoriserades utifrån frågeställningarna. Resultatet visade att lärarna inte hade fått kunskaper i ämnet i sin utbildning, de ville ha vidareutbildning i ämnet andraspråksinlärning. Det framkom också att det fanns svenska2lärare på alla skolor som eleverna fick undervisning av, men för mer än hälften av lärarna fanns inget kontinuerligt fungerande samarbetet. Lärarna i undersökningen var positiva till integrering av andraspråkseleverna. Arbetet i klassrummet såg olika ut, men bilder var vanligt förekommande. Att arbeta ämnesintegrerat ansåg lärarna kunna ge eleverna en helhetsbild och främja deras inlärning av det nya språket. Vår slutsats är att man inte ska känna oro för att ta in modersmålet i klassrummet utan uppmuntra till detta. Det behövs mer och bättre samarbete mellan lärarkategorier som planerar tillsammans. Lärarutbildningen går framåt med dessa frågor men vi anser att utbildningen bör ge mer kunskaper om andraspråksinlärning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frågeställningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lärare anpassar sin pedagogik till elever i behov av särskilt stöd. Slutligen redovisas vad några lärare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass. Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen. Detta bygger på att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svårigheter i lärandet och sociala begränsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts. Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen. Detta bygger på att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svårigheter i lärandet och sociala begränsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts. Studiens slutsats är att elevers förutsättningar och behov styr hur inkluderande och integrerande undervisning anordnas.

Abstract The aim with this thesis is to find out what experiences and views newly arrived students have on outdoor activities. Newly arrived students is a relatively new and increasing group of people in school today. There is hardly any research made on newly arrived students and even less on the topic outdoor activities. At the same time, we have a group of students, the newly arrived, who from a health- and integration perspective might benefit from outdoor activities. Newly arrived students’ background of flight and trauma might be moderated from the positive effects of outdoor activities. To take part of outdoor activities is, at the same time, a way to take part of Swedish culture and traditions and it might quicken an interaction and inclusion in school. In my study I have worked with two focus group interviews with one group of students from Somalia and one group of students from Afghanistan. The experiences of outdoor activities from their countries of origin differed between the two groups. Mainly, this was because of the difference of the landscape, climate and wildlife in the two countries. The experiences from school outdoor activities in their countries of origin versus school outdoor activities in Sweden differed in that way that it was non existing in their former home countries. In Sweden though, both groups had experiences of skating and forest walks. Student from both groups wanted to do outdoor activities, although fear of darkness, animals and freezing was mentioned in the interviews.   Keywords: outdoor activities, health, integration, newly arrived students

De senaste årtiondet har invandringen till Sverige ökat kraftigt vilket ger instanser som arbetar med denna grupp större ansvar och med detta ansvar kommer också högre krav. Då arbetslösheten för utrikesfödda är högre än hos den inrikesfödda delen av befolkningen så vill vi se hur arbetsförmedlingen jobbar med denna stora och viktiga grupp och om det finns skillnader i arbetssättet kontra hur man arbetar med inrikesfödda. Vi har intervjuat personer med erfarenhet av gruppen utrikesfödda på två AMS kontor i två större norrländska städer och sett hur arbetet på dessa arbetsplatser ser ut med den här gruppen. Mer specifikt hur det dagliga arbetet ser ut, vilka vanliga problem finns det och vilka dilemman utsätts handläggarna för. Våra resultat visar att arbetssättet visst skiljer sig åt då människor som kommer till Sverige många gånger har mer grundläggande behov än någon som bott här hela sitt liv och att det vid flertalet tillfällen inte ens handlar om jobb i ett första möte med en handläggare, utan snarare om att få en fungerande och duglig vardag. Vi konstaterar att integreringen är och har under en längre tid varit en oerhört långsam process som stått på tomgång de senaste åren. Vad som behöver göras är svårt att sätta fingret på då allt från resurser till högre prioritering bör ses över men att personer som kommer till Sverige i hopp om en nystart blir inkastad i ett system med årslånga köer för att få komma ut på den svenska arbetsmarknaden gynnar ingen.