<p>Den svenska marknaden för kommersiella fastigheter är het och har varit det under lång tid. Bland annat konstateras i en undersökning från revisionsbolaget Pricewaterhouse Coopers och Urban Land Institute att Stockholm, efter London och Paris, just nu rankas som Europas tredje mest attraktiva stad för utländska investerare att köpa och äga fastigheter i.</p><p>Detta väckte vår nyfikenhet att konkretisera de faktorer som kan ha lett fram till att utländska fastighetsinvesterare attraheras av den svenska fastighetsmarknaden.</p><p>Genom att vända oss till företag med stor inblick i de förhållanden som råder på den svenska fastighetsmarknaden fick vi intervjusvar från fem representanter.</p><p>Arbetet med teorin gjorde att vi förväntade oss ett visst svar men intervjuerna gav oss ett helt annat resultat. Denna uppsats belyser många faktorer som gör Sveriges fastighetsmarknad lättillgänglig. Dock påvisar vår studie att framförallt transparensen och likviditeten på den svenska fastighetsmarknaden är det som gör den så intressant för utländska investerare.</p><p>Transparensen på den svenska fastighetsmarknaden, som är en stor konkurrensfördel på den globala marknaden, hotas av skattetekniska konstruktioner. Att inte förlora denna fördel på den internationella investeringsmarknaden är ett problem som måste lösas. Hur detta ska ske är ett uppslag för en fortsatt studie.</p> / <p>The Swedish market of commercial real estate is really sizzling and has been so for some years now. In an analysis made by the audit company Pricewaterhouse Coopers and Urban Land Institute it was stated that Stockholm, succeeding London and Paris, is ranked as the third most attractive city for foreign investors in terms of buying and owning real estate property.</p><p>This made us curious to try to pin-point any factors which might have lead to foreign investors interest in the Swedish real estate market.</p><p>By turning to companies with very good insight in the business and knowledge about the conditions concerning the Swedish real estate market, we are grateful for received interview results by courtesy of five representatives.</p><p>Our work with background theories lead us to expect a certain answer, but the results of our survey surprised us with a different result. This thesis highlights many factors making the Swedish real estate market so favourable to investors, but the most prominent elements are the facts that the Swedish market is very transparent with a high level of liquidity.</p><p>For the Swedish real estate market the big advantage in global competition is named transparency, but this advantage is threatened by taxation techniques to maximise profit. Not to loose this Swedish benefit on the international investment market is a problem yet to be solved.</p>

Den svenska marknaden för kommersiella fastigheter är het och har varit det under lång tid. Bland annat konstateras i en undersökning från revisionsbolaget Pricewaterhouse Coopers och Urban Land Institute att Stockholm, efter London och Paris, just nu rankas som Europas tredje mest attraktiva stad för utländska investerare att köpa och äga fastigheter i. Detta väckte vår nyfikenhet att konkretisera de faktorer som kan ha lett fram till att utländska fastighetsinvesterare attraheras av den svenska fastighetsmarknaden. Genom att vända oss till företag med stor inblick i de förhållanden som råder på den svenska fastighetsmarknaden fick vi intervjusvar från fem representanter. Arbetet med teorin gjorde att vi förväntade oss ett visst svar men intervjuerna gav oss ett helt annat resultat. Denna uppsats belyser många faktorer som gör Sveriges fastighetsmarknad lättillgänglig. Dock påvisar vår studie att framförallt transparensen och likviditeten på den svenska fastighetsmarknaden är det som gör den så intressant för utländska investerare. Transparensen på den svenska fastighetsmarknaden, som är en stor konkurrensfördel på den globala marknaden, hotas av skattetekniska konstruktioner. Att inte förlora denna fördel på den internationella investeringsmarknaden är ett problem som måste lösas. Hur detta ska ske är ett uppslag för en fortsatt studie. / The Swedish market of commercial real estate is really sizzling and has been so for some years now. In an analysis made by the audit company Pricewaterhouse Coopers and Urban Land Institute it was stated that Stockholm, succeeding London and Paris, is ranked as the third most attractive city for foreign investors in terms of buying and owning real estate property. This made us curious to try to pin-point any factors which might have lead to foreign investors interest in the Swedish real estate market. By turning to companies with very good insight in the business and knowledge about the conditions concerning the Swedish real estate market, we are grateful for received interview results by courtesy of five representatives. Our work with background theories lead us to expect a certain answer, but the results of our survey surprised us with a different result. This thesis highlights many factors making the Swedish real estate market so favourable to investors, but the most prominent elements are the facts that the Swedish market is very transparent with a high level of liquidity. For the Swedish real estate market the big advantage in global competition is named transparency, but this advantage is threatened by taxation techniques to maximise profit. Not to loose this Swedish benefit on the international investment market is a problem yet to be solved.

Prospektteorin presenterades av Kahneman och Tversky år 1979. Teorin förklarar hur beslutsfattande sker under risk. Kahneman belönades år 2002 med Alfred Nobels Ekonomipris för sitt arbete inom beslutsfattande, riskbedömning och rationalitet. Hans forskning nådde den breda massan med boken Tänka, snabbt och långsamt. Sedan boken släpptes år 2011 har den getts ut i över 30 länder och utsågs till en av årets bästa böcker av The Wall Street Journal, The Economist och The New York Times. Studiens syfte var att med hjälp av prospektteorin förklara hur investerare fattar beslut om hållbara investeringar under risk inom den svenska gruvindustrin. För att uppnå syftet identifierades investerares uppfattning av konsekvenser i svenska gruvföretag. Studien utfördes genom att låta investerare bedöma konsekvenser utifrån ett flertal scenarier och sedan fatta beslut om en hållbar investering. På så sätt erhålls en djupare förståelse för hur beslut fattas under risk. Den kvalitativa empiriinsamlingen gjordes i två steg. En inledande intervju gjordes för att fånga respondenternas uppfattning om gruvindustrins risker och potentiella konsekvenser. Därefter utformades med grund i prospektteorin och tidigare studier ett flertal scenarier samt ett mätinstrument för att analysera resultatet. Resultatet bekräftar att investerares beslutsfattande inom den svenska gruvindustrin påverkas i enlighet med prospektteorins grundantaganden kring beslutsfattande under risk. Det visade även att den finansiella risken var avgörande i majoriteten av besluten. Att testa konsekvensernas påverkan på besluten utifrån givna scenarion har bidragit med en fördjupad förståelse för investerares uppfattning om risk inom den svenska gruvindustrin utifrån prospektteorin. / Prospect theory was presented by Kahneman and Tversky in 1979. The theory explains how decision-making takes place under risk. In 2002, Kahneman was awarded the Alfred Nobel Finance Prize for his work in decision making, risk assessment and rationality. His research reached the broad mass with the book Thinking, fast and slow. Since the book was released in 2011, it has been published in over 30 countries and was voted one of the best books of the year by The Wall Street Journal, The Economist and The New York Times. The purpose of the study was to explain how investors make decisions about sustainable investments under risk with the help of prospect theory. To achieve this purpose, investors' perceptions of the consequences in Swedish mining companies were identified. The study was conducted by allowing investors to assess the consequences based on several scenarios and then decide on a sustainable investment. In this way, a deeper understanding of how decisions are made under risk is obtained. The qualitative empirical data collection was done in two steps. An initial interview was conducted to capture respondents' perceptions of the mining industry's risks and potential consequences. Subsequently, based on prospect theory and previous studies, several scenarios and a measuring instrument were developed to analyze the results. The result confirms that investors' decision-making in the Swedish mining industry is affected in accordance with the prospect theory's basic assumptions about decision-making under risk. It also showed that the financial risk was decisive in most decisions. Testing the impact of the consequences on decisions based on given scenarios has contributed to a deeper understanding of investors' perceptions of risk in the Swedish mining industry based on prospect theory.

Purpose – BecauseThe purpose of this thesis is to investigate what methods financial institutions use to inform and encourage their existing and potential clients to choose more sustainable and responsible investment alternatives. The thesis should also identify some key determinants of private investors’ choice of sustainable and responsible investments (SRI), with focus on the effect of limited knowledge and access to information about SRI has on private investors’ choice. Methodology – In this thesis, both qualitative and quantitative research methods are used to collect significant data. Qualitative data was collected through interviews with three representatives from different financial institutions. A questionnaire was distributed and answered by 36 respondents. Quantitative data was collected using a questionnaire, the processed and analyzed by using a comparison analysis of percentages. Findings – Overall, the thesis finds that financial institutions have limited focus on private investors and lack of concrete methods to provide private investors with relevant information and thus increasing the level of knowledge about SRI. Furthermore, the results indicate that earning steady financial returns by considering social responsibility is one of the motivations to invest in SRI. Women are more likely to choose SRI than men and millennials prefer SRI more compared to other generations. Limited knowledge and limited access to useful information are considered as strong obstacles for private investors when considering SRI. Research limitations – Since the sample size was very small, it’s probable that the respondents’ opinions and approach to SRI cannot represent the view of the entire population. Because of the sample size there’s an enormous variation in response patterns. Therefore, the results and conclusions need to be taken cautiously. / Syfte – Syftet med denna uppsats syfte är att undersöka vilka metoder som finansiella institutioner använder för att upplysa och uppmuntra både befintliga och potentiella kunder att välja mer hållbara och ansvarsfulla investeringsalternativ. Uppsatsen ska även identifiera faktorer som påverkar privata investerares val av hållbara och ansvarsfulla investeringar, med fokus på effekten av begränsad kunskap och tillgång till information. Metod/tillvägagångssätt – I denna studie har både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder använts för att samla in data. Kvalitativa data samlades in genom intervjuer med tre representanter från olika finansiella institutioner. En enkät har distribuerats och besvarats av 36 respondenter. Kvantitativa data insamlades med hjälp av ett frågeformulär, sedan bearbetades och analyserades informationen med hjälp av en jämförelse av procentsatser. Iakttagelser – Sammantaget finner tesen att finansiella institutioner har begränsad fokus på privata investerare och bristen på konkreta metoder för att ge privata investerare med relevant information och därmed öka kunskapsnivån om SRI. Vidare tyder resultaten på att jakten efter stabil avkastning på längre sikt, genom att ta samhällsansvar är den främsta motivationen att investerare väljer SRI. Kvinnor och millenniegeneration är mer benägna att välja SRI än män och andra generationer. Begränsad kunskap och tillgång till relevant information betraktas som en stark barriär för privata investerare att välja SRI. Forskningsbegränsningar – På grund av att urvalets storlek är väldigt liten, är det troligt att de svarandes åsikter och förhållningssätt till SRI inte kan representera hela befolkningen. Urvalets storlek gör också att det finns stora variationer i svarsmönster. Därför bör resultaten och slutsatserna tas med stor försiktighet.

Bakgrund: Under våren år 2020 drabbades aktiemarknaden av coronapandemins påföljder. På en månad minskade Stockholmsbörsens värde med 30% men var åter tillbaka på rekordnivåer sex månader senare. Ett liknande börsras inträffade under hösten samma år, men då var värdeminskningen mindre och återhämtningen ännu snabbare. Vid varje upp- och nedgång måste den privata investeraren göra viktiga finansiella beslut om att sälja eller att fortsätta tro på portföljen, där eventuella börspsykologiska biases kan bidra till en suboptimal avkastning. Coronapandemin och dess effekt på aktiemarknaden innebar en möjlighet att undersöka hur bias har påverkat privata investerares finansiella beslut under året 2020.   Syfte: Studien har som syfte att undersöka huruvida psykologiska fallgropar påverkat investerare vid marknadsnedgången under våren 2020, samt jämföra med forskning från tidigare kriser i den mån det är möjligt. Vidare ämnar studien att undersöka i vilken utsträckning privata investerares finansiella beslut i mars 2020 influerade besluten under nedgången i oktober under samma år.   Metod: I studien genomförs 8 kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer med privata investerare. Utifrån detta har en helhetsbild över hur dessa investerare reagerat och blivit påverkade av fallgropar bildats utifrån existerande teori, i mån av att uppfylla studiens syfte.  Slutsats: Studien finner att privata investerare har upplevt en stark påverkan av psykologiska bias under den studerade perioden. Av de undersökta fallgroparna är det primärt överkonfidens och social interaktion som har haft störst påverkan. Kännedomen är generellt låg om beteendefinans vilket visar sig i att respondenterna har svårt att förhålla sig till dessa bias och därvid bemöta dem. Vid de tillfällen som det finns en kännedom om fallgroparna visar det dock en förstärkt möjlighet att minska dess påverkan. Studien identifierar vissa skillnader i respondenternas beteende under våren gentemot hösten 2020, detta är dock i mindre grad. Vidare är det inte möjligt för studien att i större utsträckning konstatera om påverkan av bias på något vis påverkat respondenternas resultat under perioden. / Background: In the spring of 2020, the stock market was struck by the repercussions of the corona pandemic. The Stockholm stock exchange lost 30% of its value over the course of a month, which only required half a year to fully recover from. A similar market crash occurred in the fall of the same year, but had a smaller deflation and a faster recovery. With each fluctuation, the private investor must make important financial decisions to either sell or to hold. This provides space for potential biases that could bring negative effects on the portfolio yield. The corona pandemic and its effect on the stock market provided an opportunity to examine how biases have affected the financial decisions of private investors during 2020. Purpose: The purpose of the study is to examine whether psychological biases have affected private investors during the stock market decline in spring 2020, and compare the results to prior research in past crises. Furthermore, the study intends to examine the extent to which private investors' financial decisions in March 2020 influenced their decisions during the stock market decline in October 2020. Method: The study consists of eight qualitative, semi-structured interviews with private investors. Based on these answers and reflections a conclusive picture is formed out of the existing theories in order to fulfill the purpose of the study. Conclusion: The thesis finds that private investors have experienced a great impact of psychological biases during the studied period. Out of the examined biases, overconfidence and social interaction are those that displayed the largest impact. The awareness of behavioral finance was generally low among the respondents of the study, which resulted in them having a hard time relating to and managing the biases. At times when respondents had awareness of a bias, the possibility of reducing its impact seemed enhanced. The study also identified some differences in respondent behavior during the spring compared to the autumn of 2020, though to a lesser extent. Furthermore, it is not possible to establish that an impact of bias affected the financial results of the respondents in this study.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilken investeringsstrategi värde- eller tillväxtaktier baserade på P/B-, och P/E-talet, genererar en högre riskjusterad avkastning på den svenska börsmarknaden mellan åren 2010–2020. Teori: Denna studie grundar sig i, Den effektiva marknadshypotesen, CAPM, P/B-talet (price-to-book value), P/E-talet (price/earnings), Sharpekvot och Oparat T-test. Metod: En kvantitativ forskning med ett deduktivt angreppsätt. En studie baserad på aktier mellan perioden 2010-01-01 och 2020-01-01 för en analys av vilken portfölj värde- eller tillväxt som genererar en högre riskjusterad avkastning.  Resultat: Värdeportföljen genererar högst avkastning i relation till dess risk än tillväxtportföljen under tidsperioden. Slutsats: Värdeportföljen genererade en högre avkastning än tillväxtportföljen mellan tidsperioden 2010–2020 och visar att värdeinvestering är ett bättre alternativ för en investerare. / Aim: This study aims to analyze which investment strategy value or growth shares based on the P/B and P/E ratios, generates a higher risk-adjusted return on the Swedish stock market between the years 2010–2020. Theory: This study is based on, The effective market hypothesis, CAPM, P/B ratio (price-to-book value), P/E ratio (price/earnings), Sharpe ratio, and Oparat T-test. Method: Quantitative research with a deductive approach. A study based on equities between the period 2010-01-01 and 2020-01-01 for an analysis of which portfolio value or growth generates a higher risk-adjusted return. Result: The value portfolio generates the highest return on its risk than the growth portfolio during the period. Conclusion: The value portfolio generated a higher return than a growth portfolio between the period 2010-2020 and shows that value investing is a better alternative for an investor.

This thesis examines the governance framework of two Venture Capital funds within the Private Equity industry; EQT Ventures II and Norrsken22. Building upon the research of Appelbaum and Batt (2021) concerning the general and limited partner relationship asymmetries of power, information, and incentives, the study further audits the imbalances from the perspective of the funds' general partners. An empirical basis was formed by conducting two interviews with suitable representatives from EQT, along with one interview and a governance document with Norrsken22. The paper finds that both are actively working on reducing asymmetries on a strategic and operating level. EQT has divisions and digital tools whose primary purpose is to bridge information gaps, a comprehensive due diligence process to increase the understanding of the power balance, and a financial framework to ensure that conflicts of interest are avoided. Norrsken22 tries to involve their Limited Partners in their operational work by creating a community of Limited Partners, thus bringing them closer to the General Partner role. The study could have involved a Limited Partner perspective instead of limiting the scope to the company's and General Partners' thoughts. Regardless, it depicts an inside perspective of the asymmetries shown and the counteractions initiated in response, a perspective not previously explored in academic papers. / Denna avhandling undersöker styrningsramen för två riskkapitalfonder inom Private Equity-branschen: EQT Ventures II och Norrsken22. Med utgångspunkt i Appelbaum och Batts (2021) forskning om asymmetrierna i förhållandet mellan fondförvaltare och investerare när det gäller makt, information och incitament, granskas dessa obalanser ytterligare i studien ur fondernas generalägares perspektiv. En empirisk grund bildades genom att genomföra två intervjuer med lämpliga representanter från EQT samt en intervju och ett styrdokument med Norrsken22. I studien konstateras att båda arbetar aktivt med att minska asymmetrierna på strategisk såväl som operativ nivå. EQT har avdelningar och digitala verktyg vars främsta syfte är att överbrygga informationsbrister, en omfattande due diligence-process för att öka förståelsen för maktbalansen och ett finansiellt ramverk för att säkerställa att intressekonflikter undviks. Norrsken22 försöker involvera sina investerare i det operativa arbetet genom att skapa en gemenskap sinsemellan och på så sätt föra dem närmare rollen som fondförvaltare. Studien kunde ha involverat ett investerarperspektiv i stället för att begränsa undersökningen till företagets och generalägarens tankar. Oavsett detta visar avhandlingen ett inifrånperspektiv på de asymmetrier som uppvisas och de motåtgärder som initieras som svar, ett perspektiv som inte tidigare har utforskats i akademiska artiklar.

This thesis investigates the current sustainable investment strategy of Swedish institutional investors that are not covered by the EU Taxonomy and how the Taxonomy will affect their work with sustainable investments. As a basis, 7 semi-structured interviews have been conducted. The respondent group consists of three institutional asset owners and four Swedish public pension funds. The former group, not having asset management as their core business, mainly use negative and norms-based screening whereas the latter are professional investors and they combine several other SRI strategies. The difference in SRI strategies between the investor groups is mainly explained by the professional investors having a more extensive ESG risk awareness and a greater organizational capacity. Except the screening strategies, the following SRI strategies are commonly used; corporate engagement and shareholder action, sustainability themed investing and ESG integration which is in line with the literature. Though, the institutional investors in this study are employing positive/best-in-class screening to a much less extent than the literature states. The investors agree with the literature and have a general positive view of the implementation of the Taxonomy and that there is a need of a consistent, global reporting standard. However, the investors raise criticism of the EU Taxonomy only including certain sectors, European countries and the exclusive climate focus which decreases the utility and is in line with the current literature. None of the interviewed investors has implemented the EU Taxonomy in their work with sustainable investments yet and do not believe that the EU Taxonomy will affect their investment strategies. This contradicts the current literature where private investors see the EU Taxonomy as a long awaited common framework with standardized KPI:s which will improve comparability on the market. However, a majority of the investors believe that the EU Taxonomy will- or probably will affect their work with sustainable investments in the future as an additional reporting tool where the professional investors show a greater belief than the asset owners. This study shows that Swedish institutional investors will probably use the EU Taxonomy as a reporting framework in the future but the implementation will not change the investor's SRI strategies. Professional investors are more likely to report according to the EU Taxonomy than institutional asset owners. Furthermore, the Taxonomy's level of impact depends on the investor’s Taxonomy knowledge; a more extensive knowledge increases the possibility to start reporting according to the Taxonomy. / Denna studie undersöker svenska institutionella investerares nuvarande hållbara investeringsstrategier, som inte omfattas av EU-taxonomin, samt hur taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar. Som underlag har 7 semistrukturerade intervjuer genomförts. Respondentgruppen består av tre institutionella kapitalägare och fyra svenska publika pensionsfonder. Den förstnämnda gruppen, som inte har kapitalförvaltning som sin kärnverksamhet, använder främst negativ- och normbaserad screening medan de professionella investerarna kombinerar flera olika SRI-strategier. Skillnaden i SRI-strategier mellan investerargrupperna kan främst förklaras av att de professionella investerarna har en mer omfattande ESG-riskmedvetenhet och en större organisatorisk kapacitet. Förutom screeningstrategierna är följande SRI-strategier populära bland investerarna; aktivt ägande, hållbarhetstematiska investeringar och ESG-integration, detta i linje med litteraturen. De institutionella investerarna i denna studie använder sig dock av positiv/bäst-i-klassen-screening i mycket mindre utsträckning än vad litteraturen säger.  Investerarna är samstämmiga med litteraturen och har en generellt positiv syn på genomförandet av taxonomin och är eniga om att det finns ett behov av en konsekvent, global rapporteringsstandard. Däremot väcker investerarna kritik mot att EU-taxonomin endast inkluderar vissa sektorer, europeiska länder och det snäva klimatfokuset, vilket är i linje med befintlig litteratur. Ingen av de intervjuade investerarna har ännu implementerat EU-taxonomin i sitt arbete med hållbara investeringar och tror inte att EU-taxonomin kommer att påverka deras investeringsstrategier. Detta går emot den nuvarande litteraturen som menar att privata investerare ser EU-taxonomin som ett efterlängtat ramverk med standardiserade KPI:er som kommer att förbättra jämförbarheten på marknaden. En majoritet av investerarna tror att EU-taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar i framtiden som ett ytterligare rapporteringsverktyg. De professionella investerarna har en betydligt större tro på EU-taxonomins genomslagskraft än kapitalägarna. Denna studie visar att svenska institutionella investerare med hög sannolikhet kommer att börja rapportera enligt EU-taxonomin i framtiden, men att taxonomin inte kommer att påverka investerarnas investeringsstrategier. Professionella investerare kommer med större sannolikhet börja rapportera enligt EU-taxonomin än instutionella kapitalägare. Taxonomins genomslagskraft beror på investerarnas taxonomikunskap; en mer omfattande kunskap ökar sannorlikheten att börja rapportera enligt taxonomin.

Bakgrund: Coronapandemin ledde under åren 2020 och 2021 till en volatil period på börsen där börskraschen våren 2020 var det starkaste ögonblicket. Antalet svenska kvinnliga aktieägare ökade med nio procent under 2020 och deras position på börsen stärktes. Volatiliteten på börsen ledde till att många beslut behövde tas; beslut som eventuellt kan ha påverkats av psykologiska bias och därmed lett till irrationella beslut. Dessa psykologiska bias har under tidigare perioder på börsen visats sig påverka män och kvinnor på olika sätt. Coronapandemins inverkan på aktiemarknaden och skillnaderna mellan könen, både på börsen och vid påverkan av psykologiska bias, ger incitament att undersöka just kvinnors beteende på börsen under denna tidsperiod.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur den kvinnliga investerarens beteende på börsen påverkats av psykologiska bias under coronapandemin samt vilka förändringar som skett i deras beteende jämfört med före pandemin. Vidare ämnar studien att föra en diskussion kring vad anledningen är till att kvinnor påverkats och hur de psykologiska fallgroparna kan motverkas.  Metod: För att uppfylla studiens syfte har studien genomförts med en kvalitativ metod genom nio semistrukturerade djupintervjuer med kvinnliga aktieinvesterare. En deduktiv- med inslag av induktiv ansats har använts för att tillsammans med existerande teori analysera det aktuella ämnet samt nå en slutsats.  Slutsats: Studiens resultat visar att kvinnliga investerare har påverkats av psykologiska bias under coronapandemin. Främst är det flockbeteende och överkonfidens av de undersökta biasen som har påverkat respondenterna men även dispositionseffekten har haft en stor påverkan. Överkonfidensen hos respondenterna har ökat under perioden medan medvetenheten om flockbeteende har blivit större och därmed har påverkan av flockbeteende minskat. Strategier, kunskap och medvetenhet har i flera fall lett till en minskad påverkan av bias hos respondenterna. Studien visar tendenser på ett annorlunda beteende hos kvinnor än vad som framkommit vid tidigare forskning. / Background: In 2020 and 2021, the Covid-19 pandemic led to a volatile period on the stock market, where the stock market crash was the strongest moment. The amount of Swedish female investors grew by nine percent under 2020 and their position on the stock market strengthened. The volatility on the stock market led to many decisions needed to be made; decisions that eventually could have been affected by psychological biases and therefore led to irrational decisions. During earlier periods on the stock market, these psychological biases have been shown to affect men and women in different ways. The impact of the Covid-19 pandemic on the stock market and the differences between genders, both on the stock market and regarding the influence of psychological biases, provides incentives to examine the female investors’ behavior on the stock market during this period of time.  Purpose: The purpose of the study is to create an understanding for how the female investors’ behavior on the stock market is affected during the Covid-19 pandemic but also what changes have taken place in their behavior compared to before the pandemic. Further, the study aims to bring forward a discussion about the cause of influence and how these biases can be counteracted.  Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been implemented. Empirical data has been generated through nine semi-structured in-depth interviews with female investors. A deductive- with elements of inductive approach has been used to analyze the topic in question together with existing theory as well as reach a conclusion.  Conclusion: The results of the study suggests that female private investors have been affected by psychological biases during the Covid-19 pandemic. Mainly, herd behavior and overconfidence are the ones with the greatest impact but also the disposition effect has appeared in the respondents’ behavior. Overconfidence has increased throughout the period while the consciousness about herd behavior has increased and therefore decreased in impact. Strategies, knowledge and consciousness have in many cases resulted in a lower impact of psychological biases among the respondents. The study shows tendencies, differently than previous research, regarding the behavior of female investors on the stock market.

Bakgrund: Det finns en mängd olika investeringsstrategier som en investerare kan applicera för att genera avkastning på börsen. Två av de vanligaste strategierna är värdestrategin och tillväxtstrategin, vilket är två investeringsstrategier som länge varit populära och vars historiska avkastning ofta ställs emot varandra och diskuteras av investerare.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken av de två investeringsstrategierna värdestrategi och tillväxtstrategi som genererat högst riskjusterad avkastning under tidsperioden 2012–2021. Studiens delsyfte är att undersöka hur den ekonomiska konjunkturen samt marknadssentiment påverkar strategiernas avkastning på aktiemarknaden.  Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpats. Två portföljer har konstruerats med en årlig rebalansering utifrån de uppsatta kriterierna för värde- respektive tillväxtbolag. De två portföljerna sattes samman utifrån författarnas definitioner av värdebolag och tillväxtbolag genom att studera bolagens P/E, EV/S- och P/BV-multiplar. Utöver detta har tre multipla regressionsmodeller genomförts för att undersöka huruvida de två portföljernas avkastning kan förklaras av förändringar i marknadssentiment och den ekonomiska konjunkturen.  Resultat och kunskapsbidrag: Studiens resultat visar att tillväxtportföljen generade en högre riskjusterad avkastning än värdeportföljen under tidsperioden 2012-01-01 2021- 12-31. Marknadssentiment uppvisar ett signifikant negativt samband till avkastningen i båda portföljerna för hela studiens tidsperiod, medan konjunkturen som oberoende variabel inte uppvisar något signifikant samband. Studien bidrar med relevant kunskap inom aktiehandel på den svenska marknaden. De strategier som undersöks har länge studerats på andra marknader internationellt, medan denna studie fokuserat på den svenska marknaden under en mer aktuell tidsperiod. / Background: There are many different investment strategies that can be applied by an investor to generate returns on the stock market. Two of the most common strategies that have been applied by investors for a long time are the value strategy and the growth strategy. These strategies are frequently discussed and are commonly compared to each other when it comes to historical performance.  Purpose: The purpose of this study is to examine which one of the two investment strategies has yielded the highest risk-adjusted return during the period 2012–2021. The sub-purpose of the study is to examine how the economic cycle and market sentiment relates to the returns of the strategic portfolios on the stock market.  Method: To achieve the purpose, a quantitative method with a deductive approach has been applied. Two portfolios have been constructed based on specific criteria set up for each strategy to reflect the author’s definitions of value stocks and growth stocks. The two portfolios were rebalanced every year and were constructed by studying the P/E-, EV/S- and P/BV-multiples of the companies. In addition, three multi-regression models were implemented to examine how the returns of the two portfolios interact with changes in market sentiment and the economic cycle.  Results: The results of the study show that the growth portfolio yielded a higher risk- adjusted return than the value portfolio during the period 2012-01-01 - 2021-12-31. The market sentiment has a significant negative correlation to the returns in both portfolios, whereas the economic cycle does not exhibit any significant correlations to the portfolio returns. The results of the study contribute knowledge in stock investing on the Swedish market. The strategies examined have been studied historically on international markets, whereas this study has focused on the Swedish market and a more recent period.