Studien beskriver fem föräldrars uppfattningar om den svenska förskolan. Jag har använt mig av en fenomenografisk metodansats och samlat data genom semistrukturerade intervjuer. Alla intervjupersoner var kvinnor (mammor). I studiens resultat har det blivit tydligt att föräldrarna har upplevt svårigheter att förstå förskolans uppdrag och hur förskolan fungerar i Sverige, men med olika resurser som de fick såsom en tolk eller en pedagog med arabisk bakgrund, kunde de ändå klara av kontakten med förskolan. Utifrån föräldrarnas berättelser har det dykt upp flera berättelser och uppfattningar av den svenska förskolan när det gäller barnomsorg, lärande och utveckling, avgifter, kvalitè i förskolan, olika former av föräldrasamverkan, föräldrars delaktighet och inflytande. Resultatet visar att föräldrarna uppfattar omsorg som att det handlar om förskolepersonalens bemötande och barns trygghet och trivsel i förskolan. Föräldrarna berättar att deras barn trivs på förskolan och bemöts precis som de ska. Barns utveckling och lärande uppfattas som en viktig del i förskolans arbete, och detta märks genom att barnen har lärt sig svenska språket och blivit självständiga. Dessutom uppskattar föräldrarna de olika typer av föräldrasamverkan som erbjuds i den svenska förskolan, såsom utvecklingssamtal, inskolningssamtal, föräldramöte, dagliga kontakter och andra sammankomster. Den svenska förskolan uppfattas enligt de fem föräldrana som ett stöd för familjerna och alla de fem är glada över att deras barn får chans till utbildning i förskolan. Föräldrarna anser också att förskolan kompletterar hemmet och inte är bara en plats barn vistas i medan föräldrar arbetar. I analysen har resultatet tolkats i förhållande till relevant forskning, och andra refernser som presenterats i bakgrunden, och kopplats till studiens frågeställningar.

I denna studie undersöker jag hur förskollärare, som arbetar i både privata och kommunala förskolor i en mellanstor stad i Sverige, beskriver och resonerar kring sitt arbetssätt med nyanlända och flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet är att bidra med kunskap om språkutvecklande arbetssätt med nyanlända barn i förskolan. Studien presenterar de utmaningar som möter personal i förskolan när det gäller barns trygghet, kommunikation, deltagande och även när det gäller omsorg och lärande i förskolan. Metoden som jag använde till datainsamling var semistrukturerade intervjuar med förskollärarna från olika förskolor. Intervjuerna skedde skriftlig via mejlet och muntlig via Zoom. Både svensktalande förskollärare och förskollärare som har svenska som sitt andra språk intervjuades. Detta för att samla in olika synpunkter och perspektiv på arbetet med nyanlända barns språkutveckling. Studien fokuserar på arbetet med nyanlända barn med fokus på transpråkande, kultur och interkulturalitet. Avsikten är att veta hur mångfalden påverkar arbetet i förskolan. Det insamlade materialet har analyserats. Resultatet visar att pedagogerna anser sig arbeta på ett inkluderande förhållningssätt genom att lyfta alla språk och kulturer som finns i barngruppen. Pedagogerna resonerade kring möjligheter och utmaningar som de har i förskolan. Möjligheterna enligt förskollärarnas resonemang ligger i att pedagogerna som har samma modersmål underlättar arbetet med flerspråkighet i förskolan. Utmaningarna är svårigheter i att få tillgång till logopeder och specialpedagoger samt att det fattas tydliga riktlinjer i läroplanen om arbetet med nyanlända barns språkutveckling. Pedagogerna beskriver att de använder sig av både verbala och icke verbala kommunikationssätt i samspelet med nyanlända barn. Nyckelord: Nyanlända barn, förskola, förskollärare, språk

I denna studie undersöker jag hur förskollärare, som arbetar i både privata och kommunala förskolor i en mellanstor stad i Sverige, beskriver och resonerar kring sitt arbetssätt med nyanlända och flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet är att bidra med kunskap om språkutvecklande arbetssätt med nyanlända barn i förskolan. Studien presenterar de utmaningar som möter personal i förskolan när det gäller barns trygghet, kommunikation, deltagande och även när det gäller omsorg och lärande i förskolan. Metoden som jag använde till datainsamling var semistrukturerade intervjuar med förskollärarna från olika förskolor. Intervjuerna skedde skriftlig via mejlet och muntlig via Zoom. Både svensktalande förskollärare och förskollärare som har svenska som sitt andra språk intervjuades. Detta för att samla in olika synpunkter och perspektiv på arbetet med nyanlända barns språkutveckling. Studien fokuserar på arbetet med nyanlända barn med fokus på transpråkande, kultur och interkulturalitet. Avsikten är att veta hur mångfalden påverkar arbetet i förskolan. Det insamlade materialet har analyserats. Resultatet visar att pedagogerna anser sig arbeta på ett inkluderande förhållningssätt genom att lyfta alla språk och kulturer som finns i barngruppen. Pedagogerna resonerade kring möjligheter och utmaningar som de har i förskolan. Möjligheterna enligt förskollärarnas resonemang ligger i att pedagogerna som har samma modersmål underlättar arbetet med flerspråkighet i förskolan. Utmaningarna är svårigheter i att få tillgång till logopeder och specialpedagoger samt att det fattas tydliga riktlinjer i läroplanen om arbetet med nyanlända barns språkutveckling. Pedagogerna beskriver att de använder sig av både verbala och icke verbala kommunikationssätt i samspelet med nyanlända barn.