11 |
Neuronale Korrelate sozialer Interaktion beim Menschen und deren genetische Modulation unter besonderer Berücksichtigung des Spiegelneuronensystems / Neuronal correlates of social interaction in humans and their genetic modulation with special regard to the mirror neuron systemCordes, Andrea January 2013 (has links) (PDF)
Die in vielen Lebenssituationen über Erfolg und Misserfolg, Sympathie und Antipathie entscheidende, unterschiedlich ausgeprägte Fähigkeit zur sozialen Interaktion ist Gegenstand neurowissenschaftlicher Untersuchungen. Die Versuche einer kortikalen Lokalisierung führten zur Beschreibung des Spiegelneuronensystems (SNS) in Hirnregionen, die sowohl beim Ausführen einer Aktion Aktivität zeigten als auch beim Beobachten derselben beim Gegenüber. Die stärkste Aktivierung dieser Areale wurde bei schrittweise abwechselnder Ausführung einer Aufgabe in Koordination mit einem Partner, kurz abwechselnde soziale Aktion, erreicht. In der Autismus-Forschung fanden sich in bildgebenden Studien Belege für eine Dysfunktion des SNS, damit übereinstimmend waren die diesem System zugeschriebenen Fähigkeiten defizitär. Die genetische Forschung hat zeigen können, dass verschiedene Persönlichkeitseigenschaften mit genetischen Polymorphismen korrelieren. Von besonderem Interesse ist in diesem Zusammenhang der funktionelle Polymorphismus der Promotor Region des Serotonin–Transporter-Gens, der in verschiedenen Allelkombinationen aus S (Short)- und L (Long)– Varianten besteht, wobei die SS-Homozygotie bisher überwiegend mit negativ konnotierten Eigenschaften wie erhöhter Ängstlichkeit und ausgeprägter Hypervigilanz, einer Überempfindlichkeit auf äußere Reize mit stärkerer neuronaler Schreckreaktion, verknüpft wurde. Ziel der vorliegenden Studie war es, die Beziehungen zu untersuchen zwischen Persönlichkeitseigenschaften, insbesondere solcher aus dem Autismusspektrum, genetischen Polymorphismen (SERT, COMT) und kortikaler Aktivität unter Spiegelneuronen-Provokation. Dabei wurde die Hypothese aufgestellt, dass SS-Allelträger unter SNS-aktivierenden Versuchsbedingungen eine höhere kortikale Aktivität zeigen als LL-Allelträger. Weiterhin wurde überprüft, ob nachteilige Persönlichkeitseigenschaften aus dem Asperger-Spektrum invers korrelieren mit der Ausprägung kortikaler Aktivität unter Spiegelneuronen-Provokation. Unter Verwendung eines pseudorandomisierten Blockdesigns wurde bei 59 Probanden mittels der Nahinfrarotspektroskopie (NIRS) unter alltagsnahen Versuchsbedingungen die kortikale Aktivität in drei definierten Hirnarealen (IPL, PMC und IFG) gemessen. Diese Daten wurden dann in Beziehung gesetzt zu den Ergebnissen der Genotypisierung und den ermittelten Persönlichkeitseigenschaften. Letztere wurden auch auf Korrelation mit den Genotypen (SERT, COMT) untersucht. Aktivierungsüberschneidung, definiert als kortikale Aktivität sowohl bei der Beobachtungs- als auch bei der alleinigen Ausführungsbedingung, als Charakteristikum des SNS, konnte in allen untersuchten Arealen nachgewiesen werden. Dabei ergab das abwechselnde Agieren als Prototyp der sozialen Interaktion die höchsten Werte. Für den SERT-Polymorphismus ergab sich im IPL-Kanal 40 ein deutlicher Einfluss der SS-Homozygotie. Für den COMT-Polymorphismus konnte kein Einfluss nachgewiesen werden. Im Vergleich der SERT-Genotypen mit den erfassten Persönlichkeitseigenschaften ergab sich ein signifikantes Ergebnis für den SS-Genotyp. Die für kompetente soziale Interaktion erforderliche Fähigkeit zum Attention Switching war bei SS-Allelträgern stärker ausgeprägt. Für diese in einer Asperger-Test-Subskala erfasste Persönlichkeitseigenschaft konnte zusätzlich im Vergleich mit der kortikalen Aktivitätsmessung eine begrenzte statistische Korrelation erfasst werden, indem unter den LL-Homozygoten der Kontrast der kortikalen Aktivität zwischen abwechselndem und alleinigem Ausführen bei geringerer Attention-Switching-Pathologie ausgeprägter war. Zusammenfassend lassen sich die Ergebnisse einordnen in Studien zum SNS, da hier mithilfe der fNIRS-Methodik kortikale Aktivität bei geeigneter realitätsnaher Provokation in den Arealen PMC, IFG und IPL nachweisbar war. Berichte zu erhöhter kortikaler Aktivität bei prototypischer sozialer Interaktion, hier dem abwechselnden Ausführen von Teilaufgaben, in Arealen, die sich dem SNS zuordnen lassen, werden durch die vorliegenden Daten gestützt. Die vorliegende Arbeit liefert erstmalig Daten zur Unterstützung der zentralen Hypothese einer Korrelation zwischen der mit fNIRS gemessenen kortikalen Aktivierung und unterschiedlichen Genotypen. SS-Allelträger zeigten eine höhere kortikale Aktivität im IPL-Kanal 40 bei prototypischer sozialer Interaktion im Vergleich zu den LL-Allelträgern. Zusätzlich gelang der Beleg für die Annahme einer Verknüpfung der SS-Homozygotie mit ausgeprägterem Attention Switching. Dies lässt sich einordnen in die These von Homberg und Lesch, die für die SS-Homozygotie aus evolutionstheoretischen Erwägungen eine bessere Ausprägung von Grundvoraussetzungen für erfolgreiche soziale Integration postulierten, da dieser Genotyp ansonsten durch die bisher assoziierten Eigenschaften wie erhöhter Ängstlichkeit, stärkerer Schreckreaktion und dem gehäuften Auftreten von Depressionen und Suizidalität in der Evolution kaum überlebt hätte. / The ability for social interaction - often crucial for success or failure, sympathy or antipathy is developed differently among people. Currently neuroscientific research has tried to localize this function within the cerebral cortex. This has led to description of the mirror neuron system (MNS) in cortical regions that show activity both while executing a task and while merely observing action carried out by a counterpart. Cortical activity was strongest in these areas when defined steps of a task had to be performed in coordination with a partner, i.e. with alternate social action. In the field of autism research neuro-imaging could show dysfunction of MNS accompanied by deficiency of personality traits that are attributed to the MNS. Furthermore genetic research could show a correlation between different personality traits and genetic polymorphisms. In this regard attention has been drawn to the functional polymorphism of the promoter of the serotonin-transporter-gene (5-HTTLPR = Serotonin Transporter linked polymorphism region). Short (S) and long (L) variants have been identified with the SS homozygous type being associated with mainly negative traits like increased anxiety, pronounced hypervigilance and hypersensitivity towards external stimuli leading to boosted startle response. This study aimed to examine the relationship between the following three variables: personality traits, especially those that are of importance within the autistic spectrum, genetic polymorphism (SERT, COMT) and cortical activity under provocation of MNS. Using a pseudo-randomized study design the cortical activity in three specified regions of the brain (IPL, PMC, IFG) was measured by the functional Near-Infrared-Spectroscopy (fNIRS) while 59 probands had to perform tasks from everyday life under controlled conditions. In order to give different stimuli to the MNS, four different test conditions were used. In condition 1 the proband who sat vis à vis the experimenter just watched him setting a table with five utensils and clearing it. In condition 2, 3 and 4 he had to do the same either alone, by moving every piece together with the leader or by alternately moving the pieces with him. The cortical activity recorded was put into relation to the results of genotypification and the personal traits derived from a set of questionnaires. The latter were also tested for correlation with the genotypes mentioned above. MNS activity as defined above could be detected in all three regions of interest. The four conditions led to considerable differences in cortical activity. Alternating action between proband and investigator as the prototype of social interaction showed the highest values. For SERT-polymorphism channel 40 in IPL showed significant influence of SS-homozygocity. The contrast between alternating and sole execution was more pronounced by carriers of the SS-allel than by carriers of the LL-allel. There were no differences within COMT-polymorphism. Within the SERT-polymorphism SS-genotypes showed a correlation with certain personal traits. The ability for attention switching, crucial for competent social interaction, was noticeably stronger here than with LL-Genotype. This trait was measured with a subscale of the Asperger test questionnaire. Analyzed in relation to the measurements of cortical activity it could be shown that among the LL-carriers the contrast between alternating and lone execution was bigger in the group that had less deficits with attention switching. In summary the results are in concordance with other studies aimed at MNS since they showed cortical activity by the fNIRS-method in the regions IPL, PMC and IFG in reaction to provocation in a realistic manner. In addition there is evidence to suggest neuronal crosslinking for this activity outside the areas associated with the MNS. Reports of increased cortical activity during prototypical social interaction, in this case alternating execution of subtasks, are supported by our results. For the first time data of this study supported the hypothesis of a correlation between different genotypes and cortical activity measured by the fNIRS-method. Carriers of the SS-allel showed higher cortical activity in IPL-channel 40 during prototype social interaction as compared to carriers of the LL-allel. Furthermore it could be shown that the SS-variant of SERT-polymorphism was correlated with better performance in attention switching. This supports the thesis of Homberg and Lesch who postulated that carriers of the SS-allel are better prepared for successful social interaction, otherwise they had not survived during evolution because of the other associated traits like increased anxiety, stronger startle response and frequent occurrence of depression and suicidal tendency.
|
12 |
KOMMUNIKATION, DELAKTIGHET & INTERAKTIONJönsson, Jan-Olof, Danielsson, Maria January 2007 (has links)
<p>Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare med</p><p>barn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer med</p><p>vårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultat</p><p>verklighetstroget.</p><p>"En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD.</p><p>Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barns</p><p>skolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktion</p><p>mellan hem och skola.</p><p>En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungerande</p><p>relation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsats</p><p>genom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation.</p>
|
13 |
KOMMUNIKATION, DELAKTIGHET & INTERAKTIONJönsson, Jan-Olof, Danielsson, Maria January 2007 (has links)
Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare med barn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer med vårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultat verklighetstroget. "En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD. Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barns skolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktion mellan hem och skola. En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungerande relation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsats genom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation.
|
14 |
Den varierade andraspråksinlärningen : En kvalitativ intervjustudieCampbell, Sofia January 2012 (has links)
Dagens samhälle blir alltmer mångspråkigt. Ungdomar från olika delar av världen och med olika bakgrund och språk samlas inom en och samma sociala praktik för att lära, i skolan. De nyanlända eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och även att de utvecklas olika språkligt. Hur påverkar olika sociala praktiker elevernas andraspråksutveckling? Varför är språkinlärningen så varierad hos olika elever? Jag har valt att utgå från sådana frågor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andraspråksperspektiv. Arbetets syfte är att få en inblick i ett antal utvalda elevers relation till det svenska språket utanför skolan för att sedan koppla ihop det med deras språkutveckling. En ytterligare aspekt av detta blir hur pedagogers undervisning kan byggas upp så att elevernas varierande språkutveckling kan tillgodoses på bästa sätt. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie. De intervjuade är åtta elever på en högstadieskola som alla har svenska som sitt andraspråk. Elevernas tid i Sverige skiljer sig åt och likaså deras förstaspråk. Ett huvudresultat är att de sociala praktiker som eleverna ingår i utanför skolan spelar en markant roll i hur de lär sig sitt andraspråk. Språkinlärningen är varierad och går inte att förutspå utan det är många olika faktorer som spelar in. Det visar sig också att pedagoger bör skilja mellan ankomstålder och inlärningstid när de bedömer elevernas språkliga nivå och vid eventuell gruppering av undervisningsgrupper.
|
15 |
Asymmetrisk interaktion : mötet mellan klient och socialförvaltning i en vårdnadsprocessLejon, Filip R. January 1996 (has links)
The objective of this thesis is to describe and analyze "asymmetric interaction." It seeks to find out what the consequences of asymmetry are in an actual confrontation and for the parties involved in it. This study is an attempt to develop, to operationalize, and to illustrate the concept of asymmetry in an empirical investigation. Symbolic interactionism constitutes the basis for both my own perspective and my theoretical frame of reference. Asymmetry cannot be described in a void. It must be described in terms of interaction between two or more players in a social context. I therefore apply the analysis to a specific social case at Stockholm's Social Services Department using the hermeneutic method. My objective is to better comprehend the whole by understanding its elements. To start with, I try to understand the specific elements, such as labeling, through the whole. The dialectics between specific elements and between the elements and the whole comprise my methodological impetus. Using the empirical process, I repeatedly return to the same events. I do so in different ways to augment my understanding, thus making it possible to create a cumulative, spiral- shaped learning process. The method can also be described as a dialogue-oriented, observation study. In this case, I follow a basic premise in hermeneutic social science. Human action and the actual culture must be studied and described from the basis of the individual's conception of himself. Initially I establish that asymmetric interaction exists between players in the social context I describe. There are two different ways to see and understand the same process. I show that these two approaches are incompatible because of asymmetry. The client's objective is to defend his rights and his opinions. The social workers feel their duty is to re-socialize and discipline the deviating individual. This confrontation between the two parties leads to conflict. I see "formal rationality" as an overwhelming social ideology. Power and authority comprise the central concept. The model raises the analysis to a social level. Because of this, it adds to the understanding of asymmetric interaction. / digitalisering@umu
|
16 |
Att stödja de som stödjer : Närståendes behov av stöd för en förbättrad interaktion med person med psykossjukdomAsk, AnnaLisa, Grimberg, Carolina January 2012 (has links)
Personer med psykossjukdom får idag omfattande stöd av sina närstående. Den stödjande rollen kan innebära en hög belastning och börda för närstående. Interaktionen med en person med psykossjukdom kan försvåras av en rad olika faktorer och har visats betydelsefull för sjukdomsprognosen. I sjuksköterskans arbete ingår att ge stöd och vägledning till närstående. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva närståendes behov av stöd som kan förbättra interaktionen med person med psykossjukdom. I resultatet framkommer att närstående behöver stöd i att acceptera och förstå, både personen med psykossjukdom och sin stödjande roll. Vidare behöver närstående stöd i att bära bördan samt stöd i kommunikation och problemlösning för att exempelvis bättre kunna hantera situationer och skapa en bättre interaktion. Den kliniska verksamheten bör satsa på interventioner som förbättrar interaktionen och kan utformas som bland annat utbildning. Sjuksköterskor bör därför få fortlöpande utbildning i pedagogik. Fortsatt forskning bör fokusera mer specifikt på interaktionen mellan närstående och person med psykossjukdom och studera ett mer omfattande urval av närstående till person med psykossjukdom.
|
17 |
Analys av gränssnittet påWebDB3.0Asplund, Ragnar January 2013 (has links)
Webhotellsföretaget Vildmarksdata har haft för avsikt att uppdatera den kontrollpanel somderas kunder använder för att göra inställningar relaterade till saker som zoner, domäner ochepost. Kontrollpanelen har utvärderas efter webdesignprinciper, samtidigt som dess användarehar undersökts med hjälp av telefonintervjuer och webenkäter. Studien har resulterati en rad designförslag för en ny version av kontrollpanelen, en kartläggning av användarnaoch insikten att en stor del av kunderna inte känt till att kontrollpanelen funnits.
|
18 |
Vad är kläder? : Klädkodens betydelse vid en rekryteringsprocessCahp, Cecilia, Eklöf, Diana January 2012 (has links)
Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att ge läsaren insikt i vad kläder och klädkoder egentligen betyder på en mer abstrakt nivå. Framförallt vill vi analysera detta ämne med hjälp av en strikt affärsmässig klädkod i samband med social interaktion. Specifikt har vi valt att utgå från en rekryterares och en arbetssökandes interaktion vid en intervjusituation. Som metod har vi valt att tillämpa en kvalitativ litteraturstudie och en avgränsad fallstudie. Vårt huvudsakliga perspektiv genom uppsatsen är symbolisk interaktionism. Resultatet pekar på att klädkoden påverkar relationen mellan rekryterare och arbetssökande vid en arbetsintervju. Klädkoden skapar ett visst intryck som i sin tur leder till aktörernas uppträdande, bedömning samt kommunikation gentemot varandra.
|
19 |
Verklighetsutflykten : En narrativ och diskurspsykologisk analys av lajv och dess roll i individens identitetsarbeteBell-Long, Constance January 2012 (has links)
Denna uppsats behandlar lajv ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med de analytiska ansatserna diskursiv psykologi och narrativ analys. Syftet och frågeställningarna vill belysa vad lajv kan göra för individens identitetsarbete och utveckling i vardagen. Som tidigare forskning ringas fenomenet in genom att delas upp som en social rörelse i sin organisatoriska aspekt och som ett fiktivt berättande i sin berättande, lekande aspekt. De analytiska begreppen kommer från diskursiv psykologi; kategorisering, kategoriskt berättigande, indexikalitet och stake – frågan om vad som står på spel. De används för att synliggöra individens identitetsarbete i ett samtal och visar hur interaktionen spelar stor roll för identitetsarbetet. För att få fatt i denna interaktion samlas det empiriska materialet in genom gruppintervjuer vid två tillfällen. Detta material börjar analyseras redan vid transkriberingen, under analysarbetet kommer flera olika mönster till ytan och till sist väljs de tre mest relevanta och kompletta mönstren ut för att analyseras djupare. Dessa kopplas till Bambergs utvecklade kontextuella modell och får namnen; nivå 1 – att legitimera sitt eget unika lajvande, nivå 2 – den gemensamma lajvvärlden och nivå 3 – resan mellan fantasi och verklighet. Uppsatsen avslutas med en reflektionsdel där det diskuteras om den röda tråden hållits genom textens gång och om frågorna har besvarats.
|
20 |
Talutrymmet i klassrummet : Ur ett genusperspektivEkroos, Josefine January 2012 (has links)
I den här studien har jag tittat på hur talutrymmet i klassrummet fördelats mellan pojkar och flickor. Forskning i förskolan visar på att pojkarna där dominerar och jag ville se om mönstren fanns kvar även i gymnasieåldern. Jag valde att göra observationer där jag tittade på elevernas kommunikation med läraren vid genomgångar. Det jag fann var att pojkar tog ordet oftare än flickor, men de fick inte någon extra uppmärksamhet av läraren i form av att de tilldelades ordet oftare än flickorna.
|
Page generated in 0.11 seconds