<p>ABSTRACT</p><p>TITLE The investors guide to hedge fund strategies – A comparing study of hedge fund strategies on the Swedish market.</p><p>COURSE Bachelor Thesis in Finance </p><p>KEYWORDS Hedge funds, Hedge fund strategies, Swedish </p><p>hedge fund market, Investors, Average return, Riskadjusted return</p><p>The Thesis</p><p>Investor’s general knowledge about hedge funds and hedge fund strategies, is compared to other investment alternatives low. The purpose of this thesis is therefore to clarify to investors how examined hedge fund strategies separate concerning risk and return in hedge funds. This, in order to facilitate for investors understanding which hedge fund strategy will be more suitable for them. </p><p>To achieve this, the thesis is mainly focusing on quantitative data, which is complemented with qualitative findings in terms of a questionnaire. The hedge funds have been categorized after selected strategy. Furthermore a comparison between the strategies, as well as towards an independent market index has been made, using different measures of risk. </p><p>The thesis show that all strategies generate less return compared to the stock-related index OMXS, on the other hand the strategies shows a lower level of risk. Fund – of – funds have the best average return and risk-adjusted return, while Multi-strategy have the lowest risk. Macro is the only strategy who achieved quarterly absolute return.</p>

<p><strong>Problembakgrund:</strong> Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> <em>Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden?</em></p><p><strong>Uppsatsens syfte:</strong> Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende. Samt om de variabler som tidigare mätt investmentbankernas anseende stämmer överens med hur institutionella investerare ser på det i dag och om det finns ytterligare variabler som kan vara relevanta.</p><p><strong>Metod:</strong> Datainformation är insamlad genom en kvalitativ metod som har införskaffats genom telefonintervjuer av fem olika institutionella investerare inom pensionsbolag. Intervjuerna genomfördes med ansvariga förvaltare som investerat i svenska börsintroduktioner.</p><p><strong>Resultat:</strong> Studien har visat att investmentbankernas tidigare prestationer är det som institutionella investerare ser som viktigast för investmentbankens anseende och styrelsen är det minst viktigast, detta på grund av att styrelsen befinner sig på en helt annan nivå än nivån som investerarna arbetar på. Samt har det visat sig att de enskilda analytikernas anseende inom investmentbanken också är viktigt vid beslut om institutionella investerare ska investera eller inte.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Anseende, investmentbank, institutionella investerare, tillgång, ledarskap, branschkunskap, ålder, storlek.</p>

<p>Artikeln undersöker företags möjligheter att skapa ägarvärde genom olika typer av reklam riktad motinvesterare. Detta är en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut präglas av enbegränsad rationalitet, där företag genom reklam kan skapa kännedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data från 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns några tydliga positiva samband mellan företags utgifter för reklamoch aktiens värdering. Datamaterialet antyder att reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag än förstörre företag, men ingen statistiskt säkerställd slutsats kan dras om detta. Ett anmärkningsvärt resultat är att detråder ett tydligt negativt samband mellan företagens utgifter för produktspecifik reklam och aktiens värdering, imotsats till undersökningens hypotes. Detta kan förklaras med att produktreklamens positiva effekt på aktievärdegenom investerare är noll, samtidigt som reklam innebär en kostnad som minskar företagets tillgångar. Enannan tänkbar förklaring till det överaskande resultatet kan vara att investerare i vissa sammanhang uppfattarreklam som en negativ signal då det kan vara ett tecken på en minskad efterfrågan på företagets produkter.rtikeln undersöker företags möjligheter att skapa ägarvärde genom olika typer av reklam riktad motinvesterare. Detta är en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut präglas av enbegränsad rationalitet, där företag genom reklam kan skapa kännedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data från 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns några tydliga positiva samband mellan företags utgifter för reklamoch aktiens värdering. Datamaterialet antyder att reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag än förstörre företag, men ingen statistiskt säkerställd slutsats kan dras om detta. Ett anmärkningsvärt resultat är att detråder ett tydligt negativt samband mellan företagens utgifter för produktspecifik reklam och aktiens värdering, imotsats till undersökningens hypotes. Detta kan förklaras med att produktreklamens positiva effekt på aktievärdegenom investerare är noll, samtidigt som reklam innebär en kostnad som minskar företagets tillgångar. Enannan tänkbar förklaring till det överaskande resultatet kan vara att investerare i vissa sammanhang uppfattarreklam som en negativ signal då det kan vara ett tecken på en minskad efterfrågan på företagets produkter.</p>

<p>Jag undersöker aktiekurser i samband med utdelning i syfte att få reda på om aktiepriserna har fallit mindre i Sverige jämfört med Finland samt om aktiepriserna i dessa länder påverkats av kortsiktiga investerare. Studien omfattar data från små börsbolag i Stockholms- och Helsingforsbörserna under åren 2002-2004. Jag använder den så kallade ex-dividend-dag-metoden för att mäta det relativa aktieprisfallet samt regressionsmodellen för att studera kortsiktiga investerares påverkan på aktiepriserna under utdelningsperioden.</p><p>Resultaten visar att det relativa aktieprisfallet var högre bland de finska aktierna under studiens tidsram, vilket sannolikt berodde på frånvaron av utdelningsskatten i Finland. De kortsiktiga investerarna verkar inte påverka den svenska aktiemarknaden och endast svagt stöd fås för deras påverkan på de finska aktiepriserna.</p>

<p>Det är en realitet att det på senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt på relationerna mellan företag och dess intressenter. En följdeffekt av detta är att Corporate Governance förvandlats från ett akademiskt specialområde till en vedertagen kärnfråga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrån aspekten närhet. Vi avgränsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som använder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades på teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier på organisations- och individnivå, vilka också låg till grund för vår egen utarbetade analysmodell. Med en kvalitativ ansats intervjuade vi tre respondenter med olika arbetsmetoder och närhetsgrad i relationen till företagsledningar. Uppsatsens slutsatser är att det finns både tillitsskapande och tillitsförlorande företeelser i relationen mellan investerare och företagsledning, men de tillitsskapande företeelserna är övervägande. Vidare har närhetsgraden en marginell påverkan på tillitsskapandet eller tillitsförlorandet i relationen.</p> / <p>In recent years corporate scandals have occurred and have had a trust-damaging effect on the relationship between companies and their stakeholders. One of the consequences of these scandals is the transformation of Corporate Governance, from being an academic special area to being a prevailing matter in most companies. With this in mind, the thesis aims at examining how the investor’s trust towards the management arises regarding the degree of closeness, with the limitation of only studying Scandinavian investors, who use funds and venture capital as investment-method. The theory-section is based on the premise of Corporate Governance, as well as different theories about trust, which were the basis in our self-made operational-model. Using a qualitative approach, we have performed three interviews with investors who use different working-methods and have different closeness in the relationship to the management. The conclusions of the thesis that there are both trustcreating as well as trust-losing elements in the relationship between the investor and the management; however the trust-creating elements are predominant. Furthermore, the degree of closeness is marginally affecting the trust-creating as well as the trust-losing elements in the relationship between the investor and the management.</p>

Artikeln undersöker företags möjligheter att skapa ägarvärde genom olika typer av reklam riktad motinvesterare. Detta är en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut präglas av enbegränsad rationalitet, där företag genom reklam kan skapa kännedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data från 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns några tydliga positiva samband mellan företags utgifter för reklamoch aktiens värdering. Datamaterialet antyder att reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag än förstörre företag, men ingen statistiskt säkerställd slutsats kan dras om detta. Ett anmärkningsvärt resultat är att detråder ett tydligt negativt samband mellan företagens utgifter för produktspecifik reklam och aktiens värdering, imotsats till undersökningens hypotes. Detta kan förklaras med att produktreklamens positiva effekt på aktievärdegenom investerare är noll, samtidigt som reklam innebär en kostnad som minskar företagets tillgångar. Enannan tänkbar förklaring till det överaskande resultatet kan vara att investerare i vissa sammanhang uppfattarreklam som en negativ signal då det kan vara ett tecken på en minskad efterfrågan på företagets produkter.rtikeln undersöker företags möjligheter att skapa ägarvärde genom olika typer av reklam riktad motinvesterare. Detta är en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut präglas av enbegränsad rationalitet, där företag genom reklam kan skapa kännedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data från 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns några tydliga positiva samband mellan företags utgifter för reklamoch aktiens värdering. Datamaterialet antyder att reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag än förstörre företag, men ingen statistiskt säkerställd slutsats kan dras om detta. Ett anmärkningsvärt resultat är att detråder ett tydligt negativt samband mellan företagens utgifter för produktspecifik reklam och aktiens värdering, imotsats till undersökningens hypotes. Detta kan förklaras med att produktreklamens positiva effekt på aktievärdegenom investerare är noll, samtidigt som reklam innebär en kostnad som minskar företagets tillgångar. Enannan tänkbar förklaring till det överaskande resultatet kan vara att investerare i vissa sammanhang uppfattarreklam som en negativ signal då det kan vara ett tecken på en minskad efterfrågan på företagets produkter.

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende. Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden? Uppsatsens syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende. Samt om de variabler som tidigare mätt investmentbankernas anseende stämmer överens med hur institutionella investerare ser på det i dag och om det finns ytterligare variabler som kan vara relevanta. Metod: Datainformation är insamlad genom en kvalitativ metod som har införskaffats genom telefonintervjuer av fem olika institutionella investerare inom pensionsbolag. Intervjuerna genomfördes med ansvariga förvaltare som investerat i svenska börsintroduktioner. Resultat: Studien har visat att investmentbankernas tidigare prestationer är det som institutionella investerare ser som viktigast för investmentbankens anseende och styrelsen är det minst viktigast, detta på grund av att styrelsen befinner sig på en helt annan nivå än nivån som investerarna arbetar på. Samt har det visat sig att de enskilda analytikernas anseende inom investmentbanken också är viktigt vid beslut om institutionella investerare ska investera eller inte. Nyckelord: Anseende, investmentbank, institutionella investerare, tillgång, ledarskap, branschkunskap, ålder, storlek.

Det är en realitet att det på senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt på relationerna mellan företag och dess intressenter. En följdeffekt av detta är att Corporate Governance förvandlats från ett akademiskt specialområde till en vedertagen kärnfråga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrån aspekten närhet. Vi avgränsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som använder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades på teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier på organisations- och individnivå, vilka också låg till grund för vår egen utarbetade analysmodell. Med en kvalitativ ansats intervjuade vi tre respondenter med olika arbetsmetoder och närhetsgrad i relationen till företagsledningar. Uppsatsens slutsatser är att det finns både tillitsskapande och tillitsförlorande företeelser i relationen mellan investerare och företagsledning, men de tillitsskapande företeelserna är övervägande. Vidare har närhetsgraden en marginell påverkan på tillitsskapandet eller tillitsförlorandet i relationen. / In recent years corporate scandals have occurred and have had a trust-damaging effect on the relationship between companies and their stakeholders. One of the consequences of these scandals is the transformation of Corporate Governance, from being an academic special area to being a prevailing matter in most companies. With this in mind, the thesis aims at examining how the investor’s trust towards the management arises regarding the degree of closeness, with the limitation of only studying Scandinavian investors, who use funds and venture capital as investment-method. The theory-section is based on the premise of Corporate Governance, as well as different theories about trust, which were the basis in our self-made operational-model. Using a qualitative approach, we have performed three interviews with investors who use different working-methods and have different closeness in the relationship to the management. The conclusions of the thesis that there are both trustcreating as well as trust-losing elements in the relationship between the investor and the management; however the trust-creating elements are predominant. Furthermore, the degree of closeness is marginally affecting the trust-creating as well as the trust-losing elements in the relationship between the investor and the management.

This study is concerned with business angel investments and how business angels handle their investments during a financial crisis. The problem question is formulated as follows “How do business angels in Sweden handle their investments during troubled financial times, more specifically during the recent financial crisis?” The overall goal of this thesis is to find out in which way the financial crisis influences business angels investments. The goal is consequently to give entrepreneurs a view of how some potential investors, business angels, handle their investment behavior during troubled financial times. Another goal is to look into how business angels perceive the laws and regulations of Sweden in terms of encouraging or discouraging investments. Accordingly we desire to find out if some governmental incentives for business angel investing are called for, and if so this could be of interest to regulative organs. We have used theories on the subject of business angels and studies concerning investments during economic downturns as a framework when developing our study. Factors important in theses studies have then been used in order to develop the theory chapter. The data was collected by conducting semi-structured interviews with five business angels. The respondents were sent an interview guide in advance in order to have the possibility to prepare for the interviews. We chose to conduct semi-structured interviews because we wanted the respondents to describe how they conducted their investments and tell us more about the underlying reasons for their choices. The respondents were found through business angel networks and the selection of business angels characterizes a fair representation of the group. The thesis has been conducted in an academically correct way and has been validated and confirmed by the respondents.   From our interviews with the business angels we found that they did not to a large extent handle their investments differently during economic downturns. The respondents pointed to that an economic downturn like the on upon us now is an opportunity to make new investments. Some of the result was in conjunction with the theory chapter, while we also found some unique aspects not mentioned in previous studies. The thesis is concluded with providing entrepreneurs an overview about how business angels handle their investments and react during economic downturns.

Jag undersöker aktiekurser i samband med utdelning i syfte att få reda på om aktiepriserna har fallit mindre i Sverige jämfört med Finland samt om aktiepriserna i dessa länder påverkats av kortsiktiga investerare. Studien omfattar data från små börsbolag i Stockholms- och Helsingforsbörserna under åren 2002-2004. Jag använder den så kallade ex-dividend-dag-metoden för att mäta det relativa aktieprisfallet samt regressionsmodellen för att studera kortsiktiga investerares påverkan på aktiepriserna under utdelningsperioden. Resultaten visar att det relativa aktieprisfallet var högre bland de finska aktierna under studiens tidsram, vilket sannolikt berodde på frånvaron av utdelningsskatten i Finland. De kortsiktiga investerarna verkar inte påverka den svenska aktiemarknaden och endast svagt stöd fås för deras påverkan på de finska aktiepriserna.