Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Fredrik Olofsson och Johannes Jacobson Handledare: Karin Jonnergård Medbedömare: Ulf Larsson Olaison Titel: Förväntningsgapet - En jämförelse mellan småföretagare och investerare Bakgrund: Fenomenet förväntningsgapet gör sig påmint vid finansiella kriser och företagsskandaler vilket placerar revisorsyrket i hetluften. Studiet av gapet är omfattande men jämförelser av gapet mellan olika grupper av allmänheten visar på ett visst tomrum. Detta tillsammans med ett resonemang att kunskap och utbildning ligger bakom skillnader i gapet utgör bakgrund för studien. Syfte: Arbetet har som syfte att undersöka om det finns skillnader i olika aktörers förväntningsgap samt jämföra dessa med varandra för att skapa förståelse ifall olika intressenter har olika förväntningsgap och vad detta beror på. Metod: Studien använder en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsstrategi tillsammans med en enkätstudie för att fånga småföretagarnas svar. Data för investerarna härrör från Nilssons (2016) avhandling. De bägge gruppernas svar har ställts mot varandra för att jämföra förväntningsgapet. Slutsatser: Studien finner att ett förväntningsgapet föreligger hos både småföretagare och investerare. En jämförelse av de två grupperna visar att en skillnad i gapet föreligger där småföretagare har ett statistiskt signifikant gap som är större än investerarnas. Detta resultat är i linje med flera andra studier om småföretagare och stärker antagandet om kunskap som bidragande orsak till gapets existens. Nyckelord: Förväntningsgapet, småföretagare, investerare, jämförelse / Abstract Master thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University. Authors: Fredrik Olofsson and Johannes Jacobson Supervisor: Karin Jonnergård Examiner: Ulf Larsson Olaison Title: The audit expectation gap - a comparison between small business owners and investors Background: The audit expectation gap makes itself known in times of financial crisis and corporate scandals which places auditors in the spotlight of critique. The study of the gap is extensive however comparisons of different groups of society reveals a gap in the literature. This together with an assumption that knowledge and education cause differences in the gap comprises the background for the study. Purpose: The study aims to examine differences in the audit expectation gap among small business owners and investors. Moreover, the study aims to compare the expectation gap of the two groups. Method: The study applies a deductive stance with a quantitative research strategy together with a questionnaire survey in order to collect data for the small businesses. Data for the investor group are drawn from Nilssons (2016) dissertation. The responses of the two groups have been put side by side to compare the gap. Conclusions: Results of the study find that an expectation gap exists among both small business owners and investors. A comparison of the two groups reveal differences in the gap where small business owners have a statistically significant gap that is greater than that of the investors. This result is in line with several other studies on small businesses and strengthens the assumption that knowledge is a contributing factor to the existence of an audit expectation gap. Keywords: Audit expectation gap, small businesses, investors, comparison

De senaste åren har det uppmärksammats mycket i media hur svenska bolag begått oetiska handlingar utomlands. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska investerares investeringsbeslut påverkas av svenska bolags oetiska handlingar i internationella enheter, samt om motivet bakom besluten primärt är etiska eller ekonomiska. För att besvara syftet användes en modifierad modell av Boyle et. al. (1997) som teoretiskt ramverk för att analysera den data som samlats in genom intervjuer, samt studerande av sekundärdata i form av riktlinjer och andra etiskt fokuserade dokument. Studien visade att investerare främst agerar på ekonomisk grund, men att de har vissa etiska ramar, utanför vilka de helt avstår från investeringar. Vidare kunde slutsatsen dras att investerare anser det vara olönsamt att investera oetiskt.

Dagens samhälle lägger mer fokus på hållbarhet än tidigare, där institutionella investerare är en central aktör, vilket gör att intresset för hållbara investeringar växer. Institutionella investerare har skiftat fokus mot mer hållbara investeringar på grund av press från deras kunder och företagen har idag ett stort socialt ansvar, grundat på sociala-, bolagsstyrnings- och miljökriterier. Aktörer på finansmarknaden erbjuder idag ett stort antal gröna fonder, där de ställer hållbarhetskrav på bolaget som ingår i fonden. Företagen som ger ut hållbarhetsrapporten har även ett ökat engagemang för att ge ut rapporter av hög kvalité, samtidigt som kraven på rapporterna har ökat. 2014 presenterades ett nytt EU-direktiv som ligger till grund för den svenska lagstiftning som trädde i kraft 2016. Den nya lagen innehåller bestämmelser om att bolag med en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport och företagen ska även lämna upplysningar kring sociala förhållanden, miljö, personal, korruption och mänskliga rättigheter. Vilka icke-monetära värde som skapas genom en hållbarhetsrapport har till viss del undersökts, men vilka faktorer som bidrar till detta värde har inte tydligt förklarats. Därav var syftet med studien att genom ett tjänstelogiskt perspektiv förstå vilka värdefaktorer i hållbarhetsrapporteringen som påverkar värdeförslaget baserat på icke-monetära värden till institutionella investerare. Genom förståelse för existerande brister i dagens hållbarhetsrapporter kopplat till lagkrav och extern granskning var syftet att presentera hur ett tydligare värdeförslag kan uppnås i framtiden. I studien tillämpades en kvalitativ ansats där telefonintervjuer genomfördes med 11 respondenter med goda kunskaper inom området. Resultatet visar på att det finns värdefaktorer som skapar ett värdeförslag idag, där de mest centrala faktorerna var information kring risker och möjligheter, samt hur bolagets självkännedom kan gynna både företagets interna verksamhet och externa kommunikation. De främsta bristerna som i hållbarhetsrapporterna var bristen på jämförbarhet och bristen på tydliga, kvantifierbara mål. För att skapa ett tydligare värdeförslag föreslogs fortsatt samarbete mellan aktörerna, en ökad extern granskning, enhetliga ramverk samt ändrat lagstiftning för att driva utvecklingen kring rapporteringen framåt.

Denna uppsats söker ett samband mellan tiden för publicering av kvartalsrapporter och lönsamheten för samma period för svenska börsnoterade företag. Då den tidigare forskningen till stor del fokuserat på kvalitativa analyser och eventstudier ämnar den här uppsatsen att göra en ansats för att kvantitativ forskning kan leda till generaliserbarhet av kunskap som kan användas av den individuella investeraren. Med utgångspunkt i en av Sveriges internationella handelsplatser, Stockholmsbörsen, studeras om ett begrepp som författarna valt att kalla AIAP – accelererande informationsasymmetrisk period kan vara ett mått som investerare på ett lättillgängligt och demokratiskt sätt kan använda sig av för att värdera sina investeringar.Det teoretiska ramverket besår av intressentmodellen, principal-agentteorin, den effektiva marknadshypotesen, beteendeekonomi och finansiell kunskap. Studien tar en deduktiv kvantitativ forskningsansats och baseras på de 374 unika bolag som i november 2020 fanns listade på Stockholmsbörsen. Analysen består av redovisade resultat från bolagens kvartalsrapporter, både avkastning på totalt kapital samt vinst per aktie ställs tillsammans i regressionsanalyser med AIAP som beroende variabel. Resultatet visade en stegrande AIAP utifrån omsättning men fann inget samband mellan studiens variabler då använda nyckeltal för att visa graden av lönsamhet inte visade något samband med bolagens publiceringsdatum.

Artificiell Intelligens (AI) är ett av världens mest spännande områden idag. Även om AI har funnits sedan 50-talet är det på senare år som det verkliga genombrottet infallit då hårdvaran förbättrats avsevärt och kostnaderna minskat. Tekniken har applicerats i flertalet branscher därbland även finansbranschen. 2017 lanserades världens första fond som till fullo förvaltas av Artificiell Intelligens, Artificial Intelligence Powered Equity ETF (AIEQ), fonden förvaltas med hjälp av superdatorn IBM Watson.  Syftet med denna undersökning är att jämföra avkastningen för fonder som förvaltas av Artificiell Intelligence med fonder som förvaltas av institutionella fondförvaltare. Slutsatsen är att AI-förvaltade fonder behöver undersökas under en längre tidsperiod för att resultaten ska säkerställas. Men att vissa AI-förvaltade fonder genererar högre avkastning än institutionellt förvaltade fonder samt index. AI-förvaltare har som helhet inte bevisat varför de ska ersätta mänskliga portföljförvaltare.

Hållbara och klimatsmarta investeringar har blivit alltmer aktuellt i finansvärlden. Detta har lett till att många finansiella instrument fått nya nischer. Gröna obligationsfonder, vilket är räntefonder som är aktivt förvaltade, är en av dessa instrument som fått sig en rejäl ökning de senaste åren. Utvecklingen av detta finansiella instrument kan förklaras av att det både genererar finansiell prestanda, samtidigt som det gör samhället och miljön en god tjänst. Utvecklingen kan förklaras av att utbudet av gröna obligationsfonder har skiftat från att endast varit tillgängligt för institutionella investerare, till idag vara öppet för privat investerare. I och med att utbudet, och likaså, efterfrågan av gröna obligationsfonder ökat, medför det oftast en del brister, främst från fondutgivarnas sida. Det finns nämligen en viss varians i hur diverse fondutgivare väljer att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Vissa utgivare är väldigt tydliga med hur deras hållbarhetsarbete går till och andra är inte lika tydliga, eller har inte gjort någon hållbarhetsredovisning alls, trots att de utgivit en grön obligationsfond. Detta leder till vad denna studie ämnar undersöka; Hur påverkar en grön obligationsfonds tydlighet gällande hållbarhetsinformation dess fondkapitalflöden? Studien baseras på 105 olika gröna obligationsfonder mellan tidsperioden 2019–2020, som är hämtade från databasen Thomson Reuters (Eikon). Utifrån den inhämtade data, teori, samt tidigare litteratur har det skapats en linjär regressionsmodell, i syfte att kunna empiriskt visa om hållbarhetsinformation har en påverkan på en grön obligationsfonds fondkapitalflöden. Studien konstaterade att det fanns två olika typer av investerare som investerar i gröna obligationsfonder; den värdeskapande investeraren och den vinstdrivande investeraren. Dessa investerarprofiler visade sig styras av olika motiv när det kommer till att investera i gröna obligationsfonder. Studien visade på att tydlighet gällande hållbarhetsinformation hade en påverkan på de gröna obligationsfondernas fondkapitalflöden där tydlig information minskade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning gentemot icke-tydlig eller obefintlig information som istället ökade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning.

European banks have as a result of the latest financial crisis and regulations such as Basel III started to decrease their liquidity to commercial real estate in an attempt to decrease the commercial real estate related assets in their books. The decreased lending in combination with an estimated need of refinancing of approximately €500 billion among the European commercial real estate actors in the upcoming years have forced the European commercial real estate lending market to undergo some structural changes to cope with the emerged funding gap. As a result of the decreased bank lending European real estate debt funds are starting to emerge as fund managers tries to capitalize on the present state of the lending market. The main focus of this thesis is the present state of the European real estate debt fund market and the Nordic institutional investors’ attitude towards the asset class. The research is primarily based on data collection regarding the European real estate debt funds currently in the market and a survey sent to the Nordic institutional investors regarding their attitude towards the new asset class. The research found that the European real estate debt fund market is a new asset class that has experienced extensive growth since the beginning in 2007 and currently consists of 47 funds employing senior debt, junior/mezzanine debt and whole loan debt strategies. The present attitude among the Nordic institutional investors is rather positive with a majority expecting the asset class to grow further in the future. Some of the institutional investors have as of today undertaken investments in European real estate debt funds and many are expecting their own future allocation to the asset class to increase. Although the general attitude towards the asset class is positive there are some obstacles to overcome in order for the asset class to secure its growth in the future. The most evident issue is the definition problem among the Nordic institutional investors. However as the information and interest for the asset class increases the obstacles are most likely to decrease and path the way for further growth for the European real estate debt funds. / Europeiska banker har i efterdyningarna av den senaste finanskrisen, och på grund av nytillkomna reglementen som Basel III, minskat sin exponering mot den kommersiella fastighetssektorn i ett försök att reducera de fastighetsrelaterade tillgångarna i sina balansräkningar. Den minskade utlåningen till sektorn har i kombination med ett uppskattat omfinansieringsbehov på ca €500 miljarder bland de Europeiska fastighetsinvesterarna tvingat den Europeiska fastighetskreditmarknaden att undergå strukturella förändringar för att hantera den uppkomna finansieringsbryggan. Tillföljd av den minskade bankutlåningen mot sektorn har fondförvaltare i ett försök att kapitalisera på situationen startat fonder som inriktar sig på att investera i fastighetskrediter/utlåning till kommersiella fastighetsinvesterare. Huvudfokuset för detta examensarbete är att upplysa om den rådande situationen på den Europeiska marknaden för fastighetskreditfonder samt de nordiska institutionella investerarnas inställning till den nya tillgångsklassen. Examensarbetet är primärt baserat på datainsamling rörande de nu existerande Europeiska fastighetskreditfonderna samt en enkät besvarad av Nordiska institutionella investerare gällande deras inställning till tillgångsslaget. Undersökningen fann att Europeiska fastighetskreditfonder är ett nytt tillgångsslag som har upplevt kraftig tillväxt sedan början av 2007. Marknaden består idag av 47 fonder som inriktar sig på senior, junior eller hel finansierings utlåning till kommersiella fastighetsinvesterare. Den rådande inställningen till tillgångsklassen bland de nordiska institutionella investerarna är förhållandevis positiv och en majoritet förväntar sig att tillgångsklassen kommer att fortsätta växa i framtiden. En del av de institutionella investerarna har redan idag genomfört investeringar i det nya tillgångsslaget och flertalet förväntar sig att investera i Europeiska fastighetskreditfonder i framtiden. Trots den rådande positiva inställningen till tillgångsklassen fann undersökningen några hinder som behöver överkommas för att en fortsatt tillväxt skall ske i framtiden. Det mest uppenbara hindret är hur tillgångsklassen skall definieras av de institutionella investerarna. Allteftersom informationen och intresset för de Europeiska fastighetskreditfonderna ökar kommer dock hindrena troligen att minska och bana vägen för en fortsatt tillväxt för tillgångsslaget.

Våren 2021 noterades den första SPAC:en på Nasdaq Stockholm efter att trenden slagit igenom i USA. Amerikanska studier har visat att det finns både för- och nackdelar med SPAC-investeringar och den här studien syftar till att kartlägga det nya fenomenet i Sverige. Studien tar avstamp ur ett professionellt investerarperspektiv, vilket genomförs med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Resultatet indikerar att det är investerares förtroende för SPAC:arnas sponsorer och ledning som är avgörande för investeringsbeslut. En utmärkande risk som tycks föreligga är den potentiella målkonflikten mellan parterna, vilket är i linje med agentteori. Andra risker och möjligheter har identifierats, varav flertalet i likhet med tidigare forskning. En distinktion som görs i den här studien är att investerare tycks ha större förtroende för SPAC:ens initiativtagare än vad som visats tidigare. Det har även framkommit att investerare har en försiktig syn gällande SPAC:ars framtid i Sverige.

Den svenska fastighetsmarknaden har tagit fart de senaste åren. Den gynnsamma marknaden har lockat allt fler nya aktörer till fastighetsbranschen. Detta ger upphov till nya finansieringsalternativ så som crowdfunding. Idag är det främst privatpersoner som investerar i fastighetsprojekt med crowdfunding-modeller. I den här uppsatsen undersöks varför investeringsviljan i crowdfunding är låg hos institutionella investerare. Information har hämtats från sex stycket interjuver med representanter från olika institutioner. Inställningen till det nya finansieringsalternativet crowdfunding har visat sig vara positivt men det är många faktorer som hindrar institutionerna från att investera. Framförallt är det den bristande likviditeten i investeringen, förtroende hos projektutvecklarna & crowdfunding-plattformen samt den projektvolymerna som begränsar viljan att investera i crowdfunding-projekt. Crowdfunding inom fastigheter i Sverige är fortfarande något som är väldigt nytt och behöver därför fortsätta att växa för att skapa ett vidare intresse hos institutionella investerare. / The Swedish real estate market has taken off in recent years. The growing market has attracted an increasing number of new actors to the real estate industry. This promotes new alternatives to traditional financing, such as crowdfunding. Currently crowdfunding models is used to invest mostly by private individuals invest in crowdfunding models. This paper examines the incentives of institutional investors to invest in crowdfunding.  Information have been gathered from six interviews with representatives from different institutions. While the attitude towards the new funding option crowdfunding has proved to be positive, there are many factors that prevent the institutions from investing. Above all, it is the lack of liquidity in the investment, trust of the project developers & crowdfunding platform, as well as the project volumes that limit the incentive/will to invest in crowdfunding projects. Crowdfunding within real estate in Sweden is still very new and therefore needs to continue to grow to create a wider interest in institutional investors.

En av de största bristerna i företags hållbarhetsrapportering är upplysningar om mänskliga rättigheter, samtidigt finns det ett allt större tryck från investerare att företag ska respektera mänskliga rättigheter längs hela värdekedjan. Vidare har majoriteten av de studier som undersöker vilken påverkan olika typer av hållbarhetsupplysningar har på investerare, undersökt det ur ett professionellt investerarperspektiv. Icke-professionella investerare får dock allt större inflytande och det är därför intressant att undersöka hur information om mänskliga rättigheter och dess utformning påverkar denna grupps beslutsfattande. Denna studie undersöker detta genom en experimentstudie. Studien är utförd i Sverige på ekonomistudenter och har 340 deltagare. Resultatet i studien tyder på att icke-professionella investerares prestationsbedömning och investeringsbeslut i företag påverkas av människorättslig information, främst om information är negativ och presenteras på ett numeriskt sätt.