Inledning: Intensivvårdsförvärvade muskelsvagheter är en av de vanligaste komplikationer inom intensivvården som kan uppstå efter bara några timmar av mekanisk ventilation och orsakar kort- och långsiktiga komplikationer i form av nedsatt fysisk funktion. Syfte: Att undersöka hur tidig mobilisering och tidig nutrition under vårdvistelse inom intensivvården påverkar intensivvårdsrelaterade muskelsvagheter. Metod: Beskrivande design har använts med litteraturstudie som metod. Det valdes ut 16 artiklar för att besvara studiens syfte som analyserades med integrerad analys. Resultat: Viss otillräcklig näringstillförsel kan gynna patienter i första skeden av sjukdomens förlopp, då det verkar förebyggande för muskelförvärvade svagheter. Tidig och intensiv enteral och parenteral nutrition kan öka risken för mortalitet med 5,67 gånger, men tidig enteral nutrition har vid andra tillstånd visat sig kunna förhindra muskelnedbrytning. Mobilisering av olika slag kan bidra till att motverka och minska intensivvårds förvärvade svagheter genom att öka muskelstyrka och bibehålla muskelmassa.  Elektrisk muskelstimulation (EMS) visade sig vara en effektiv mobilisering metod för att bevara och öka muskelstyrka. Slutsats: Tidig nutrition påverkar muskelförvärvade svagheter både positivt och negativt och påverkan varierar beroende på nutritionsval. Tidig mobilisering däremot visade sig bara ha positiva effekter på muskelförvärvade svagheter, men olika stark effekt av insatser beroende på mobiliseringsform.

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är ett relativt nytt koncept i vården som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger på att tidigt identifiera den svårt sjuka patienten genom enkla mätmetoder för att snabbt kunna behandla och på så sätt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. På Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har därefter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet är kopplat till ett utbildningsprogram. Konceptet bygger på ett helhetsperspektiv att se symtom och tecken hos patienten och inte enbart utgå ifrån diagnostänkande. Syftet med studien är att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor har när det gäller att arbeta med MIG-konceptet. Underlättar MIG-konceptet sjuksköterskors arbete på vårdavdelningen med svårt sjuka patienter och ökar det tvärprofessionella samarbetet? Det vetenskapliga perspektivet till denna studie är kvalitativ. Datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativ forskningsintervju och kvalitativ innehållsanalys har valts som analysmetod. Nio intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från olika vårdavdelningar och materialet bearbetades enligt konventionell innehållsanalys med induktiv ansats. Vanligtvis går man från text till kod till subkategori och sedan kategori. Analysen mynnade ut i sju underkategorier som bildar tre kategorier. Resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att MEWS skalan tydliggjorde och konkretiserade patientens sjukdomstillstånd vilket underlättade i kontakten med läkaren och ökade patientsäkerheten. Metaforen den ”kliniska blicken” och/eller intuition var en betydelsefull faktor som sjuksköterskorna använde sig av i bedömningen av den svårt sjuka patienten. Sjuksköterskorna uttryckte att de kände en trygghet med att konceptet fanns att tillgå och det tvärprofessionella samarbetet underlättades deras arbete. Vissa organisatoriska problem framkom - bland annat att konceptet inte följdes enligt riktlinjerna - men de intervjuade sjuksköterskorna kände trots allt tilltro till konceptet. Det finns lite forskning att tillgå angående MIG som återspeglar svenska förhållanden. Förhoppningen är att fler studier publiceras så att hälso- och sjukvårdspersonal kan lära av varandra och att samma riktlinjer införs för konceptet nationellt så att det lättare kan utvärderas. / Program: Fristående kurs

På vårdavdelningar världen över vårdas patienter för sina sjukdomar. Eftersom patienten vårdas på en specifik avdelning beroende på grundsjukdom så saknar sjuksköterskorna ofta erfarenhet av annan sjukdom eller akut försämring av vitalfunktioner. Av den anledningen samt för att i tid kunna stoppa försämring hos patient inneliggande på sjukhus har i många länder bildats mobila intensivvårdsgrupper som kan tillkallas till patienten på vårdavdelning för att antingen behandla på plats eller ta med sig patienten till intensivvårdavdelningen.  Syftet med denna studie var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenheter i samband med att de larmat en mobil intensivvårdsgrupp. Studien har en kvalitativ ansats. Tre fokusgruppsintervjuer, med sammanlagt 15 deltagande sjuksköterskor har genomförts. Intervjuerna har analyserats med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier, Negativa aspekter av MIG samt Positiva aspekter av MIG och sju subkategorier, Otillräckligt stöd, Otydliga roller, Otillräcklig kunskap samt Stöd, Tillgänglighet, Ökad kunskap och handlingsberedskap samt Tydliga roller. I diskussionen framhölls delar av studiens viktigaste resultat. Mer information om MIG är önskvärd för att sjuksköterskor ska uppleva ett bättre stöd från MIG.

Kritiskt sjuka spädbarn och deras föräldrar som vårdas inom barnintensivvården löper risk att få en otrygg anknytning till varandra, då det saknas etablerade omvårdnadsåtgärder för att främja anknytningen. Utebliven anknytning kan leda till oönskade långsiktiga fysiska samt kognitiva konsekvenser för föräldrar och spädbarn. Magisteruppsatsens syfte var att med hjälp av publicerade forskningsresultat beskriva ett vårdande som främjar anknytning mellan föräldrar och deras kritiskt sjuka spädbarn under vårdtiden på barnintensivvården. Vald metod är en systematisk integrativ litteraturöversikt. Bestående av 12 artiklar med kvalitativ ansats, tre artiklar med kvantitativ ansats och två med mixad metod. Totalt 17 artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter att en systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskning gjorts ingick totalt 17 artiklar i datamaterialet. Magisteruppsatsen resulterade i tre huvudteman; Intensivvårdens inverkan på anknytningsprocessen, ett vårdande med inverkan på anknytningsprocessen samt en familjecentrerad vård- utgångspunkten för att främja anknytning. Resultatet presenterar vårdande metoder som kan främja anknytningsprocessen. Intensivvårdssjuksköterskan behöver vara lyhörd inför att familjer har olika behov i anknytningsprocessen och arbeta familjecentrerat, personcentrerat samt anpassa miljön för att möta dessa behov. Vårdande metoder som intensivvårdssjuksköterskan kan arbeta med är hud mot hud kontakt, kamerateknik och musikterapi. Hud mot hud kontakt visar sig i resultatet vara en avgörande faktor, men det kräver fysiskt närvarande föräldrar. Vid fysiskt frånvarande föräldrar kan kamerateknik och musikterapi fungera som en brygga i kommunikationen mellan föräldrar och spädbarn. Resultatet i magisteruppsatsen speglar vården i sin komplexa helhet, där varje liten pusselbit är viktig för att kunna nå ett optimalt resultat både kortsiktigt och långsiktigt. / There is a risk of insecure attachment developing between parents and critically ill infants where the infant is cared for in the pediatric intensive care unit as there is a lack of established nursing measures to promote attachment. Failure to bond can lead to unwanted long-term physical and cognitive consequences for parents and babies. The purpose of the master's thesis was to use published research results to describe care that promotes attachment between parents and their critically ill infants during the period of care in the pediatric intensive care unit. The chosen method is a systematic integrative literature review consisting of a total of 17 articles. 12 articles with a qualitative approach, three articles with a quantitative approach and two with a mixed method. The literature search was done in the databases Cinahl and PubMed. After a systematic selection process and quality review, a total of 17 articles were included in the data material. The Master's thesis resulted in three main themes; The impact of intensive care on the attachment process, care with an impact on the attachment process and a family-centered care starting point to promote attachment. The result presents nurturing methods that can promote the attachment process. The intensive care nurse needs to be sensitive to the fact that families have different needs in the attachment process and work family-centred, person-centred and adapt the environment to meet these needs. Caring methods that the intensive care nurse can work with are skin-to-skin contact, camera technology and music therapy. Skin-to-skin is a decisive factor in the results, but it requires physically present parents. In the case of physically absent parents, camera technology and music therapy can act as a bridge in the communication between parents and babies. The result in the master's thesis reflects the complexity of overall care, where every small piece of the puzzle is important to be able to achieve an optimal result both in the short term and in the long term.

Bakgrund: Bristande kommunikation är ett stort problem vid överrapportering och är en vanlig orsak till vårdskador. Att jobba med kritiskt sjuka intensivvårdspatienter i en högteknologisk miljö kan vara en utmaning. Intensivvårds- och anestesisjuksköterskor har ett nära samarbete vid omhändertagande och vårdövergångar av svårt sjuka patienter. Att undersöka upplevelser av att vara både avsändare och mottagare vid överrapportering kan medföra ökad förståelse och kunskap för de olika perspektiven vilket kan leda till förbättring av kommunikation vid överrapportering.  Syfte: Att beskriva intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelser vid överrapportering av kritiskt sjuka intensivvårdspatienter i respirator.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med fyra intensivvårdssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:  Resultatet presenteras i fem kategorier: Att strukturerad och öppen kommunikation är viktigt; att relationer och professionstillhörighet påverkar innehåll och upplevelser; att arbetsmiljön spelar roll vid överrapportering; att erfarenhet har en betydande roll vid överrapportering; och att ha olika arbetsrutiner försvårar överrapportering. Slutsats: Överrapportering kräver effektiv kommunikation och är avgörande för informationsöverföring mellan intensivvårds- och anestesisjuksköterskor. Författarna ser variationen i upplevelser som en möjlighet att komplettera varandra och förbättra helhetsbilden av patienten. Det är ett gemensamt ansvar för vårdpersonal och ledning att främja ett öppet arbetsklimat för bättre sammanhållning. Arbetsmiljön behöver förbättras då den direkt påverkar kommunikationen och patientsäkerheten, vilket ledningen måste uppmärksamma. Erfarenhet är en viktig faktor för att strukturera information, vilket innebär att sjuksköterskor med mindre erfarenhet behöver tid och stöd för att utveckla denna färdighet. / Background: Poor communication is a significant issue in patient handover and is a common cause of patient harm. Working with critically ill intensive care patients in a high technological environment can be challenging. Critical care nurses and nurse anesthesiologists collaborate closely in the management and handover of severely ill patients. Exploring experiences as both sender and receiver during handover may lead to a better understanding and knowledge of the different perspectives that can improve the communication in patient handovers.  Aim: To explore critical care nurse and nurse anesthesiologists’ handover experiences of critically ill ICU patients with mechanical ventilator Method: A qualitative interview study involving four intensive care nurses and four anesthesia nurses. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Result: The results are presented in five categories: the importance of structured and open communication; working relationships and professional affiliations influence handover content and experiences.; the role of the work environment in handover; length of work experience has a significant role; and the presence of different work routines can complicate patient hand-off. Conclusion: Handover requires effective communication and is crucial for information transfer between critical care nurses and nurse anesthesiologists. The authors view the variation in experiences between the two professions as an opportunity to complement each other and enhance the overall understanding of the patient. It is a shared responsibility of the healthcare staff and management to foster an open work environment. The work environment in general needs improvement as it directly impacts communication and patient safety, which management must address. Experience is essential for structuring information, and newly trained nurses need time and support to develop this skill.