Diss. Lund : Univ., 2002.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Malmö : Malmö högskola, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner. Att vara rättvis, snäll, men även att inte favorisera någon elev var också gemensamt för alla elever. Skillnaden i förhållandet till de svenska och utlandsfödda eleverna var att samtliga elever med utländsk härkomst tog upp en kommunikativ förmåga och en djupare personlig omsorg som en betydelsefull egenskap i sättet att vara.

No description available.

Studien förklarar hur kommunikation mellan barn som har olika språk och kulturell bakgrund sker på en förskola. Syfte var att observera barns interkulturella kommunikation och om kulturell bakgrund påverkar barnens sätt att kommunicera med varandra på förskolan. Studien utgår från följande frågor: Hur gör sig barn förstådda när de inte har det talade språket som sitt första språk, alltså barn med kulturell bakgrund? Hur väcker barnen varandras uppmärksamhet när de leker? Studerande barn har olika kulturella bakgrund. Vissa barn har svenska som sitt första språk andra har svenska som sitt andra språk. Mitt resultat visar att barn använder både tal och kroppsspråk för att göra sig förstådda. När barnen inte kan ordet eller inte kan benämna ordet använder barnen föremål för att göra sig förstådda. Resultaten visar även att barnen söker gemenskap och kommunicerar med det gemensamma språket. Jag har använt interkulturell teori i min studie som förklarar kommunikation mellan människor med kulturell bakgrund. I min studie förklarar jag tidigare forskning om hur barn lär svenska språket i flerspråkig miljö.

<p>I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen.</p><p>Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien. Syftet med denna undersökning var att beskriva om och hur managers förändrar sitt ledarskap och sitt sätt att kommunicera beroende på de anställdas kulturella bakgrund.</p><p>Vi kan konstatera att ledarskapet och kommunikationen förändras eller anpassas så att hänsyn tas till den anställdes karaktär genom att ledaren försöker möta varje individ på ett unikt sätt, oavsett kultur. Det är alltså inte den kulturella bakgrunden i sig som gör att de anpassar sitt ledarskap efter sina anställda utan de försöker anpassa sitt ledarskap för att på bästa sätt närma sig den unika människan, oavsett kultur.</p>

I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien. Syftet med denna undersökning var att beskriva om och hur managers förändrar sitt ledarskap och sitt sätt att kommunicera beroende på de anställdas kulturella bakgrund. Vi kan konstatera att ledarskapet och kommunikationen förändras eller anpassas så att hänsyn tas till den anställdes karaktär genom att ledaren försöker möta varje individ på ett unikt sätt, oavsett kultur. Det är alltså inte den kulturella bakgrunden i sig som gör att de anpassar sitt ledarskap efter sina anställda utan de försöker anpassa sitt ledarskap för att på bästa sätt närma sig den unika människan, oavsett kultur.

Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010.

Detta är ett examensarbete i Informationsdesign, med inriktning Textdesign, på Mälardalens högskola. Studiens syfte är att undersöka hur en myndighets informationsmaterial till nyanlända asylsökande kan göras lättillgängligt och utformas så att läsvärdet kan ökas. Målet är att ta fram ett gestaltningsförslag som möter målgruppens behov. Metoden bestod av att göra en läsbarhetsanalys på det befintliga materialet, samt genomföra nio kvalitativa intervjuer. De som intervjuades var två personer från Migrationsverket, sex asylsökande samt en tolk. Studiens resultat visade att det befintliga materialet inte var målgruppsanpassat. Det hade flera olika avsändare, vilket innebar att materialet riktades till olika målgrupper samt att innehållet var olika utformat. Viss information stämde inte och viss information var irrelevant. Språkbruket var på sina ställen komplicerat. Detta gör informationsmaterialet svårtillgängligare för målgruppen. På grund av detta togs ett gestaltningsförslag fram baserat på interkulturell kommunikation, principer för klarspråk och tydlig grafisk utformning.