Enligt ABL skall alla aktiebolag i Sverige ha minst en revisor. I dag pågår en diskussion omatt avskaffa revisionsplikten för små bolag. Problemet med avskaffandet av revisionspliktenär hur den externa informationen skall kvalitetssäkras i framtiden. Idag skriver revisorn enrevisionsberättelse, ren eller oren, vilket visar om årsredovisningen speglar företagetsekonomiska verksamhet på ett tillförlitligt sätt eller ej. Avsikten med studien är att skapa enförståelse för hur viktigt det är för företag att få en ren revisionsberättelse och vilka effekteren oren revisionsberättelse kan medföra. Vår problemformulering lyder: Vilka konsekvenserkan en oren revisionsberättelse medföra för ett företag och hur förändrar det intressenternassyn på företaget?Syftet med studien är att exemplifiera vilka konsekvenser en oren revisionsberättelse kanmedföra för ett företag. Då vi vill skapa en djupare förståelse om fenomenet valde vi attgenomföra en kvalitativ narrativ ansats. Vi har genomfört intervjuer med ett antalrespondenter i egenskap av revisorer, långivare och beslutsfattare inom olika företag.Föresatsen med intervjuerna var att utforska respondenternas uppfattningar om ämnet.I den teoretiska referensramen beskrivs revisionsberättelsens funktion, innehåll och skillnadmellan ren och oren revisionsberättelse. Vi har även beskrivit revisionens och revisorns roll.Avskaffandet av revisionsplikten beskrivs översiktligt och vi har också tagit upp tidigarestudier och forskning inom ämnet. I empirikapitlet redogör vi för respondenternas åsikter ocherfarenheter av oren revisionsberättelse.Studien visar på att en oren revisionsberättelse har stor påverkan på hur ett företagsintressenter uppfattar dem. Vissa av respondenterna menade att de inte tror att det skullepåverka dem själva i någon större grad om de skulle få en oren revisionsberättelse. Andravisste hur allvarliga konsekvenserna kunde bli utifrån deras tidigare erfarenheter av orenarevisionsberättelser. Vår studie visar att en oren revisionsberättelse medför konsekvenser förett företag. Vad konsekvenserna blir och i vilken grad företaget påverkas varierar från fall tillfall och är beroende av många olika faktorer. I studien exemplifierar vi vad konsekvensernakan bli och ger läsaren en inblick i och förståelse för hur en oren revisionsberättelse kanpåverka ett företag.

Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp som alltfler företag väljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hållbarhetsredovisning kan företag framföra deras påverkan på samhället och vad de åstadkommit under ett år. Samtidigt ökar trovärdigheten hos företagens intressenter när de väljer att få deras hållbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hållbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som påverkat företag att redovisa ett miljömässigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad som påverkat hållbarhetsredovisningens utveckling de senaste åren. Vidare vill vi se på de förändringar som skett kring området och vad experter tror, att hållbarhetsredovisningen kommer få för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua experter inom hållbarhetsredovisning. Intervjuerna har utgått från en intervjumall med både öppna och slutna frågor, för att få en bra och spontan diskussion.Resultatet av vår uppsats visar att hållbarhetsredovisning har blivit allt vanligare bland företag och revisionsbolag. Området har växt under de senaste åren och studien visar att hållbarhetsredovisning är ett intressant ämne, som under dess utveckling påverkats av många faktorer och organisationer. Resultatet visar också att det finns en fortsatt framtid för hållbarhetsredovisning, trots den osäkerhet som finns angående dess framtida utformning.Notera att uppsatsen är skriven på svenska.

<p><strong>Syfte: </strong>Min tanke med uppsatsen var att undersöka en komplex förändringsprocess inom fastighetsförvaltning, där många inblandade intressenter deltagit. En stor fråga var hur intressenterna genom samsyn eller konflikt lyckats anpassa och bevara ett objekt med stort kulturarv, som både skall ge avkastning och finnas till för allmänheten. Jag ville se om fallet kunde fungera som en mall/verktyg för andra företag som är inne i liknande komplexa processer och studera intressenternas syn på utvecklingsarbetet och hur samordningen skett.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Genom ett hermeneutiskt synsätt har jag samlat in primärdata från kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter. Sekundärdata har inhämtats från intressenternas hemsidor på internet samt tidningsartiklar. Efter teoristudier och sammanställda intervjuer har resultaten jämförts mellan teori och empiri med hjälp av en teoretisk modell (intressentmodellen) för att komma fram till en slutsats.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Mina intervjuer visade att de inblandade intressenterna hade gemensamt mål, få konflikter och god kommunikation. Utvecklingsarbetet har drivits av drivande och engagerade deltagare med samsyn där beslutsfattare styrt åt samma mål genom förtroende och samverkan sinsemellan. Deltagarna har känt ”vi-känsla”. Fallet skulle kunna utgöra en modell för att nå framgångsrika förändringsprocesser med många inblandade intressenter.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Min uppsats har haft begränsningar genom att jag utelämnat två övergripande beslutsfattare som intar en maktposition. Det vore därför intressant att studera en liknande förändringsprocess där dessa inkluderats. En sådan studie skulle kunna utföras ur en annan intressents perspektiv.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Jag tycker att jag har klarlagt att, i en komplex förändringsprocess, är det viktigt att beslutsfattare styr åt samma håll som övriga intressenter för att nå framgång. Fallet vi har studerat har varit ett föredöme och skulle kunna studeras av andra intressenter som vill lyckas med förändringsprocesser som är komplexa.</p>

<p>Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frågor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrågas i allthögre grad och därmed kräver en transparent och jämförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade årsredovisningen med en hållbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten på legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förändradeförväntningar från omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhållbarhetsrapporternas innehåll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för två specifika företag;H&M och AstraZeneca, verksamma inom de hårt granskade branscherna detaljhandel respektiveläkemedel. Genom djupgående studier av hållbarhetsrapporter samt intervjuer med CSRansvarigpå respektive företag har jämförelsevariabler utarbetats och studerats över tid. Att debåda företagen flitigt bevakas av intressenter har medfört en utveckling mot en mer utförlig ochläsvänlig redovisning som omfattar fler mätvariabler, en ständig anpassning i jakten påtrovärdighet. Företags lokala omgivning påverkar rapporternas innehåll och individuellaspecificering, något som motverkar den homogeniseringstrend som annars utmärkerutvecklingen av rapporterna. Idag riktas dessa mot en allt bredare intressentgrupp, från vilkaförväntningar kontinuerligt redigerat synen på företagsansvar och förthållbarhetsredovisningens framåt – idag på god väg mot att bli en institutionaliserad norm.</p>

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frågor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrågas i allthögre grad och därmed kräver en transparent och jämförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade årsredovisningen med en hållbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten på legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förändradeförväntningar från omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhållbarhetsrapporternas innehåll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för två specifika företag;H&amp;M och AstraZeneca, verksamma inom de hårt granskade branscherna detaljhandel respektiveläkemedel. Genom djupgående studier av hållbarhetsrapporter samt intervjuer med CSRansvarigpå respektive företag har jämförelsevariabler utarbetats och studerats över tid. Att debåda företagen flitigt bevakas av intressenter har medfört en utveckling mot en mer utförlig ochläsvänlig redovisning som omfattar fler mätvariabler, en ständig anpassning i jakten påtrovärdighet. Företags lokala omgivning påverkar rapporternas innehåll och individuellaspecificering, något som motverkar den homogeniseringstrend som annars utmärkerutvecklingen av rapporterna. Idag riktas dessa mot en allt bredare intressentgrupp, från vilkaförväntningar kontinuerligt redigerat synen på företagsansvar och förthållbarhetsredovisningens framåt – idag på god väg mot att bli en institutionaliserad norm.

Miljö är ett aktuellt ämne världen över som engagerar politiker, företag och vanliga medborgare. I dagsläget finns det många katastrofer som uppmärksammats och den negativa uppmärksamheten dessa katastrofer har fått i media kan innebära stora konsekvenser för företagen. Därför väljer allt fler företag att upprätta så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhällsansvar. Syftet med uppsatsen är att klarlägga och förstå företagens avsikter med hållbarhetsredovisningar och till vilka målgrupper de vänder sig samt klarlägga och förklara skillnader mellan tillverknings- och tjänsteföretag. De särskilt viktiga forskningsfrågor som därmed genereras formuleras enligt följande; För vem och i vilket syfte hållbarhetsredovisar de svenska företagen? Finns det skillnader mellan de valda branschernas redovisningar och i så fall vilka? Hur uppfattar intressenterna hållbarhetsredovisningen och hur används den av intressenterna? För att förstå fenomenet användes intressentteori, legitimitetsteori och institutionell teori samt GRI:s ramar och riktlinjer. Empiriska data samlades in via intervjuer av personer som innehar seniora befattningar på respektive företag, samt företagens hållbarhetsredovisningar. Studien visar att både företag inom tillverkningsindustrin och ett av företaget inom tjänstesektorn framställer hållbarhetsredovisningar. Dessa tre företag hävdade att skälet till att de hållbarhetsredovisar är att de vill upprätthålla en dialog med sina intressenter för att kontinuerligt kunna utvecklas och därmed förbättra sin rapportering och företagens ansvar. Dessa företag har lärt sig att genom att föra intressentdialoger förbättrar man möjligheterna att tillmötesgå kraven från intressenterna i det egna företaget. Den stora upptäckten var att TeliaSonera har en nästan lika bra hållbarhetsredovisning enligt GRI:s fyra redovisningsprinciper, som Vattenfall och Boliden. En möjlig förklaring är att svenska staten är ägare av både TeliaSonera och Vattenfall. Tidigare forskning har visat att det finns tryck från den svenska staten på företagen att vara transparanta och att föregå med gott exempel inom hållbarhetsredovisning.