Three of Hampton Roads Sanitation District's (HRSD's) conventional activated sludge Water Resource Recovery Facilities (WRRFs) add methanol for post-anoxic denitrification: the Virginia Initiative Plant (VIP), Nansemond Plant (NP), and Army Base (AB). From 2017-2020, VIP averaged 0.49 ± 0.03 lb COD/lb N removed, while NP and AB averaged 1.48 ± 0.06 and 2.11 ± 0.15 lb COD/lb N, respectively. Significant methanol savings at VIP may result from post-anoxic denitrification using internal carbon that was stored in the anaerobic zone. An investigation into the factors affecting internal carbon-driven (internal C) denitrification was done via a series of batch tests. The capacity for internal C denitrification was demonstrated with sludge from all three WRRFs, despite not necessarily being used full-scale. For each WRRF, an increase in these rates correlated to higher phosphorus uptake rates, suggesting a dependence on the PAO population. Shorter aerobic times and more acetate in the anaerobic stage were shown to increase internal C denitrification rates to varying degrees, and this type of denitrification was only observed for bio-P biomass that was also nitrifying. Beyond internal carbon, other denitrification factors explored include moving the methanol dose point further into the anoxic zone, longer post-anoxic residence times, plug-flow conditions, solids residence time (SRT), and anoxic conditions prior to methanol dosing. Contributions from slowly biodegradable COD were minimal. Understanding the conditions that promote denitrification with internal carbon or other carbon sources would be required for effective strategies to achieve methanol savings at NP and AB that would rival those at VIP. / Master of Science / Three of Hampton Roads Sanitation District's (HRSD's) Water Resource Recovery Facilities (WRRFs) add methanol to facilitate denitrification in the post-anoxic zone: the Virginia Initiative Plant (VIP), Nansemond Plant (NP), and Army Base (AB). Significant methanol savings at VIP may result from denitrification using carbon that was stored in the biomass earlier in the treatment process. An investigation into the factors affecting this type of denitrification with internal carbon was done via a series of batch tests. All three WRRFs were able to use this internal carbon for denitrification in the batch tests, despite not necessarily using it full-scale. These denitrification rates were shown to relate to the performance of the biomass that is also responsible for phosphorus removal. Shorter aerobic times prior to the anoxic phase and more acetate in the stage where carbon is stored were shown to increase these denitrification rates, and this type of denitrification was only observed for biomass from WRRFs that implement nitrification. Beyond internal carbon, other denitrification factors explored include moving the methanol dose point further into the anoxic zone, longer post-anoxic residence times, plug-flow conditions, solids residence time (SRT), and anoxic conditions prior to methanol dosing. Contributions from carbon pushed downstream from overloading primary clarifiers was minimal. Understanding the conditions that promote denitrification with internal carbon or other carbon sources would be required for effective strategies to achieve methanol savings at NP and AB that would rival those at VIP.

Idag är det få som motsäger sig att människan är ansvarig för de klimatförändringar vi börjat uppleva. Globala överenskommelser visar sig vara svåra att formulera men regioner såsom EU har infört handeln med utsläppsrätter och allt fler enskilda nationer och verksamheter sätter nu upp egna mål för reduktioner av skadliga utsläpp. Vissa verksamheter går steget längre och har skapat interna kompensationssystem för sina aktiviteters klimatkonsekvenser. Studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt sex verksamheter i Sverige som frivilligt valt att klimatkompensera internt. Här presenteras bakgrunderna till det interna valet, hur arbetena utformats liksom vilka lärdomar som kan dras från deras erfarenheter. Resultatet visar på en viss misstro till externa kompensationsprojekt men främst en vilja att ta ansvar och förbättra på hemmaplan först. Utformningarna skiljer sig och det är många praktiska omständigheter att ha i åtanke när verksamhetsintern klimatkompensation ska införas. Klimatnyttan av dessa arbeten är svår att beräkna, men verksamheterna vittnar om att det skapar en medvetenhet, vilken på sikt kan leda till förändrat beteende som sparar både pengar och miljö. / Nowadays, few people resist the fact that mankind is responsible for the climatic changes we are now beginning to experience. Global agreements seem difficult to form, but regions like the European Union has introduced an Emissions Trading Scheme, EU ETS. More and more nations and organizations are now also setting up their own emission reduction goals. Some organizations takes it even further and have created systems of carbon offsetting within their own organizations.This study has executed qualitative interviews with six Swedish organizations that have chosen internal carbon offsetting. Here you find their motives to compensate internally, how the work is designed and what lessons to be learned from their experiences. The results show a certain mistrust in external compensation-projects, but they mainly report a desire to take responsibility and to start improvements locally. The design of these works vary and there are many aspects of practicality to bear in mind when implementing internal carbon offsetting. The climatic benefits from these works are difficult to calculate, but the organizations claim that it creates a an awareness that, in the long run, can lead to an altered behavior, saving both money and the environment.

Internprissättning av koldioxid (ICP) är ett verktyg som företag frivilligt kan tillämpa för att sätta ett ekonomiskt värde på sina utsläpp. Det kan i sin tur underlätta företags styrning mot lägre koldioxidutsläpp. Flera organisationer rekommenderar företag att arbeta med ICP, däribland Finansinspektionen och EU-kommissionen. Det finns inget facit på hur företag bör arbeta med ICP och det finns lite forskning inom området, i synnerhet svensk forskning. Enligt den forskning som finns är det tre ICP-metoder som är vanligast förekommande; Intern koldioxidavgift, skuggprissättning och intern handel med utsläppsrätter. Utifrån detta är syftet med denna studie att öka förståelsen för arbetet med ICP och undersöka om ICP kan effektivisera företags hållbarhetsarbete. Studien har genomförts med hjälp av forskningsintervjuer, där respondenter från tre företag intervjuats. Intervjuerna har strävat efter att svara på frågorna var, när, hur och varför företag tillämpar ICP. Utgångsläget för studien har varit en kvalitativ forskningsmetod med teoretisk bas som ansats. Vidare har en tematisk analys genomförts utifrån den teoretiska basen som består av en redogörelse för ekonomistyrningslitteratur, kontextuella teorier, tidigare forskning om ICP samt en praktisk ICP-guide. Studien har påvisat att ICP används vid beslutsfattande och att det kan användas både på operativ och strategisk nivå. Vidare kan studien konstatera att skuggprissättning är den vanligaste metoden i de studerade företagen. Motivet till ICP-arbetet varierar men ett generellt motiv som studien identifierat är att ICP används för att styra beslut i rätt strategisk riktning. Även riskhantering är ett motiv som är ständigt återkommande i studiens empiri och ICP används då för att förbereda verksamheten mot framtida eventuella koldioxidregler. Slutligen konstaterar studien att ICP i viss utsträckning kan effektivisera företags hållbarhetsarbete. / Internal Carbon Pricing (ICP) is a self-regulation tool that companies voluntarily can apply to add an economic value on their GHG emissions. ICP can facilitate controlling and steering towards lower GHG emissions. Several organizations recommend companies to work with ICP, including the Swedish Financial Supervisory Authority and the European Commission. There is not one solution on how companies should work with ICP and there is little research in the area, especially Swedish research. According to the available research, however, three ICP methods are the most common; Internal carbon fee, shadow pricing and internal emissions trading. Based on this, this study aims to increase the understanding of the work with ICP and whether ICP can improve companies' sustainability work. The study was conducted with the help of research interviews, where respondents from three companies were interviewed. The interviews have sought to answer the questions of where, when, how and why companies apply ICP. The starting point for the study has been a qualitative research method with a theoretical base. A thematic analysis has been carried out on the basis of literature review, on the basis of previous research on ICP and on the basis of previous examples on how companies work with ICP. The study has concluded that ICP is used in decision-making and that it can be used in decisions made at both operational and strategic levels. Furthermore, the study can state that shadow pricing is the most common method in the cases studied. The motive behind the ICP work varies, but a general motive that the study has identified is that ICP is used to steer decisions in the right strategic direction. Risk management is also a motive that is constantly recurring in the study's empirical data, where ICP is used to prepare the business for future possible carbon regulations. Finally, the study states that ICP to a certain extent can improve companies' sustainability work.

Master of Science / Department of Agronomy / Robert M. Aiken / Mary B. Kirkham / Transpiration efficiency (TE) is defined as total biomass produced per unit of water transpired. Improvement of TE means maximizing crop production per unit of water used. The objectives of the study were to examine, at the leaf level and the whole plant level, the variation in TE for sorghum [Sorghum bicolor (L.) Moench] accessions, previously screened for TE and to test physiological mechanisms that may account for differences in TE. Three field studies and two mini-lysimeter studies (one done in pots under greenhouse conditions and one done in pots in the field) were conducted with eight accessions. Instantaneous measurements of assimilation (A), stomatal conductance (gs), and transpiration by gas exchange provided measures of the transpiration efficiency at the leaf level. Growth observations and soil water balance in field plots quantified components of whole-plant TE. Growth and development measurements showed significant difference, explaining the existence of photoperiod sensitivity among the sorghum genotypes. Assimilation (A), stomatal conductance (gs), and maximum quantum efficiency of photosystem II (Fv/Fm) were consistently greater for accession PI533946 (from India) and greater for accession PI295121 (from Australia) in both field and the field-pot studies (p<0.05). Internal carbon dioxide (Ci), an indicator of intrinsic transpiration efficiency, differed among lines under field conditions (p<0.05). Leaf relative water content (RWC), measured in the greenhouse, and did not differ among the eight accessions. No consistent differences in biomass and water use were detected among lines under field conditions. In conclusion, developing reliable selection indices for TE will require a greater understanding of whole-plant physiological processes to utilize the differences in TE observed at the leaf level.

To reduce carbon emissions and lead the organization in a certain direction, companies can work with internal carbon pricing (ICP). There are many large companies that work with an ICP, which, among other things, have helped them to identify opportunities and led to decisions that generated higher revenues. Working with sustainability with an ICP serves as a management function and stimulates value creation in the organization. Digital platforms have become a common and resource-efficient tool used by companies to collect and analyze data and information to create value and make the organization more sustainable. Most studies have been done on large companies that work with ICP, and small and medium-sized companies have ended up in the shadows even though they as a group have a very large climate impact. This essay studies small and medium-sized enterprises, and thus examines how companies work with ICP in resource-limited conditions. ICP relies on employees and their ability to make decisions and implement new solutions and ways of working. The study therefore examines how competence-based capabilities form how companies create value with their ICP. Furthermore, the study also examines how the digital platform is used in sustainability work. The study is qualitative and examines two medium-sized companies and one small company through semi-structured interviews. The result shows that competence-based capabilities are at least as important as tangible resources and that cooperation, developing knowledge, leadership and commitment are important for value creation processes. According to the study's results, the digital platform acts as a resource that supports and stimulates value creation processes and can give rise to knowledge, information and working methods. To create value within the organization, further expertise and knowledge is required, which develops with time and practice. For SMEs, value creation is not mainly about efficiency in production or efficiency in the short term, but more long-term change in internal processes, adaptation of strategies and understanding of actors in the value chain. / För att minska företagets utsläpp och styra organisationen i en viss riktning kan företag arbeta med ett internt koldioxidpris (IKP). Det finns många stora företag som arbetar med ett IKP, vilket bland annat hjälpt dem identifierat möjligheter och lett till beslut som genererat högre intäkter. Att arbeta med hållbarhet med ett IKP fungerar som en ledningsfunktion och stimulerar värdeskapande i organisationen. Digitala plattformar har blivit ett vanligt och resurseffektivt verktyg som används av företag för att samla in och analysera data och information för att skapa värde och göra organisationen mer hållbar. Studier har i stort sett endast gjorts på stora företag som arbetar med IKP, och små och medelstora företag har hamnat i skymundan trots att de som grupp har en mycket stor klimatpåverkan. Denna uppsats studerar små och medelstora företag som arbetar med IKP, och undersöker således hur metoden fungerar i resursbegränsade förhållanden. IKP förlitar sig på medarbetare och deras förmåga att ta beslut och implementera nya lösningar och arbetssätt. Studiens undersöker därför hur mjuka egenskaper formar hur företagen skapar värde med sitt IKP. Vidare undersöker studien även hur den digitala plattformen används i hållbarhetsarbetet. Studien är kvalitativ och undersöker två medelstora företag och ett litet företag genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att mjuka egenskaper är minst lika viktiga som påtagliga resurser och att samarbete, att utveckla kunskap, ledarskap och engagemang är viktigt för värdeskapandeprocesser. Enligt studiens resultat agerar den digitala plattformen som en resurs som stödjer och stimulerar värdeskapandeprocesser och kan ge upphov till kunskap, information och arbetssätt.  För att skapa värde inom organisationen krävs vidare expertis och kunskap som utvecklas med tid och praktik. För små och medelstora företag handlar värdeskapandet inte i huvudsak om effektivitet i produktion eller effektivitet på kort sikt, utan mer långsiktig förändring i interna processer, anpassning av strategier och förståelse av aktörer i värdekedjan.

Bakgrund: Företag har idag press från intressenter i samhället att reducera sina koldioxidutsläpp. Internprissättning av koldioxid är ett verktyg för företag att internalisera sina externa koldioxidkostnader. Det signalerar information till intressenter om kostnaden för företags koldioxidutsläpp i syfte att reducera dessa. För att fler företag ska anta ett internt pris på koldioxid, och därmed bidra till en koldioxidsnål ekonomi, finns ett behov att bedriva forskning om det upplevda signaleringsvärdet som ett internt pris på koldioxid medför. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur beslutsfattare upplever signaleringsvärdet av ett internt pris på koldioxid. Metod: Studien har antagit en kvalitativ forskningsstrategi med en tvärsnittsdesign. Med en utgångspunkt i pragmatismen har studien antagit en abduktiv ansats. Studien har utfört fem semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare från olika multinationella företag. Avslutningsvis har en tematisk analys använts som analysmetod.  Slutsats: Ett internt pris på koldioxid upplevs medföra fler positiva signaleringsvärden till interna än till externa intressenter, men beror på vald prismetod. Interna signaleringsvärden upplevs primärt vara ökad förståelse, ändrad attityd och ändrat beteende. Externa signaleringsvärden upplevs vara uppvisat klimatinitiativ, ansvarstagande och hållbart ledarskap, vilka kan leda till förbättrat rykte, ökad legitimitet och viss risk för greenwashing. En koldioxidavgift upplevs vara mest effektiv för att driva beteendeförändring inom företag då det förenar ekonomiska intressen med företagets koldioxidutsläpp i en större utsträckning än övriga prismetoder. / Background: Companies today face pressure from stakeholders in society to reduce their carbon emissions. Internal carbon pricing is a tool for companies to internalize the external costs associated with their carbon emissions. It signals information to stakeholders about the cost of carbon emissions for carbon reduction. For more companies to implement an internal carbon price, and contribute to a low-carbon economy, there is relevance in conducting research about the perceived signaling value of an internal carbon price. Purpose: The purpose of this study is to investigate how managers perceive the signaling value of an internal carbon price.  Methodology: This study has been done with a qualitative cross-sectional research design and a pragmatic perspective with an abductive approach. The empirical data has been collected through five semistructured interviews with managers from different multinational companies. The analysis has been done with thematic analysis.  Conclusion: An internal carbon price contributes to more positive perceived signaling values internally than externally, but is dependent on chosen price method. Perceived internal signaling values are primarily understanding, changed attitude, and changed behavior. Perceived external signaling values are demonstrated climate initiative, responsibility, and sustainable leadership, which can result in improved reputation, increased legitimacy, and risk for greenwashing. A carbon fee is perceived as the most effective price method for changed behavior within companies as it unites economic interests with carbon reduction more than other price methods.

Företag förväntas reducera deras miljömässiga fotavtryck och agera mot klimatåtagande till en större utsträckning än någonsin förr. Många aktörer har långsiktiga visioner och strategier som berör hållbarhet, men att stänga gapet mellan målsättningar och operationellt beslutsfattande har visat sig vara svårt. Ett verktyg som potentiellt kan koppla samman visioner, strategier och beslutsfattande är carbon pricing. Carbon pricing ämnar att omvandla växthusgasutsläpp till ett monetärt värde, vilket sedan kan användas för att förstå den miljömässiga påverkan och översätta konsekvenser som uppstår om inte hänsyn till fotavtryck tas. Studien ämnar till att analysera huruvida carbon pricing inom leverantörskedjor som verktyg bidrar till hållbart företagande, samt studera inom vilken leverantörskedja det är mest relevant att påbörja en implementering utifrån ett företags och dess leverantörers befintliga strukturer och attityder. Studien ämnar även att undersöka hur carbon pricing kan etableras och varför det vore relevant utifrån den potentiella påverkan verktyget kan få på företaget och leverantörskedjan. Upptäckter inom studien har lett fram till en förståelse om att carbon pricing som verktyg har potential att bidra till hållbart företagande genom att synliggöra koldioxidavtryck och kostnaderna kopplade till utsläppen, vilket kan påverka beslutsfattande gällande valet av leverantörer, arbete mot måluppfyllelse, samt hur och var investeringar genomförs. Verktyget är mest relevant att studera inom de leverantörskedjor som emitterar mest växthusgaser i och med att det är där som det finns mest utrymme för förändring. Carbon pricing kan utformas och implementeras på ett flertal olika sätt, vilket både anses vara en styrka och en svaghet med verktyget. De främsta möjligheterna med verktyget är beteendeförändringar, effektiva beslutsunderlag, samt konkurrensmässiga fördelar. Verktygets främsta hinder är bristen på standardisering och bristen på kompetens, samt utmaningen med hur verktyget ska utformas på effektivast sätt. I realiserandet av en implementation behövs mer kunskap om verktyget, både när det kommer till möjligheterna men även när det kommer till hinder och begränsningar med verktyget. / Companies are expected to reduce their environmental footprint and undertake climate action to a larger extent than ever before. Many actors have long-term visions and strategies that target sustainability, however closing the gap between these goals to operational and tactical decision-making has been proven to be a struggle. One tool that can potentially connect visions, strategies and decision-making is carbon pricing. Carbon pricing aims to convert greenhouse gas emission to a monetary value, which can then be used to understand environmental impact and translate the consequences of not considering footprint to common business language. The study aims to analyze whether carbon pricing as a tool contributes to sustainable business, and study within which supply chain it is most relevant to start an implementation based on a company’s and its suppliers’ existing structures and attitudes. The study also intends to investigate how carbon pricing can be established and why it would be relevant based on the potential impact the tool can have on the company and the supply chain. Discoveries within the study have led to an understanding that carbon pricing as a tool has the potential to contribute to sustainable business by highlighting carbon footprints and the costs associated with emissions, which can influence decision making regarding the choice of suppliers, work towards goal fulfillment, and how and where investments should be done. The tool is most relevant to study within the supply chains that emit the most greenhouse gases, as this is where there is most room for improvement. Carbon pricing can be designed and implemented in several different ways, which is considered both a strength and a weakness with the tool. The main possibilities with the tool are behavioral changes, effective decision making and competitive advantages. The tool’s main obstacles are the lack of standardization and the lack of competence, as well as the challenge of how the tool should be designed in an efficient manner. In the realization of an implementation, more knowledge about the tool is needed, both when it comes to the possibilities but also when it comes to the obstacles and limitations with the tool.