<p>Övervikt och fetma växer sig allt större runt om i världen. Ca 25 % av 10-åringarna i Sverige är överviktiga och 4 % lider av fetma. Denna litteraturstudie belyser interventionsprogram mot övervikt och fetma samt upplevelser kring övervikt hos ungdomar och erfarenheter av arbete med övervikt och fetma . Denna studie visar att beteendemodifierad behandling med fokus på kost- och aktivitetsråd var den vanligaste strategin. Interventionsprogrammen erbjuder föräldramedverkan och utbildning av olika slag. Överviktiga ungdomar har dåligt självförtroende och självbild som påverkar deras vardag negativt. Både miljö och bemötande påverkar hur ungdomarna upplever det stöd de får. Professionella vårdgivare upplever brist på motivation, tid och resurser samt avsaknad av stöd från kollegor som ett hinder för att starta interventionsprogram. Det är av stor betydelse att de tydliga och lättanvända riktlinjer som finns för sjukvården lyfts fram och används.</p>

Övervikt och fetma växer sig allt större runt om i världen. Ca 25 % av 10-åringarna i Sverige är överviktiga och 4 % lider av fetma. Denna litteraturstudie belyser interventionsprogram mot övervikt och fetma samt upplevelser kring övervikt hos ungdomar och erfarenheter av arbete med övervikt och fetma . Denna studie visar att beteendemodifierad behandling med fokus på kost- och aktivitetsråd var den vanligaste strategin. Interventionsprogrammen erbjuder föräldramedverkan och utbildning av olika slag. Överviktiga ungdomar har dåligt självförtroende och självbild som påverkar deras vardag negativt. Både miljö och bemötande påverkar hur ungdomarna upplever det stöd de får. Professionella vårdgivare upplever brist på motivation, tid och resurser samt avsaknad av stöd från kollegor som ett hinder för att starta interventionsprogram. Det är av stor betydelse att de tydliga och lättanvända riktlinjer som finns för sjukvården lyfts fram och används.

Idag finns det ett samband mellan ekonomi och hälsa, kopplat till utrikesfödda i Sverige. Det är ofta utrikesfödda som drabbas av ojämlikhet på arbetsmarknaden, som därefter påverkar ekonomin. Ett interventionsprogram (Grönkvistprogrammet) har utvecklats och implementerats i syfte att minska den ekonomiska stressen och främja hälsan på kort- och långsiktig väg av Landstinget Västmanland och Samhällsmedicinska enheten. Studien undersökte deltagarnas upplevelser av programmet. Teorierna KASAM samt Socialt stöd har kopplats samman med resultatet. Metoden i studien hade en kvalitativ ansats och tio deltagare har intervjuats i enskilda intervjuer. Resultatet påvisade att den ekonomiska betydelsen för deltagarna var av stor vikt och hade en viktig roll i det dagliga livet. Programmet hade även påverkat deltagarna genom, förändrade levnadsvanor, mer insikt om ekonomin och relaterade områden samt att de har mer självmakt efter programmet. Deltagarnas positiva upplevelser var att handledarna var kunniga och att materialet förekom på olika språk. Deltagarna hade även fått mer kunskap om Sverige generellt och deltagarna upplevde att spridning av den nya kunskapen var möjlig efter programmet. Utvecklingsmöjligheterna som framkom i resultatet var att programtiden kunde ha varit längre, fler moment i programmet som berör ekonomin, mer extern reklam för programmet samt fortsatt spridning av programmet till andra målgrupper. / Today there is a connection between the economy and health, linked to foreign-born personsin Sweden. There are foreign born who suffer from inequality in the labor market which subsequently affects the economy. An intervention program (Grönkvist program) has been developed and implemented in order to reduce the financial stress and promote health in the short and long-term way of Västmanland County Council and Community Medicine Unit. The study examined the participants' perceptions of the program. The theories SOC and Social support has been linked with the outcome. The method of study was a qualitative approach and ten participants were interviewed in individual interviews. The results demonstrate that the economic importance of the participants were of great importance and had an important role in daily life. The program also had affected the participants through,changing lifestyles, more insight about the economy and related areas and that they havemore empowerment after the program. The participant’s positive experiences was that the supervisors were knowledgeable and that material occurred in different languages. The participants also had gained more knowledge about Sweden and the participants generally felt that dissemination of the new knowledge was possible after the program. The development opportunities that emerged in the result was that the program time could have been longer, more program elements that affect the economy, more external advertising forthe program and the continued spread of the program to other target groups.

Background: Circle of Security - Parenting (COS-P) is a parenting support program that´s has establish all over the world. COS-P is an intervention program that is based on the attachment theory and focuses on strengthening the connection between parent and child.   Aim: The aim of this study is to examine leaders’ experiences of the parenting support program, Circle of Security in a medium-sized municipality in Sweden. Method: A descriptive qualitative study was performed. A Semi-structured interview were conducted by an independent interviewer. Intensity sampling was used as a selection method. There were five participants in total, three from Social services and two from the Swedish Church. A qualitative content analysis was used to analyze the collected data. Results: Two main categories are presented (1) The efficacy of Circle of Security (2) Circle of Security as a method. Under each main category there are subcategories that have emerged in the analysis process. The leaders found COS-P to be effective, easily understandable, adaptable to different client groups and emotionally challenging. The leaders considered that there were development opportunities regarding the COS-P material and had shared opinions in explaining the program's adaptability.   Conclusion: This qualitative study has shown that the leaders experiences of the parenting support program COS-P were largely positive, but there were also some development opportunities. / Bakgrund: Trygghetscirkeln (COS-P) är ett föräldraskapsstödsprogram som etablerats runt om i hela världen. Trygghetscirkeln är ett interventionsprogram som grundar sig i anknytningsteorin och fokuserar på att stärka anknytningen mellan förälder och barn.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka utbildade ledares uppfattningar och erfarenheter av föräldraskapsstödsprogrammet Trygghetscirkeln i en medelstor kommun i Sverige.   Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes. Semi-strukturerad intervju genomfördes av en intervjuare. Intensity sampling användes som urvalsmetod. Det var totalt fem respondenter, tre från Socialtjänsten och två från Svenska kyrkan. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlade data.   Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier (1) Trygghetscirkelns verkan (2) Trygghetscirkeln som metod. Under varje huvudkategori tillkommer underkategorier som framkommit i analysprocessen. I resultatet beskrevs Trygghetscirkeln av ledare som effektivt, lättförståeligt, anpassningsbar till olika klientgrupper och känslomässigt utmanande. Ledarna ansåg att det fanns utvecklingsmöjligheter gällande Trygghetscirkelns material och hade delade meningar i förklarningen av programmets anpassningsbarhet.   Slutsats: Denna kvalitativa undersökning har visat att upplevelser och erfarenheter från ledare av föräldraskapsstödsprogrammet Trygghetscirkeln var till största del positiv men det framkom även vissa utvecklingsmöjligheter.