Syftet med studien är att belysa hur ett mångkulturellt klassrum påverkar lärares förhållningssätt till eleverna och vilka strategier de då använder i sin undervisning. I studien har lärare på en mångkulturell skola studerats. Deras olika förhållningssätt och strategier har undersökts för att utröna hur arbetet med elever från olika bakgrunder konkret kan te sig.Studien har en kritisk hermeneutisk metodansats där kvalitativa intervjuer har använts för datainsamling. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika lärare vid en mångkulturell skola. Empirin har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk tolkningsprocess, där empirins helhet och delar har ställts i förhållande till varandra. Metodansatsen valdes för att möjliggöra att lärarnas egna utsagor och erfarenheter skulle kunna ställas i fokus.Lärarnas beskrivningar av sina förhållningssätt och strategier redovisas utifrån sju olika teman. Studiens resultat påvisar att lärarna inte enbart intar ett förhållningssätt eller använder sig utav några få generaliserbara strategier. Istället framgår det från lärarnas utsagor att de främst väljer att fokuserar på att hitta elevernas utvecklingszoner för att i undervisningen kunna utgå från elevernas förkunskaper. I det arbetet utgör kulturen och språket två viktiga verktyg för att föra eleverna framåt i deras kunskapsutveckling.

No description available.

Denna studie utgår ifrån ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv där barnfilmen Home (2015) analyseras med hjälp av analysmetoden kvalitativ textanalys samt med hjälp av Lorentz (2006, s 121-131) modell för utvecklande mot en interkulturell kompetens. Studiens syfte är att undersöka hur interkulturella möten gestaltas i filmen, samt undersöka hur filmen skulle kunna användas för undervisning i förskolans verksamhet för att gynna en utveckling av en interkulturell kompetens hos barnen. Studien resulterade i 19 stycken filmsekvenser som sedan analyserades. Av dessa 19 sekvenser redovisas 6 utvalda sekvenser. Genom analysen framgår det att de interkulturella mötena i filmen gestaltas på flera olika sätt och filmen delger en viss progression mot en interkulturell kompetens hos karaktärerna i filmen. Filmen som helhet gestaltas dock av en västerländsk etnocentrism vilket i sin tur gör att filmens användning för interkulturell undervisning kräver noga reflektion från pedagogen för att arbetet ska kunna motverka främlingsfientlighet och rasism och istället främja ett interkulturellt lärande. Slutsatsen dras att pedagogens roll och pedagogens interkulturella kompetens är avhängigt filmen Homes (2015) potential för att användas för interkulturell undervisning i förskolan.

Dette er en kvalitativ studie med intervju som metode. Studien har tatt for seg det interkulturelle motet i offentlig sektor, hvor informantene har vart NAV-ansatte i Sor-Trondelag. Studien er blitt designet for a kunne si noe om hvordan de NAV-ansatte opplever og forstar det interkulturelle motet. Malet har vart a kunne sette data fra intervjuene i sammenheng med NAV som institusjon. Det er gjort lydopptak av intervjuene, og de er transkribert ordrett. Analysen av dataene har skjedd trinnvis, med utgangspunkt i Giorgis fenomenologiske analysemodell. I analysen har jeg kombinert perspektiver fra fenomenologisk sosiologi og samtaleanalyse, med et sarlig utgangspunkt i sosiolog Alfred Schutz' relevansbegrep. Slik har jeg kunnet handtere kompleksiteten i dataene, slik dataene har gjort seg gjeldende for problemstillingen. De framtredende funnene er disse: Kulturrelaterte utfordringer er ikke satt i system; informantene ser ikke ut til a vare forent i handteringen og forstaelsen av hva et interkulturelt mote innebarer. Informantene er samstemte i forstaelsen omkring spraklige utfordringer – det ser ut til at NAV har satt de spraklige utfordringene i et system som er kjent og velbrukt av de NAVansatte: De spraklige utfordringene er mer eller mindre handterlige. Toleransebegrepet ser ut til a vare en felles verdi, men uten en felles forankring. Forstaelsen av toleransebegrepet ser ikke ut til a forenes med kulturell kompetanse; toleranse som verdi blir av flere informanter sett pa som synonymt med at ulikheter skal ignoreres. Informantene er stort sett samstemte i sine utgreiinger om spraklige utfordringer i interkulturelle moter, og synes at de tilgjengelige ressursene pa dette omradet har lettet arbeidet. De etterspor imidlertid mer interkulturell kompetanse i arbeidet. Nøkkelord: Interkulturell kompetanse, interkulturell kommunikasjon, toleranse, forstaelse, bevissthet, livsverden, NAV, religionsosiologi, fenomenologisk sosiologi, kvalitativt intervju / The focus of this study is the intercultural encounter in the public sector. It is a qualitative study of NAV employees using in-depth interviews. The study is designed with the purpose of extracting the NAV employees' experience and understanding of the intercultural encounter. The aim has been to assess the data as expressions of both the employees' experiences and NAV's institutionalized cultural competence. The interviews are recorded, and transcribed verbatimely. The analysis of the data has been incremental, with a basis in Giorgis model for fenomenological analysis. In the analysis perspectives from fenomenological sociology and conversation analysis are combined, with Alfred Schutz' theories of relevance as the central perspective. This approach has made the complexity of the data manageble. The significant findings of the study are: Culturally related challenges are not dealt with systematically; the informers do not seem to be unified in dealing with and understanding of what the intercultural encounter entails. The informers are unified in their understanding of lingual challenges. It appears that NAV has systematically adressed the lingual challenges, and that the concerned tools and resources are well known and used by the employees; the lingual challenges are more or less manageable. The notion of tolerance seem to be a shared value, yet without a common grounding. The understanding and application of the tolerance value seem difficult to unify with cultural competence; the tolerance value is by several informers viewed as synonymous with ignoring differences. The informers are generally coherent in their statements about lingual challenges in intercultural encounters, and feel that the available resources in this area facilitate their work. They request, however, more intercultural competence in their work. Keywords: Intercultural competence, intercultural commulication, tolerance, awareness, life-world, NAV, sociology of religion, phenomenological sociology, qualitative interview.

Studiens syfte är att beskriva vägledning på SFI i en kommun och vilka färdigheter som krävs för arbetet ur vägledarperspektiv. Sex utbildade studie- och yrkesvägledare verksamma inom SFI-skolor samt kommunens antagningsenhet har intervjuats. Arbetets ansats är kvalitativ och intervjuerna har varit semistrukturerade. Resultatet analyseras utifrån Careership-teorin och Vance R. Peavys konstruktivistiska tankegångar om interkulturell vägledning. Resultatet visar att vägledning på SFI till stor del handlar om att delge information och besitta en interkulturell kompetens samt en förmåga att skapa kommunikation utan att den sökande helt behärskar svenska språket. Vägledarnas roll behöver tydliggöras för både kolleger och sökande och tid är en nyckelaspekt för framgångsrik vägledning. De sökandes utbildningsbakgrund påverkar vägledningen i hög grad och vägledarens roll blir viktig både som kunskapskälla och medmänniska. Vägledarna blir förvaltare av både kulturellt och socialt kapital som de har ett visst ansvar för att portionera ut till de sökande. SFI-verksamheten kan ses som ett fält där vägledare har en svag position då deras uppdrag ofta är otydligt och inte alltid ges tillräckliga resurser. I relation till de sökande har vägledarna dock en stark position då de besitter kapital som de studerande behöver för att stärka sina egna positioner och kunna börja om från början.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och granska om och i så fall hur pedagogerna i förskolan arbetar med kulturell mångfald och interkulturell förståelse och belysa på vilket eller vilka sätt de gör det. Vi vill även granska och kartlägga hur pedagogerna använder sig av den fysiska miljön och språket på förskolorna för att gynna interkulturell förståelse. Planerar pedagogerna miljön efter perspektivet interkulturell förståelse? Vi kommer också att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till olika kulturmöten. Med hjälp av intervjuer söker vi svar på våra problemformuleringar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att pedagogerna arbetar med kulturell mångfald, dock inte medvetet med interkulturell förståelse. Resultaten visar även att pedagogerna inte har hört begreppet interkulturell förståelse och att det av studien framgår att det behövs mer kunskap och kompetensutveckling inom detta område.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka och granska om och i så fall hur pedagogerna i förskolan arbetar med kulturell mångfald och interkulturell förståelse och belysa på vilket eller vilka sätt de gör det. Vi vill även granska och kartlägga hur pedagogerna använder sig av den fysiska miljön och språket på förskolorna för att gynna interkulturell förståelse. Planerar pedagogerna miljön efter perspektivet interkulturell förståelse? Vi kommer också att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till olika kulturmöten. Med hjälp av intervjuer söker vi svar på våra problemformuleringar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att pedagogerna arbetar med kulturell mångfald, dock inte medvetet med interkulturell förståelse. Resultaten visar även att pedagogerna inte har hört begreppet interkulturell förståelse och att det av studien framgår att det behövs mer kunskap och kompetensutveckling inom detta område.

No description available.

Diss. Lund : Univ., 2002.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Malmö : Malmö högskola, 2006. / Härtill 5 uppsatser.