This master thesis project aims to evaluate the importance of availability of operating partners for foreign investors as they decide whether or not to make an investment on the Swedish market. The study will also evaluate if the cooperation with operating partners could contribute to a reduction of the information gap between foreign investors and the Swedish real estate market, and if that could ultimately lead to an increase in the inflow of foreign capital to Sweden.  The study includes a literature review where relevant theories for the research question is accounted for as well as an overview of the Swedish real estate market. The study also includes economic statistics and transaction data from reliable sources, as well as an empirical analysis with semi-structured interviews that were conducted with a number of prominent actors within the real estate sector, both in form of representatives from larger global consultant companies and well- known operating partners. All the interviewees were selected because they were considered to be most useful for the study, with substantial knowledge and experience of the real estate business and market.  The study shows that an operating partner could make it easier for a foreign investor to enter the Swedish real estate market. This is much thanks to the market specific competence which the operating partner firms possesses, making it possible to estimate the right risk component as well as understand the specific market. This could make a foreign investor more competitive on the Swedish real estate market which have a great amount of strong domestic investors. The access to good market specific competence however only seems to have a marginal impact on whether or not an foreign investor chooses to invest in Sweden, this since there are other factors that has a considerably larger impact when investors makes that decision. The scale of the market is one of the most important factors when foreign investors decide whether or not to invest in Sweden. Even though an operating partner might not increase the foreign investments to Sweden there still is a pronounced shortage in the supply of such firms today since there is a large demand from foreign investor for this type of market specific competence. The number of operating partners will most likely increase in the future since the model creates an alignment of interest between the parties. If a foreign investor is good at utilizing local expertise, and uses a good model for alignment of interest, a combination of a global and local view of the market is obtained. This makes it possible for larger foreign investors to create a structure of a larger international portfolios, but still with attention to local details. From this it can be concluded that an increased supply of operating partners in some sense should have a positive effect on the Swedish economy as a whole. / Detta masterprojekt syftar till att utvärdera vikten av tillgängligheten av operativa samarbetspartners för utländska investerare när de ska besluta huruvida de ska investera på den svenska marknaden eller inte. Studien utvärderar om ett samarbete med operativa partners kan bidra till att minska informationsgapet mellan utländska investerare och den svenska marknaden, och huruvida ett samarbete även skulle kunna leda till ett ökat inflöde av utländskt kapital till Sverige.  Studien innehåller en litteraturstudie där relevanta teorier för forskningsfrågan redovisas samt en översikt över den svenska fastighetsmarknaden. Studien innehåller också ekonomisk statistik och transaktionsdata från tillförlitliga källor samt halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med ett antal framstående aktörer inom fastighetsbranschen, både i form av representanter från större globala konsultföretag och välkända operativa partners. Intervjuobjekten valdes ut eftersom de ansågs vara mest användbara för studien, med stor kunskap och erfarenhet av verksamheten och fastighetsbranschen. Studien visar att en operativ partner skulle kunna underlätta för en utländsk investerare att etablera sig på den svenska fastighetsmarknaden, mycket tack vare den marknadsspecifika kompetens som operatörsföretaget har, vilket gör det möjligt att uppskatta rätt riskkomponent såväl som förstå den specifika marknaden. Detta kan göra en utländsk investerare mer konkurrenskraftig på den svenska fastighetsmarknaden som till stor del domineras av starka inhemska investerare. Trots detta har tillgången till god marknadsspecifik kompetens endast har en marginell inverkan på huruvida en utländsk investerare väljer att investera i Sverige eller inte, eftersom det finns andra faktorer som har en betydligt större inverkan när investerarna fattar det beslutet. Marknadens skala är en av de viktigaste faktorerna när utländska investerare överväger om de ska investera i Sverige eller inte. Trots att en operativ partner inte nödvändigtvis ökar de utländska investeringarna till Sverige finns det idag en uttalad brist i utbudet av sådana företag i och med att det finns en stor efterfrågan från utländska investerare för denna typ av marknadsspecifik kompetens. Antalet operativa partners kommer sannolikt att öka i framtiden eftersom modellen skapar en likriktning av parternas intressen. Om en utländsk investerare är bra på att utnyttja lokal kompetens och använder en bra modell för likriktning av intressen, erhålls en kombination av en global och lokal syn på marknaden. Detta gör det möjligt för större utländska investerare att skapa en struktur av en större internationell portfölj, men fortfarande med uppmärksamhet på lokala detaljer. Av detta kan man dra slutsatsen att en ökad tillgång på operativa partners i viss mening kan ha en positiv effekt på den svenska ekonomin som helhet.

Bakgrund: Till följd av att ESG är ett icke-finansiellt bedömningsområde har många investerare historiskt valt att inte profilera sin egen verksamhet med ambitiösa hållbarhetsmål. De senaste årens åtstramade regulatoriska omgivning och ökande ESG-engagemang hos intressenter ställer alltmer krav på institutionella investerare att integrera ESG-bedömningar när de utvärderar nya investeringsmöjligheter. SME-bolag har sämre förutsättningar att tillhandahålla konkurrenskraftiga ESG-data och riskerar således få sämre tillgång till kapital. Effekterna ESG perspektivet har för kapitalanskaffning och vilken ESG-information som är viktigast för att attrahera kapital är relativt outforskat och bör utredas dels för att hjälpa bolag att behålla konkurrenskraft, dels för att förbereda dem för kraven på hållbarhetsrapportering som ställs ur ett kapitalförvaltningsperspektiv, vilket kan vara särskilt angeläget för SME-bolag. Syfte: Syftet med rapporten är att analysera institutionella investerares syn på ESG för att utreda hur det påverkar deras utvärderingar av nya investeringsmöjligheter. Utifrån detta ämnar studien utreda vilken information som är viktigast att tillhandahålla för att sammanställa hållbarhetsrapporter som är i linje med investerarnas önskemål. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och det empiriska underlaget har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Samtliga bolag, även SME-bolag, bör integrera ESG perspektivet i sin rapportering för att öka investeringsviljan och anpassa sig till omvärldsförändringar och intressenter. ESG-engagemanget är högt bland institutionella investerare eftersom hållbara bolag bidrar till att skapa avkastande och resistenta portföljer. Det viktigaste inom ESG utgår från vad som är relevant och materiellt för respektive bolag och bransch. Med detta vill investerare kvantifiera ESG-relaterade störningar och effekter för att förstå potentiell påverkan på ett företags resultat och värdering.

This thesis examines the type of Environmental, Social, and Governance (ESG) information that institutional investors seek when making and monitoring investment decisions, as well as the possibilities for this information to be presented in sustainability reports. As a basis, twelve semi-structured interviews were conducted with Swedish state institutional fund holders in the category regions and municipalities. Furthermore, five interviews were conducted with six employees at a large Swedish-Norwegian fund company. The results show that the basic demand for ESG information is governed by the content that the investor's organization's financial policy requires, for example, that the fund company has signed the UN Principles for Responsible Investments (PRI) or follows frameworks such as the Global Reporting Initiative (GRI). Furthermore, sustainability motivations are sought in qualitative form, for example about the fund's sustainability strategy, corporate inclusion and justifications about the fund's actual sustainability impact in the portfolio companies. In addition, motivations for potential future business exclusions is also desired. However, this wish is difficult to cater for as it could potentially create discontent between fund companies and portfolio companies. Such a justification could also contribute to market disorders for the company in question, which could degrade the value of the fund holding. Quantitative data are also requested, such as carbon dioxide emissions for the fund portfolio. However, this cannot always be met in the report as reported data from companies are missing. Furthermore, a necessity for the sustainability reports to be used properly by the investors is that data is presented similarly between funds, so that comparisons between funds are facilitated. Finally, investors point out that much of the ESG information they seek is only useful if all funds report in a similar format, and that the ESG information only becomes truly valuable after a unanimous definition of sustainability is introduced. / I detta examensarbete undersöks vilken typ av ESG-information som institutionella investerare eftersöker när de ska genomföra och övervaka investeringsbeslut, samt hur möjligheterna ser ut för denna information att kunna presenteras i hållbarhetsrapporter. Som underlag genomförs tolv stycken semi-strukturerade intervjuer med svenska statliga institutionella fondinnehavare inom kategorin regioner och kommuner. Vidare genomfördes fem intervjuer med sex stycken anställda på ett stort Svenskt-Norskt fondbolag. Resultaten visar att den grundläggande efterfrågan av ESG information styrs av det innehåll som investerarens organisations finansiella policy kräver, exempelvis att fondbolaget signerat PRI eller följer ramverk såsom GRI. Vidare så eftersträvas hållbarhetsmotiveringar i kvalitativ form, exempelvis kring fondens hållbarhetsstrategi, företagsinkludering samt motiveringar kring fondens faktiska hållbarhetspåverkan i portföljbolagen. Utöver dessa efterfrågas även motivering av potentiella framtida företagsexkluderingar. Denna önskan är dock svår att tillgodose då denna potentiellt skulle kunna skapa osämja mellan fondbolag och portföljbolag. En sådan motivering skulle även kunna bidra till marknadsoroligheter för det aktuella bolaget, vilket kan försämra värdet på fondinnehavet. Slutligen efterfrågas även kvantitativ data, exempelvis koldioxidutsläpp för fondportföljen. Denna kan dock inte alltid tillgodoses i rapporten då nog lång tillbakagången klimatdata saknas. En nödvändighet för att hållbarhetsrapporterna ska nyttjas ordentligt av investerarna är vidare att data presenteras liknande mellan fonder, så att en jämförelse mellan fondalternativ underlättas. Investerarna poängterar slutligen att stor del av den ESG-information de eftersträvar bara är användbar om alla fonder rapporterar på liknande sätt, samt att ESG-informationen först blir riktigt användbar då en samstämmig definition av hållbarhet införs.

Syftet med studien är att analysera hur en rationell investerare kan förhålla sig till balansgången mellan ekonomiska och sportsliga prestationer. Arbetets process är uppdelat i två huvudsakliga områden finansiell ställning och börsuppgångar. Genom en kvantitativ innehållsanalys har data samlats in och kategoriserats utifrån två huvudsakliga områden. Detta för att ge en djupare förståelse för hur balansgången påverkar bolagens aktiekurs på kort och lång sikt. Det teoretiska ramverket som utgör grunden i analysen består av rational choice theory (RCT) och den effektiva marknadsteorin. Den finansiella ställningen redovisas utifrån ett par valda nyckeltal och analyseras utifrån RCT. För att försöka förstå bakomliggande orsaker till börsuppgångar kommer den effektiva marknadsteorin utgöra analysen. De klubbar som medverkar i studien med respektive bolag är Aalborg BK, AGF Arhus, AIK, Bröndby IF, FC Köpenhamn och Silkeborg IF. Resultaten av studien visar att bolagen har svårt att hantera balansgången vilket avspeglar sig på börsen. Det blir en krock mellan klubbarnas motiv som fokuserar på sportsliga prestationer och den rationella investeringars motiv som är avkastning. Studien redogör även för en unik typ av ägare som är mer emotionellt drivna och som inte agerar rationellt. Detta leder till att bolagen är svårvärderade och svåra att förstå, kursrörelser sker slumpmässigt och marknaden är svag-effektiv. / The purpose of the study is to analyze how a rational investor can relate to the balance between financial and sporting performance. The work process is divided into two main areas, financial position and stock market rises. Through a quantitative content analysis, data has been collected and categorized based on two main areas. This is to provide a deeper understanding of how the balance sheet affects the companies' share price in the short and long term. The theoretical framework that forms the basis of the analysis consists of rational choice theory (RCT) and the effective market theory. The financial position is reported on the basis of a couple of selected key figures and analyzed on the basis of RCT. To try to understand the underlying causes of stock market rises, the effective market theory will constitute the analysis. The clubs participating in the study with each company are Aalborg BK, AGF Arhus, AIK, Bröndby IF, FC Köpenhamn and Silkeborg IF. The results of the study show that the companies have difficulty managing the balance sheet, which is reflected in the stock market. There will be a clash between the clubs' motives that focus on sporting performance and the rational investment's motive that is return. The study also describes a unique type of owner who is more emotionally driven and who does not act rationally. This leads to companies being difficult to value and difficult to understand, price movements taking place at random and the market being weak-efficient.

Gräsrotsfinansiering har under 2010-talet vuxit till att bli ett betydelsefullt finansierings-alternativ för små och medelstora företag, vilket även möjliggjort för privatpersoner (icke-professionella investerare) att investera i denna typ av bolag genom att teckna aktier i dem. Investeringar i bolag av mindre storlek kan potentiellt ge mycket god avkastning, men är även förenade med stor risk. Dessa investeringar kan fungera som ett komplement till sedvanliga investeringar på vad som i dagligt tal kallas för ”börsen”, men investeringar i småbolag skiljer mot aktiemarknadsbolag. Värdepappersmarknaden är föremål för rigorös reglering, i syfte att värna om ett starkt investerarskydd och upprätthålla förtroendet för marknaden. Mot bakgrund härav, föreligger högt ställda krav på aktiemarknadsbolagens löpande informationsgivning. Alla inträffade händelser och uppkomna förhållanden, vilka kan tänkas ha en påverkande effekt på aktiens pris ska, i regel, så snart som möjligt delges marknaden. På så vis ges alla befintliga och potentiella aktieägare en rättvis tillgång till information om bolaget, för att ha möjlighet att fatta välavvägda investeringsbeslut. Något motsvarande investerarskydd finns inte implementerat för investeringar i onoterade aktiebolag, utan investerare har få rättsliga medel för att tillskansa sig ytterligare information som kompletterar vad som utges under och i samband med bolagsstämman. Möjligheter till detta finns, men är praktiskt komplicerade att genomdriva. Detta ger upphov till frågan om balans råder mellan ett intresse att värna om investerare, å ena sidan, och ett intresse att underlätta företagande, å andra sidan. Gällande rätt är knappast ändamålsenlig, utan ändringar krävs för att råda bot på obalansen. Investerare bör ges utvidgad rätt till informationsgivning från onoterade aktiebolag när gräsrotsfinansiering tillämpats, eller om investerarkretsen annars är spridd. Krav på löpande informationsgivning av samma brådskande karaktär som råder på aktiemarknaden är emellertid inte önskvärt, utan vore alltför betungande för företagen. Därför föreslås istället kvartalsvis regelbunden informationsgivning från onoterade aktiebolag till investerarna, med komplettering av omedelbar informationsgivning av väsentliga händelser och förhållanden. Sådan reglering skulle tillförsäkra investerare en bättre ställning och hålla dem informerade om bolagets förehavanden, samtidigt som efterlevnaden inte vore oproportionerligt betungande för bolaget och dess befattningshavare. / Crowdfunding has, during the 2010s, grown rapidly to become a meaningful alternative financing solution for small and medium-sized businesses, which has also made it possible for individuals (non-professional investors) to invest in these types of companies, by subscribing for shares. Investments in smaller sized businesses are, however, associated with greater risk. Such investments could work as a complement to more traditional investments on the stock market, but investments in small companies differ from publicly traded companies. The securities markets are subject to rigorous regulation, in order to ensure strong investor protection, as well as maintaining a high level of trust in the market. Therefore, extensive demands on the companies are in place regarding their distribution of ad hoc information. All occurring events and circumstances that might have an impact on the shares’ value, shall, subject to some exceptions, immediately be made public to the market. This will ensure that both existing and potential shareholders are given a fair access to information regarding the company, to have the possibility to make sound investment decisions. Any corresponding investor protection scheme is not implemented for investments in non-publicly traded companies. Investors have access to very few legal tools for obtaining other information than what is given during, and in connection to, the shareholders’ meeting. There are however, a handful of such possibilities, but they are practically complicated to use. This raises the question whether there is a balance at all between an interest of protecting investors on the one hand, and an interest of facilitating for entrepreneurs on the other hand. Today’s regulation is hardly appropriate, and changes are needed, in order to solve the imbalance. Investors should be given a wider right to enforce issuing of information from non-publicly traded companies that have raised capital through crowdfunding, or for other reasons have a diverse group of investors. However, similar urgency for such information, as is demanded on the stock market, is hardly necessary, as it would be far too burdensome for the companies. Therefore, quarterly information distribution is suggested, complemented with immediate information for essential occurring events and circumstances. Such regulation, would ensure investors a better position and keep them informed regarding the business’ operation, while the actions required for ensuring compliance would not be disproportionately burdensome for the company or its executives.

Bakgrund: Hos svenska investerare finns ett ökat intresse för hållbara investeringar, således har även efterfrågan på att mäta bolags hållbarhetsarbete utifrån ESG-kriterier ökat. Forskning om vem, utifrån demografiska och socioekonomiska aspekter, som väljer att investera i aktier med ett ESG-betyg är begränsad. Tidigare forskning har främst studerat hållbart fondsparande genom enkätundersökningar. Syfte: Studien ämnar analysera huruvida skillnader i ESG-snitt i svenska SR- investerares aktieportföljer kan förklaras av demografiska och socioekonomiska skillnader. Därtill ämnar studien identifiera vilken demografisk grupp som har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Genomförande: Med hjälp av ett unikt data-set genomförs multivariata regressioner, vilket möjliggör en jämförelse av ESG-snitt i aktieportföljer för olika demografiska grupper. Genom frågeställningar diskuteras och jämförs resultaten med tidigare forskning. Slutsats: Studien finner att den svenska SR-investeraren med högst ESG-snitt i aktieportföljen är en äldre kvinna, med låg inkomst och boende i en storstad. Därtill finner studien att medelålders och äldre kvinnor, med låg inkomst samt boende i och utanför en storstad, har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Därutöver finner studien både likheter och skillnader mellan dessa resultat och tidigare forskning. / Background: Swedish investors have an increased interest in sustainable investments, thus the demand for measuring companies’ sustainability work, based on ESG criteria, has increased. Research on who, based on demographic and socioeconomic aspects, that choose to invest in ESG shares is limited. Previous research has mainly studied sustainable fund savings through surveys. Purpose: The thesis aims to analyze whether differences in ESG mean in the stock portfolios of Swedish SR-investors can be explained by demographic and socioeconomic differences. Furthermore, the thesis aims to identify what demographic group has the highest preference for each sub group of ESG. Completion: Through a unique data set, we perform multivariate regressions, which enables a comparison of ESG means in stock portfolios of different demographic groups. Through research questions, we discuss and compare the results with previous research. Conclusion: The study finds that the Swedish SR-investor with the highest ESG mean in the stock portfolio is most likely an older woman, with low income and living in a larger city. Furthermore, the study finds that middle aged and older women, with low income and living in and outside a larger city, have the highest preference for each sub group of ESG. In addition, the study finds both similarities and differences between these results and previous research.

<p>Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.</p><p>Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.</p><p>Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.</p><p>Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen.</p><p>Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna.</p><p>Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.</p>

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning. Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna. Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell. Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen. Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna. Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.

I tidigare studier har det framkommit att amerikanska företag manipulerar sina finansiella räkenskaper inför en nyemission med hjälp av Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar. Detta görs i syfte att reflektera en bättre bild av företagets finansiella ställning gentemot hur det i verkligheten ser ut. Företeelsen tillämpas med avsikt att erhålla ett större finansiellt riskkapital då företaget utfärdar nyemission. Denna studie undersöker om svenska företag agerar likt amerikanska företag vid en nyemission och därför är syftet i studien att undersöka om svenska företag tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid perioden då de utfärdar nyemission. Svenska företag har varit av intresse i följande studie då svenska företag verkar under ett annorlunda redovisnings- och skattesystem än amerikanska företag gör, varpå vi vill testa om teorin Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar är tillämpbar på även svenska företag, trots de skillnader som föreligger mellan ländernas lagsystem. Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod som vi presenterat med hjälp av en deskriptiv statistisk analys. De resultat som framkommit i studien är att även svenska, såväl som amerikanska, företag tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid de kvartal då ska utfärda nyemission, trots de olikheter i redovisnings- och skattesystem som råder länderna emellan. Förutom detta visar studien på att svenska företag även tillämpar en extrem form av Earnings Management samt att olika branscher tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar i olika grad då de ska utfärda nyemission. De resultat som framkommer i följande studie visar att det är av stor betydelse att investerare har en medvetenhet om att Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar förekommer när svenska företag ska utfärda nyemission. Detta är av vikt då tidigare studier har påvisat att många investerare som förvärvat aktier i företagen som tillämpat Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar har känt en besvikelse samt upplevt att de blivit missledda av företagens publicerade finansiella rapporter efter nyemissionen. Besvikelsen grundar sig i att det rapporterade resultatet vanligtvis kraftigt sjunker kvartalen efter nyemission då företagen tillämpat Earnings management genom oförklarliga periodiseringar. / In previous studies, it has been found that US companies manipulate their financial statements before issuing Seasoned Equity Offerings (SEO) using Accrual-based Earnings Management. This is done by the company in order to reflect a better financial position compared to their true underlying financial performance. Accrual-based Earnings Management is applied with the intention of obtaining larger financial capital when issuing SEOs. This study examines whether Swedish companies, consistent with US companies, apply the phenomenon in a similar way while issuing SEOs and the purpose of our study is therefore to investigate whether Swedish companies apply Accrual-based Earnings Management in the period they issue SEOs. Swedish companies have been of interest in the following study, as Swedish companies operate under a different accounting and tax law compared to that of American companies. As a result, we want to test the theory of Accrual-based Earnings Management to see if it is applicable to Swedish companies, despite the differences in tax law that exists between the countries. The study has been conducted using a quantitative methodology which has been presented through a descriptive statistical analysis. Our results imply that Swedish- as well as American companies, apply Accrual-based Earnings Management in the period they issue SEOs. This is found despite differences in accounting and tax law between the two countries. In addition to this, the study also shows that Swedish companies apply an extreme form of Accrual-based Earnings Management, and that it exist industrial differences in the level of Accrual-based Earnings Management that is applied when issuing SEOs. The results found in the following study show that it is of the utmost importance that investors have an awareness regarding Accrual-based Earnings Management and that it occurs when Swedish companies issue a SEO. This is important as previous studies have shown that many investors who acquired shares in the companies who applied Accrual-based Earnings Management when issuing SEOs, have felt disappointed and have found that they have been misled by the companies published financial reports following the SEO. The disappointment is based on the fact that as companies apply Accrual-based Earnings Management, the companies reported earnings usually fall in the period after issuing a SEO.

I den här studien har vi undersökt hur investerare upplever asymmetrisk information och principal-agentproblem i den relativt nya investeringsformen equity crowdfunding. Vi har även undersökt hur investerarna går tillväga för att hantera den asymmetriska informationen och principal-agentproblemen. För att göra detta genomfördes studien med ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi samlade in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna hölls med equity crowdfunding investerare från FundedByMe, Sveriges ledande crowdfunding-plattform. Resultaten av studien indikerar på att investerarna finner asymmetrisk information som närvarande inom equity crowdfunding och en nödvändighet av att ta reda på fler uppgifter om bolagen utanför FundedByMe, med anledning av att uppgifterna som finns på plattformen upplevs vara bristfälliga för att kunna ta ett beslut om investering. För att överkomma problem gällande asymmetrisk information har det visat sig att investerarna tenderar att följa andra investerares val av kampanjer. Därmed används alltså ett flockbeteende av investerarna som en metod för att överkomma problem gällande asymmetrisk information som de stöter på. För att överkomma problemet ännu mer, så använder sig investerarna främst av ledningsgruppens egenskaper i deras due diligence då den finansiella informationen anses vara begränsad.Resultaten av vår studie indikerar även på att principal-agentproblem upplevs vara närvarande inom equity crowdfunding då investerarna anser att företagarna utövar ett själviskt beteende som är i kontrast med investerarnas egna intressen för att maximera sin egna nytta. Flertalet respondenter i vår studie angav dock att de inte agerar på något särskilt sätt för att hantera det eventuella problemet. Av det som däremot görs består insatserna till största del av kontroll samt övervakning av ledningsgruppernas arbete. Investerarna använder sig även av gruppforum på Facebook för att förbinda sig med de övriga mindre investerarna i bolagen för att tillsammans med dem förstärka sitt inflytande. / In this study, we have investigated how investors experience asymmetric information and principal-agent problems in the relatively new investment form equity crowdfunding. We have also investigated how investors deal with the asymmetric information and principal-agent problems. To do this, the study was conducted using a qualitative approach where we collected data using semi-structured interviews. The interviews were held with equity crowdfunding investors from FundedByMe, Sweden's leading crowdfunding platform. The results of the study indicate that investors find asymmetric information to be present in equity crowdfunding and a need to find out more information about the companies outside FundedByMe, as the information available on the platform is perceived to be deficient in being able to make an investment decision. In order to overcome problems relating to asymmetric information, it has been found that investors tend to follow other investors choice of campaigns. Thus, a flock behaviour is used by the investors as a method to overcome problems regarding asymmetric information that they encounter. In order to overcome the problems even more, investors mainly use the management group's characteristics in their due diligence since the financial information is considered to be limited. The results of our study also indicate that principal-agent problems are perceived to be present in equity crowdfunding, as investors think that companies are pursuing selfish behaviour that is in conflict with investors own interests to maximize their own benefit. However, the majority of respondents in our study indicated that they do not act in any particular way to deal with the potential problem. However, of efforts that are made, they largely consist of control and monitoring of the work of the management groups. Investors also use groupforums on Facebook to connect with other smaller investors in the companies to strength their influence with them.