Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i två motivationstyper. Ett mätinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data från 77 respondenter. Resultatet visade på ett signifikant, positivt medelstarkt samband. Syftet med studie 2 var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Mätinstrumentet från studie 1 användes även i studie 2, med ett tillägg av Work Stress Questionnaire vilka 69 respondenter besvarade. Resultatet visade på ett signifikant, positivt svagt samband mellan introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studie 1 tyder på att introjektiv motivation kan vara ett unisont begrepp men vidare studier krävs. Studie 2 tyder på att introjektivt motiverade medarbetare upplever högre negativ stress alternativt att negativ stress leder till introjektiv motivation.

<p>I vårt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. Vårt syfte med arbetet var att <em>undersöka lärares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. </em>De frågeställningar vi utgick från var: <em>1</em>. <em>Vilken typ av motivation har elever i år 4 och år 5?</em> <em>2. </em><em>Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors motivation? 3.</em> <em>Vilken typ av motivation strävar lärare efter att elever ska erhålla och använda sig av?</em> <em>4</em>. <em>Hur ser lärare på intrinsic (inre) motivation, extrinsic (yttre) motivation samt amotivation?</em> Vi börjar med att redogöra för begreppet motivation och sedan hur läroplanen ser på motivation. Vi lyfter sex olika huvudteorier inom motivation och går sedan in mer grundligt på <em>intrinsic</em> <em>and</em> <em>extrinsic</em> motivation. I denna teori finns Self-Determination theory och inom den amotivation. Self-Determination theory används i detta arbete när vi tittar på elevers olika styrningsformer inom <em>motivation</em> De fem olika styrningsformerna är: <em>inre motivation, identifierad styrning, omedveten styrning, yttre styrning </em>och<em> amotivation. </em>I arbetet gör vi elevernas olika styrningar synliga genom figurer. Vi använde oss av metoderna enkät och intervju för att få svar på våra frågeställningar. Undersökningens resultat påvisar bland annat att eleverna i år 4 och år 5 generellt har god <em>intrinsic</em> <em>motivation</em>, men använder sig också av <em>extrinsic motivation</em>. Lärarna som vi intervjuade tyckte att <em>intrinsic motivation</em> är den viktigaste av motivationsformerna, men menar samtidigt att <em>extrinsic motivation</em> är den form som är lättast att motivera eleverna genom.</p>

I vårt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. Vårt syfte med arbetet var att undersöka lärares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. De frågeställningar vi utgick från var: 1. Vilken typ av motivation har elever i år 4 och år 5? 2. Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors motivation? 3. Vilken typ av motivation strävar lärare efter att elever ska erhålla och använda sig av? 4. Hur ser lärare på intrinsic (inre) motivation, extrinsic (yttre) motivation samt amotivation? Vi börjar med att redogöra för begreppet motivation och sedan hur läroplanen ser på motivation. Vi lyfter sex olika huvudteorier inom motivation och går sedan in mer grundligt på intrinsic and extrinsic motivation. I denna teori finns Self-Determination theory och inom den amotivation. Self-Determination theory används i detta arbete när vi tittar på elevers olika styrningsformer inom motivation De fem olika styrningsformerna är: inre motivation, identifierad styrning, omedveten styrning, yttre styrning och amotivation. I arbetet gör vi elevernas olika styrningar synliga genom figurer. Vi använde oss av metoderna enkät och intervju för att få svar på våra frågeställningar. Undersökningens resultat påvisar bland annat att eleverna i år 4 och år 5 generellt har god intrinsic motivation, men använder sig också av extrinsic motivation. Lärarna som vi intervjuade tyckte att intrinsic motivation är den viktigaste av motivationsformerna, men menar samtidigt att extrinsic motivation är den form som är lättast att motivera eleverna genom.

The aim of the current study is to examine the potential parenting factors and mediating mechanisms that lead to ego-depletion within the framework of Self-Determination Theory. Previous research has suggested that whereas behaviourally controlling and autonomy-supportive parenting contributes to the development of autonomous motivation, psychologically controlling parenting leads to introjected motivation for self-regulation. Moreover, recent studies have shown that as compared to introjected regulation, autonomous regulation depletes less ego-resource. Thus, it was expected that parental psychological control positively, but behavioural control negatively, affects ego-depletion via controlled regulation style. In the first study, university students (N = 179) completed three groups of measures assessing parenting behaviours, motivation type of self-regulation, and state self-control capacity. The results of SEM analysis partially supported the proposed mediational model. Whereas both maternal and paternal psychological control indirectly predicted self-control capacity corresponding higher levels of ego depletion via controlled regulation, parental behavioural control did not have direct or indirect effect on self-control capacity. In the second study, the same hypotheses were tested experimentally on a group of participants (N = 91) from the first study by exposing them either an upsetting or a funny video condition that requires emotional control. Results revelaled that perceived high levels of maternal psychological control and low levels of paternal behavioural control make individuals more vulnerable to ego-depletion under emotional control. Furthermore, those with high introjected motivation for emotion-control were relatively resistant to ego-depletion. Findings were discussed considering the practice effect of self-control, implications of diverging parenting behaviours and cultural factors.

This research examined the effects of motivation on the well-being of humanitarian health workers. Using Self-Determination Theory, I argued introjected and identified motivations were applicable to this occupational domain, and have differential effects on well-being. Introjected motivation would be positively related to hedonic well-being and burnout, while identified motivation would be positively related to eudaimonic well-being and vitality. Orientations to happiness and passion were proposed as mediating these relationships. An online quantitative questionnaire was used in the first phase of data collection. Respondents were N = 82 humanitarian health workers. A semi-structured interview methodology was used in the second phase. Participants were N = 5 humanitarian health workers. Path analyses revealed neither introjected nor identified motivation was significantly related to vitality or hedonic vs. eudaimonic well-being. Both motivations had significant direct effects on burnout, albeit in the opposite direction to hypotheses. Passion moderated the relationship between motivation and burnout. Additional path analyses showed obsessive passion mediated the path between introjected motivation and emotional exhaustion. Harmonious passion mediated the path between identified motivation and diminished personal accomplishment. Both obsessive and harmonious passion mediated the paths between each motivation and depersonalisation, although identified motivation had the strongest relationship with this aspect of burnout. Interview data supported the majority of quantitative findings. The results suggest the motivations underlying engagement in humanitarian work, are related to the development of burnout. The mediational effect of passion determines which aspect of burnout will be most prevalent. The findings have applicability to the design and implementation of recruitment strategies, and programs aimed at the treatment and prevention of burnout in workers, both pre- and post-deployment to humanitarian situations.

Motivation beskrivs som ett tillstånd som förklarar vilken benägenhet individen har att handla i en specifik situation. För att en individ ska ta ett beslut att studera på universitet eller högskola krävs det att denne är motiverad att göra detta. Motivation kan delas in i typerna, inre och yttre motivation. En ytterligare indelning kan göras i sex motivationsfaktorer; to know, toward accomplishment, to experience stimulation samt identified, introjected och external regulation. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar en individs val att studera på universitetet, och om motivationsfaktorerna i sin tur påverkar prestationen. Även eventuella skillnader mellan könen och mellan filosofisk och teknisk fakultet undersöktes. Data samlades in via en webbenkät, baserad på Academic Motivation Scale (Vallerand et al., 1992), där deltagarna fick skatta till vilken grad de ansåg sig ha motiverats av respektive påstående, i sitt val att studera. Resultatet visade att yttre motivationsfaktorer hade störst påverkan på valet att studera, där introjected regulation var den mest betydande motivationsfaktorn. För motivationsfaktorer och prestation noterades inget samband, förutom för faktorn to know. Ingen interaktion noterades mellan motivation och biologiskt kön eller fakultet. Kvinnor var dock mer motiverade än männen. / Motivation is described as a state that explains the propensity of the individual to act in a specific situation. In order for an individual to make a decision to study at university, he or she must be motivated to do so. Motivation can be divided into two types, internal and external motivation. An additional division can be made into six motivational factors; to know, towards achievement, to experience stimulation, identified, introjected and external regulation. The purpose of this study was to investigate wich motivational factors that influence an individual's choice to study at the university, and if this in turn affects performance. Possible differences between the sexes and between the Faculty of Philosophy and Engineering were also investigated. Data was collected via a web-based survey based on the Academic Motivation Scale (Vallerand et al.,1992), where the participants were asked to estimate to what extent they considered themselves motivated by each claim, in their choice to study. The result showed that external motivational factors had the greatest impact on the decision to study, where introjected regulation was the most significant motivational factor. For motivational factors and performance no relation was noted, except for the factor to know. No interaction was noted between motivation and biological gender or the faculties. However, women were more motivated than men.

Att behålla sin anställningsbarhet genom hela livet blir allt viktigare i dagens föränderliga arbetsmarknad. De ökande krav som läggs på individen gällande anställningsbarhet kan vara en anledning till att antalet studenter på Sveriges högskolor stadigt ökar. Men frågan är hur viktigt anställbarhet är för studenters studiemotivation. Motivation delas i huvudsak in i två kategorier, inre och yttre motivation (Deci &amp; Ryan, 2000). I en mer detaljerad indelning skiljer man på sex motivationsfaktorer; to know, toward accomplishment, to experience stimulation samt identified, introjected och external regulation (Vallerand m.fl, 1993). Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar en individs val att börja studera på högskola. Vi har även undersökt om motivationen ser annorlunda ut beroende på respondenterna kön och ålder. Empirin samlades in via en webbenkät som var baserad på Academic Motivation Scale (Vallerand m.fl, 1992), där deltagarna fick skatta till vilken grad de ansåg att respektive påstående motiverat dem i valet att börja studera. Även om marginalerna var små så visade vårt resultat att yttre motivationsfaktorer hade störst påverkan på valet att studera. Identified var den motivationsvariabeln som fick högst värde vilket innebär att man gör någonting för att man har bestämt det, även fast det inte är kul. Att man istället ser handlingen som en nödvändighet eller för att man tror att man kan ha nytta av det i framtiden. Vi fann inga signifikanta skillnader mellan könen. Dock visade vår analys att de fanns signifikanta skillnader i motivationen, men dessa hängde samman med respondenternas ålder. / Maintaining one’s employability throughout their lives is becoming increasingly important in today's labor market, which is in constant change. The increasing demands placed on the individual regarding one´s employability can be a reason why the number of students at Swedish colleges is steadily increasing. But the question is how important is the factor employability for students' student motivation. Motivation can be divided into two categories, internal and external motivation (Deci &amp; Ryan, 2000). In a more detailed division, six motivational factors are distinguished; to know, toward accomplishment, to experience stimulation as well as identified, introjected and external regulation (Vallerand et al., 1992). The purpose of this study was to investigate which motivational factors affect an individual's choice to study at college. We have also investigated whether the motivation appears different depending on the respondents' gender and age. The empirical data was collected via a web survey that was based on Academic Motivation Scale (Vallerand et al., 1992), where the participants estimated in what extent they considered each claim to have motivated them in their choice to start studying. Even though the margin was small our result showed that external motivational factors had the greatest impact on the choice to study. Identified was the motivational variable ranked highest, which means to do something because one has decided to do it although it is not fun. That the activity is seen as necessary or because one believes that doing an activity will be useful in future. We found no significant differences between the sexes. However, our analysis showed that there were significant differences in motivation, but these were related to the respondents' age.