Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att ge läsaren insikt i vad kläder och klädkoder egentligen betyder på en mer abstrakt nivå. Framförallt vill vi analysera detta ämne med hjälp av en strikt affärsmässig klädkod i samband med social interaktion. Specifikt har vi valt att utgå från en rekryterares och en arbetssökandes interaktion vid en intervjusituation. Som metod har vi valt att tillämpa en kvalitativ litteraturstudie och en avgränsad fallstudie. Vårt huvudsakliga perspektiv genom uppsatsen är symbolisk interaktionism. Resultatet pekar på att klädkoden påverkar relationen mellan rekryterare och arbetssökande vid en arbetsintervju. Klädkoden skapar ett visst intryck som i sin tur leder till aktörernas uppträdande, bedömning samt kommunikation gentemot varandra.

Klädkoder förekommer på många olika typer av företag och påverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. Rättsområdet rörande klädkoder är dock relativt oklart och det finns en brist på relevanta, aktuella rättsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga på rättsprinciper och sedvana än på uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats är att söka utreda detta rättsläge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprätthålla en klädkod samt att undersöka arbetstagarens rättigheter. Arbetsgivaren är förpliktigad att tillhandahålla kläder om dessa är en nödvändighet ur säkerhetssynpunkt och även i vissa andra fall. Det åligger även arbetsgivaren att iaktta god sed på arbetsmarknaden vad det gäller klädkoder. Denne har långtgående friheter att leda och fördela arbetet enligt arbetsledningsrätten som gäller för arbetstagare inom gränserna för dennes arbetsskyldighet. Vägran att följa arbetsgivarens order kan få stora konsekvenser då det kan anses utgöra arbetsvägran. I vissa fall kan ett upphörande av anställningsförhållandet vara motiverat. Klädkoder på arbetsplatserna kan regleras genom avtal, men utomobligatoriskt så härleds stödet främst från arbetsledningsrätten men inte uteslutande då även arbetstagarens lojalitetsplikt har viss inverkan. Arbetstagarens rättigheter på området är relativt svaga, i princip finns skydd mot godtycklighet, agerande som kan tolkas som en provocerad uppsägning samt diskriminerande åtgärder, men skyddet är inte mycket mer omfattande än så. Lojalitetsplikten kan även ha inverkan på arbetstagarens privatliv.

No description available.

In today’s society, employees are the businesses face toward the public. By establishing dress codes, companies can control the customers’ impression. The purpose of this thesis is to investigate and analyze the existing regulations regarding dress codes in companies. By doing this, this thesis will clarify the existing legal regulations regarding dress codes, employers’ possible demands towards their employees' appearance during work, possible sanctions from the employer and to investigate how far an employer can control the employees’ appearance in cases were the dress code interferes with religious views. Few regulations exist and unfortunately there is a lack of case law regarding dress codes. Protective clothing is regulated by law. Clothing required for reasons of health is governed by regulations issued by authorized authorities. Dress codes can be established by either agreements or unilateral employer regulations under the employers right to manage and distribute work in the work place. This within the limita­tion of generally accepted principles, meaning the management cannot be practiced in an arbitrary or unduly manner. Refusal to follow the dress code may be grounds for sanctions against the employee and may result in termination in case of continued negligence. The requirements for clothing during work must be proportional to the purpose. This means that when a conflict of interest arises, an assessment between the employer’s interest to keep the dress code and the employee’s reasons for refusing it shall be done. Employers need the dress code issued to account for religious views. A need to protect the people from illness, should necessitate the dress code to be orientated toward practical and hygienic reasons, rather than being orientated toward religious beliefs contrary to medical considerations. / I dagens samhälle drivs företag i vinstsyfte och arbetstagarna är deras ansikte utåt. Genom att upprätta klädkoder kan företag styra det intryck som kunderna möts av. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera gällande rätt rörande klädkoder på företag. Uppsatsen ska klargöra förekommande juridiska regleringar, vilka krav en arbetsgivare kan ställa på sina arbetstagare beträffande utseende, vilka möjligheter till sanktioner arbets­giva­ren har och utreda hur långt en arbetsgivare kan kontrollera de anställdas utseende i de fall då klädkoden kolliderar med religionsfriheten. Med klädkod avses i denna uppsats alla former av krav en arbetsgivare ställer på sina arbetstagare rörande klädval och utseende på arbetstid genom skriftligen fastslagna regler. Få juridiska regleringar finns och det förekommer en brist på praxis gällande kläd­koder. Skyddskläder regleras genom AML och kläder motiverade av hälsoskäl regleras genom föreskrifter från behöriga myndigheter. Klädkoder kan upprättas antingen genom avtal eller genom ensidig arbetsgivarreglering med stöd i arbetsledningsrätten. Arbets­lednings­­rätten ger arbetsgivare rätt att leda och fördela arbetet på arbetsplatsen med begränsning av god sed innebärande att arbetsledningen inte får utövas på ett godtyckligt eller otillbörligt sätt. Vägran att följa uppsatt klädkod kan utgöra grund för sanktioner mot arbets­tagaren och kan leda till uppsägning vid fortsatt misskötsamhet. Kraven på kläder ska vara proportionerliga mot syftet. Detta innebär att vid intresse­kon­flik­­ter ska en bedömning göras mellan arbetsgivarens skäl för klädkoden och arbets­ta­ga­­rens skäl till att vägra den. Arbetsgivare behöver i utfärdad klädkod ta hänsyn till reli­gions­frihet. Beho­vet att skydda människor från ohälsa kan motivera både att en klädkod måste tilläm­pas striktare och inskränkningar i bärandet av kläder av religiösa skäl.

Teckenspråkstolkar hanterar till vardags olika typer av tolkuppdrag, till exempel möten på arbetsplatser, offentliga uppdrag på scen, i utbildningssammanhang eller hos tandläkaren. Syftet är alltid detsamma, nämligen att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte delar samma språk. Situationernavarierar dock och kan äga rum i alla tänkbara kontexter i livet, från vaggan till graven. Det ingår i tolkensprofession att anpassa sig till situationen. Det handlar både om en språklig och kulturell anpassning och en anpassning av sitt yttre för att inte vara ett störningsmoment för de närvarande parterna under uppdraget. Kläderna är en viktig del inom tolkning eftersom teckenspråket är visuellt baserat och mottagaren uppfattar språket via synen. Den här studien fokuserar på yrkesverksamma teckenspråkstolkars uppfattning om klädkoden inom professionen samt hur klädvalet anpassas efter uppdragen. I uppsatsen genomfördes sju kvalitativa forskningsintervjuer för detta ändamål. Analysen visar att det förekommer anpassningar ifråga om vad tolkar väljer att ta på sig beroende på vilken typ av uppdrag som står på agendan. Det kan handla både om att vara praktiskt klädd inför uppdrag och att signalera professionalitet till omgivningen. Klädkoden inom tolkkåren är en oskriven regel som alla känner till och följer, men som inte är specifikt uttalad när man väl är klar med utbildningen. Samtidigt uppger flera tolkar om att de inom ramen för den rådande klädkoden ändå på kreativa sätt kan variera sin klädsel och markera sin personliga identitet. / Sign language interpreters handle different types of interpreting assignments with regards to work-related situations such as meetings at workplaces, public assignments on stage, in educational contexts, or at the dentist. The purpose is always the same, to enable communication between people who do not share a language. Situations, however, vary greatly and can occur in all conceivable contexts in life from the cradle to the grave. A part of the interpreter's profession is to adapt to these situations. It includes linguistic and cultural adaptation, as well as adaptation of the interpreter’s appearance in order to not interfere with the parties involved in the assignment. Clothing is an important part of interpretation as the sign language is visual and the recipients understand the language through signs. This study focuses on the professional sign language interpreter’s perception of the dress code in the profession and how the choice of clothing is adapted to the assignments. The study conducted seven qualitative research interviews for this purpose. The analysis shows that there are adjustments in terms of what interpreters choose to wear, which depend on the type of assignment, to be both practically dressed and to signal professionalism in the environment. This dress code within the interpreting corps is an unwritten rule that everyone knows and follows, but which is not specifically stated once the education is completed. At the same time, several interpreters state that within the framework of the prevailing dress code, they can still creatively vary their attire and mark their personal identity.

<p>Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta på</p><ul><li>Synen på sjalen - argumenten för och emot</li><li>Sjalen som meningsbärande i det svenska samhället</li></ul><p>Det övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor.</p><p>Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp:</p><ul><li>synen på sjalen i Sverige,</li><li>sjalen i västerländsk kontext och</li><li>integrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ”muslimska kvinnor bärande sjal”.</li></ul><p>Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.</p><p>Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga.</p><p>Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten. Svaren på dessa frågor kan man läsa i uppsatsens del IV. Det framgår dock tydligt att alla riksdagspartierna har en ganska enhetlig ståndpunkt i sjaldebatten där man menar att alla ska kunna klä sig i enlighet med sin religiösa övertygelse.</p>

Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta på Synen på sjalen - argumenten för och emot Sjalen som meningsbärande i det svenska samhället Det övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor. Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp: synen på sjalen i Sverige, sjalen i västerländsk kontext och integrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ”muslimska kvinnor bärande sjal”. Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II. Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga. Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten. Svaren på dessa frågor kan man läsa i uppsatsens del IV. Det framgår dock tydligt att alla riksdagspartierna har en ganska enhetlig ståndpunkt i sjaldebatten där man menar att alla ska kunna klä sig i enlighet med sin religiösa övertygelse.