I dagens samhälle har ett nytt fenomen vuxit fram. Det har blivit populärt med nätdejtingsajter där människor kan mötas. En intressant aspekt av samspelet på internet är hur individer presenterar sig själva online. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för vilken information människor väljer, som använder dejtingsajten Spray date, att lämna ut om sig själva i personliga profilen. Fokus riktas mot dejtingsajten Spraydate Den metod vi valt att använda är en kvalitativ innehållsanalys. Vi har valt denna metod för att den verkar vara mest passande för att få svar på studiens syfte. I studiens analysdel använder vi oss av Anthony Giddens idéer om identitet och självidentitet och individen under den senmoderna epoken samt George Herbert Meads Symboliska interaktionism. Vi kommer också att definiera begreppet identitet. Enligt Giddens påverkas vårt beteende av den kulturella miljön vi föds och växer upp i. Men det betyder inte att vår individualitet eller den fria viljan tas ifrån oss. Det kan verka som om vi får den form och prägel som samhället bestämmer åt oss. Profilerna är en viktig del av nätdejtningen. Medlemmarna presenterar sig bäst via en fyllig och tydlig profil, ärlighet och ett foto är viktiga faktorer när det gäller informationen människorna väljer att lämna om sig själva. Det tycks vara lättare att ljuga över nätet människor kan ”hitta” på sina profiler och utge sig för något de inte är. Individerna bakom profilerna hade en klar uppfattning om vilka de är och de vilka personligheter och identiteter de har. Resultatet visar att personerna på dejtingsajten Spraydate skriver öppet om sina livssituationer, sina drömmar och sina personligheter. Men framförallt är det fritidssysselsättningar och aktiviteter som lyfts fram i deras profiler. De flesta kvinnor beskriver sig utifrån adjektiv som ödmjuk, charmig, mysig, lugn och söt. Männen däremot beskriver sig som romantiska, omtänksamma, hjälpsamma, trygga och kreativa. Medlemmarna är ute efter någon de har något gemensamt med t.ex. fritidsintressen eller aktiviteter. Gemensamt är att medlemmarna på dejtingsajten Spraydate söker efter kärleken. De flesta är ute efter allt ifrån kärleksrus till stadiga förhållanden. Det finns även de som inte är ute efter något seriöst utan vill bara ha kul. Omtänksamhet är den viktigaste egenskapen hos en partner. I presentationerna betonas ärlighet, trygghet, skratt och humor. / In today’s society, a new phenomenon has become increasingly popular. It has become popular with dating sites where people can meet. An interesting aspect of the interplay on internet is how individuals present themselves online. The purpose of this study is to deepen the understanding of information people who use the dating site Spray date choose to hand out about themselves. The focus is put on the so called personal profile. The chosen method is qualitative content analysis. We have chosen this method because it is likely to be the most suitable one to answer the purpose of the study. In this study we are applying Anthony Gidden´s ideas of identity and self identity and the individual during the late modern era and George Herbert Mead`s Symbolic interactionism. We will also define the term identity. According to Giddens, our behaviour is affected by the cultural environment we are born and raised in. That does not mean though that our individuality or the free will is taken away from us. It may seem that way that we take the form and impression society determines for us. The profiles are an important part of net dating. It seems easier to lie over the net people can get up to their profiles and give themselves out as something they are not. The individuals behind the profiles had a clear understanding of what they are and what personalities and identities they have. The result show that the members present themselves best through an honest detailed and legible profile with a photo, which all are important factors when it comes to the information people choose to give out about themselves. People openly write about their life situations, dreams and personalities. Most women describe themselves using adjectives such as humble, charming, cosy, calm and cute. Men describe themselves being romantic, considerate, helping, secure and creative. Most people are looking for everything between the love rush and steady relationships, the result also show that there are those who are not looking for something serious but just want to have a good time. Considerateness is the most important quality in a partner. The profiles are emphasize honesty, security and humor.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjänstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen är bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer där resultatet grundar sig på information från personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter från personalen om hemtjänstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen är att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man går tillväga för att få en fungerande kommunikation. Ytterligare ett syfte är att framhäva vilket jobb vårdpersonalen faktiskt utför. Litteratur som berörs är främst Meads/med referns från Charon) och Trost och Levins teorier om social interaktion samt Goffman och Olofssons teorier om begreppet roller. Övrig litteratur som ligger till grund för studien är bland annat litteratur om vård i vardagen.

Jag har valt att göra en studie inom ämnena svenska som andraspråk och svenska. Denna studies syfte är att undersöka hur elever med svenska som andraspråk deltar i olika klassrumssituationer utifrån typ av språkanvändning, fråga – svarsutbyte, förklaringssituationer samt typ av lärandestöd. Metoden jag har valt för att genomföra denna studie är direktobservationer. Jag har använt mig av papper och penna under observationerna som har varit i en naturlig miljö. Resultatet tyder på att eleverna har tillägnat sig vardagsspråket och att de deltar i olika fråga – svarsutbyten och förklaringssituationer. Samtliga elever i studien deltar också i någon form av stöttning. I svenska som andraspråk ges eleverna mer utrymmet till att träna på språket, tid finns till att låta eleverna förklara och fråga. Stöttningen är också tydligare och i större mängd i klassrumssituationen svenska som andraspråk.

Både nationella och internationella rapporter visar att depressioner har blivit vanligare under de senaste 50 åren, och att människor insjuknar i lägre åldrar än tidigare. Denna litteraturstudie undersöker och analyserar vilka sårbarhetsfaktorer som ökar risken att ungdomar etablerar depressiva symptom samt hur dessa faktorer interagerar för att göra ungdomar mer sårbara för depression. Genom ett systematiskt urval framkom tio vetenskapliga artiklar som tillsammans bildade det artikelunderlag på vilken analysen baserades. I resultatet identifieras tolv subkategorier som alla motsvarar sårbarhetsfaktorer som bidrar till ungdomsdepression. Dessa är dysfunktionella relationer, otrygg anknytning, negativa attributioner, negativa copingstrategier, känsligt temperament, låg självkänsla, arv, pubertetsinträde, kvinnligt kön, samt negativa livshändelser och psykiska påfrestningar. På grund av olika uppsättningar av sårbarhetsfaktorer är risken att utveckla en depression olika från ungdom till ungdom. I resultatet framkommer att sårbarhetsfaktorer interagerar på olika plan och tillsammans bidrar till förhöjd känslighet hos ungdomar. Trots kunskap om vilka sårbarhetsfaktorer som är mest betydelsefulla för ungdomsdepression samt ökad förståelse för interaktionsmönster dem emellan finns fortfarande svårigheter att precisera depressionsetiologin samt kartlägga övergripande mönster för exakt hur detta samspel går till.

The purpose of this study was to investigate interactional patterns in the context of a fifth grade class in Sweden. It was also to investigate whether the interactional patterns of the class and their teacher was subject to any change dependent on the lesson subject, specifically mathmatics and science. The study was conducted through observations and interviews. The results of the study varied somewhat from the results of earlier studies within the same field of research. The girls of this class was more likely than the boys to initiate interaction with the teacher or other pupils. Although the real differences exist within groups of the same gender, not between them. The lesson subject did not have a big impact on the interactional patterns of the class as a whole but depending on the subjects different individuals seemed likely to initiate interaction.

The work aims to problemize and increase the understanding for the new labour market's flexible organising. By using Elias and Scotson's theory, the new organisational form of hiring doctors in healthcare will exemplify the developments taking place with many temporary jobs and how it affects the intrinsic structure of a work to be studied. The essay will focus on examining how the interaction affected between established nurses and new temporary doctors given the new form. How the interaction of the recently established group possesses a higher social-, economic- and cultural capital than the already established working group? The method is a qualitative study with three long and deep semi-structured interviews. The conclusion is that temporary doctors higher hierarchical position and social, economic and cultural capital, does not have anything to do with the temporary doctors potential to disrupt Elias and Scotson's theory. Groups temporal establishment still seems to be the biggest factor for informal power relations.

Introduktion/Bakgrund: Förekomsten av självskador har ökat sedan år 2004. Två till fyra procent av den allmänna befolkningen skadar sig själva. Bemötande inom vården handlar om kommunikation det vill säga lyssna och besvara de signaler som sänds ut. Vårdpersonalens värderingar och människosyn påverkar bemötandet och omvårdnaden de ger patienterna. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av vårdmöten samt bemötande från vårdpersonal hos patienter med självskadebeteende. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar inkluderats. Artiklarna återfanns i olika databaser samt vid manuell sökning. Artiklarna lästes, granskades och analyserades samt sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet indelades i två huvudkategorier grundläggande behov samt omvårdnadsbehov. Utifrån dessa två kategorier identifierades sju underkategorier mänsklig närhet; kommunikation och interaktion; bemötande; gränssättning; delaktighet; hjälp till självhjälp; samt kontaktperson. Diskussion: Patienterna efterfrågade i vårdmöten, mänsklig närhet, nära relation till personalen och avsatt tid till kommunikation. De ville också vara delaktiga i beslut gällande sin egen vård och bli vänligt bemötta. Slutsats: Det är brist på forskning som belyser erfarenheter och upplevelser ur patientperspektiv från vårdmöten hos patienter med självskadebeteende. Vidare forskning inom ämnesområdet kan bidra till ökad förståelse hos vårdpersonal för patientens agerande och kunskap om vad som gör att patienterna känner sig väl omhändertagna i vården.

Sverige anno 2014 är ett land tydligt påverkat av globalisering och mångkultur, där människor från alla världens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna på en svensk arbetsplats, med tydlig mångkulturell prägel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning är en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt två av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. Då organisationen där arbetet sker i sig har möjlighet att på olika sätt påverka de anställdas beteende så fokuserade vi även på denna aspekt för att få en heltäckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsättningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom såväl kvalitativa intervjuer som observationer i fältet, analyserades med hjälp av begrepp och teorier från Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989). Resultatet från studien visade att det fortfarande fanns ett stort behov av samarbete trots organisationens rigida och individuella arbetsuppdelning. Studiens huvudsakliga resultatet bestod dock i de tre huvudsakliga faktorer som respondenterna menar är en förutsättning för samarbete på arbetsplatsen. Dessa tre faktorer var tydlig och bra kommunikation, tillhörighet till sina kollegor och förmåga att anpassa sitt beteende och agera flexibelt. Samtliga faktorer hade tydlig koppling till det mångkulturella klimatet på arbetsplatsen, vilket innebar både fördelar och potentiella utmaningar.

Syftet med den här studien är att belysaförskollärarnas uppfattningar kring understödjandet av läsförståelse i förskolan. Studien är en kvalitativ studie som baseras på en hermeneutisk ansats. Det innebär i denna studie att tolka förskollärares uppfattningar kring läsförståelse i förskolan. Metoden som har använts för datainsamling är halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollärare verksamma i förskolan. Den teoretiska ramen i studien vilar på den sociokulturella och den utvecklingsekologiska teorin. Vi har valt Vygotskyoch Bronfenbrenner som utgångspunkt för vårt arbete då deras teorier om interaktionoch lärande passade vårt syfte. De ser samspelet mellan människor som grunden för lärande och utveckling.Resultatet visar att förskollärarna har mycket kunskap om läsförståelse i förskolan,fastän det för en del förskollärare kändes främmande att använda begreppet läsförståelse i förskolan. Förskollärarna har en medvetenhet kring att de själva är viktiga i barns utveckling av läsförståelse,men även att den fysiska miljön på förskolan är viktig för att barn ska få goda möjligheter till utveckling av läsförståelse.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.