<p>Investeringsprocessen i Driconeq AB är en dynamisk och i många avseenden spännande process som vi har undersökt med stort intresse. Vi valde att med en kvalitativ metod och induktiv ansats utföra en fallstudie av Driconeq AB. Detta då vi ville göra en explorativ undersökning på djupet snarare än att undersöka generella fenomen. Driconeq AB är enligt sig själva - ett företag med goda ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.</p><p>Ägarstrukturen i företaget där sex av sju lika stora ägare arbetar inom företaget leder till förenklade beslutsprocesser och närhet till produktionen, vilket verkar vara en fördel. Vid intervju med Ekonomichef Per Eriksson framgick att just närheten till produktionen var en stor bidragande orsak till användandet av pay-off kalkyler eftersom ledningen är mer insatta i hur produktionen ”på golvet” ser ut. Mer avancerade kalkylmodeller används i högre grad i större företag där ledningen sitter längre ifrån produktionen och en större administrativ kontroll krävs. Resonemanget ovan stämmer väl överens med den teoretiska bakgrund vi tagit fram.</p><p>Beslutsprocessen i Driconeq AB präglas tydligt av den speciella ägarstruktur som finns i företaget. När avgörande beslut skall fattas finns inga externa ägare som ställer krav eller kommer med invändningar som fördröjer eller stoppar ett beslut på grund av kortsiktiga vinstintressen.</p><p>Finansieringen av en stor och viktig investering utgör en ansenlig del av arbetet och den relation som finns mellan företaget och dess bank. Vad som visat sig i vår uppsats är att den historiska relation som företaget har med sin bank i stor utsträckning påverkar hur kreditgivningsprocessen ser ut. Driconeq framhäver vikten av bra historisk relation med banken. Banken menar att relationen har en betydelse men att grunden för ett beslut ändå förankras i de beräkningar banken gör vid alla kreditgivningsbeslut. Också denna uppfattning har stöd i litteraturen av bland andra Segelod (1986) .</p><p>Risker och osäkerheter som uppkommer vid omfattande investeringar har i vårt unika fall inte haft den inverkan som man generellt kan förvänta sig. Anledningen i detta fall är möjligtvis Driconeqs goda utveckling och starka marknadsposition. Vid den specifika investeringen fanns det i egentlig mening inget risktagande enligt ledningen på Driconeq. Man visste att investeringen skulle betala sig och att de har beläggning på den aktuella maskinen även om konjunkturen skulle försvagas något. Detta på grund av att de har mycket av sin produktion ute på lego, tillverkning som kan tas hem för egen produktion vid sviktande marknad.</p>

Investeringsprocessen i Driconeq AB är en dynamisk och i många avseenden spännande process som vi har undersökt med stort intresse. Vi valde att med en kvalitativ metod och induktiv ansats utföra en fallstudie av Driconeq AB. Detta då vi ville göra en explorativ undersökning på djupet snarare än att undersöka generella fenomen. Driconeq AB är enligt sig själva - ett företag med goda ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar. Ägarstrukturen i företaget där sex av sju lika stora ägare arbetar inom företaget leder till förenklade beslutsprocesser och närhet till produktionen, vilket verkar vara en fördel. Vid intervju med Ekonomichef Per Eriksson framgick att just närheten till produktionen var en stor bidragande orsak till användandet av pay-off kalkyler eftersom ledningen är mer insatta i hur produktionen ”på golvet” ser ut. Mer avancerade kalkylmodeller används i högre grad i större företag där ledningen sitter längre ifrån produktionen och en större administrativ kontroll krävs. Resonemanget ovan stämmer väl överens med den teoretiska bakgrund vi tagit fram. Beslutsprocessen i Driconeq AB präglas tydligt av den speciella ägarstruktur som finns i företaget. När avgörande beslut skall fattas finns inga externa ägare som ställer krav eller kommer med invändningar som fördröjer eller stoppar ett beslut på grund av kortsiktiga vinstintressen. Finansieringen av en stor och viktig investering utgör en ansenlig del av arbetet och den relation som finns mellan företaget och dess bank. Vad som visat sig i vår uppsats är att den historiska relation som företaget har med sin bank i stor utsträckning påverkar hur kreditgivningsprocessen ser ut. Driconeq framhäver vikten av bra historisk relation med banken. Banken menar att relationen har en betydelse men att grunden för ett beslut ändå förankras i de beräkningar banken gör vid alla kreditgivningsbeslut. Också denna uppfattning har stöd i litteraturen av bland andra Segelod (1986) . Risker och osäkerheter som uppkommer vid omfattande investeringar har i vårt unika fall inte haft den inverkan som man generellt kan förvänta sig. Anledningen i detta fall är möjligtvis Driconeqs goda utveckling och starka marknadsposition. Vid den specifika investeringen fanns det i egentlig mening inget risktagande enligt ledningen på Driconeq. Man visste att investeringen skulle betala sig och att de har beläggning på den aktuella maskinen även om konjunkturen skulle försvagas något. Detta på grund av att de har mycket av sin produktion ute på lego, tillverkning som kan tas hem för egen produktion vid sviktande marknad.

Syftet med denna uppsatsen är att förstå hur fastighetsföretagets process, ramverk, och rutiner vid en fastighetsinvestering påverkar lönsamheten, samt om processen följer det ramverk som framtagits av Robert’s &amp; Henneberry’s studie från 2007. Forskningsfrågan ‘Vad har fastighetsbolagets investeringsprocess för påverkan på lönsamheten vid investeringar av hyresbostäder?’ studeras genom en abduktiv ansats där teori från tidigare forskning varvats med empiri från 8 semistrukturerade intervjuer med fastighetsföretag. Resultatet av studien var att det inte finns något tydligt samband mellan företagets investeringsprocess och dess lönsamhet. Istället var det företagets storlek som var den drivande faktorn i företagets lönsamhet, då mindre fastighetsbolag sällan har en formell investeringsprocess och ibland väljer att avvika från sina lönsamhetskrav för att istället investera i fastigheter med ett visst geografiskt läge. Det fanns inte heller något som tydde på att företagen hade sämre avkastning än vad de haft om dem följt Roberts &amp; Henneberrys 8- stegsmodell för investeringsprocessen. Istället visade det sig att för flera företag finns det en marknadsfördel i att kunna agera snabbt och utan att behöva följa en formell process vid investeringarna. / The purpose of this paper is to understand how the process, frameworks and routines in a property investment affect a real estate company’s profitability, as well as if the processes follow the framework developed by Roberts &amp; Henneberry's (2007). The research question "What does the real estate company's investment process have for the effect on the profitability of investment in rental housing?" gets tackled through an abductive approach where theory from previous research was mixed with empirical data from 8 semistructured interviews with real estate companies. The result of the study was that there is no clear link between a company's investment process and its profitability. Instead, it was the size of the company that was the driving factor in corporate profitability, as smaller real estate companies rarely have a formal investment process and are sometimes welcome to deviate from their profitability requirements to invest in properties with a certain geographical location. There was also no proof that the companies had worse returns than if they would’ve followed Roberts &amp; Henneberry's 8-step investment process model. Instead, it turned out for several companies, there is a market advantage in being able to act quickly and without having to follow a formal investment process when acquiring real estate.

Bakgrund: Investeringar har olika syfte för verksamheter och det är vikigt att investera för överlevnad på marknaden samt att skapa konkurrensfördelar. Företag investerar till stor del för att följa sin strategi och uppnå sina mål. På grund av begränsade resurser pågår hela tiden en avvägning mellan vilka investeringar som ska genomföras och för att kunna genomföra dessa krävs det att vissa rutiner efterföljs, dessutom är även planering av investeringar av stor vikt för att investeringsprocessen ska vara effektiv och väl fungerande. De olika stegen i investeringsprocessen ska vara sammankopplade och då även de personer som är involverade i investeringsarbetet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Scania Oskarshamns investeringsprocess och utifrån detta undersöka hur den är kopplad till verksamhetens strategi samt ta reda på om de olika delarna i investeringsprocessen är integrerade med varandra. Avgränsningar: Vi har begränsat oss till att enbart använda Scania Oskarshamn som underlag till vår undersökning då den annars skulle bli allt för omfattande och därmed följer det att vi inte fokuserar på Scania som koncern. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod i form av en enfallsstudie. I denna studie har vi haft ett beskrivande och ett utforskande forskningsintresse, detta på grund av att vi dels har beskrivit investeringsprocessen på Scania Oskarshamn, dels utrett hur den är kopplad till strategi samt hur stegen är kopplade till varandra. I uppsatsen genomförde vi semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi gav plats för övriga frågor som dök upp under intervjuns gång. Avslutning: Vi har identifierat följande steg i Scania Oskarshamns investeringsprocess: initiering, framtagande av beslutsunderlag, framdrivning mot beslut, beslut, inför genomförande, genomförande, uppföljning. Vi har dragit slutsatsen att investeringar genomförs i enlighet med Scanias strategi utifrån de tre kärnvärdena, dessutom är styrelsen involverad i både strategi och beslutsfattande och på så sätt kopplas investeringar till strategi än en gång. Det finns en naturlig övergång mellan de olika faserna, dock brister denna i uppföljningen. Många personer i investeringsprocessen är integrerade, däremot är inte Ekonomiavdelningen lika delaktig som den bör i investeringsarbetet. Framtida forskning: Vi tycker att det skulle vara intressant att se hur investeringsprocessen är kopplad till hur företaget arbetar med ständiga förbättringar. Ett annat förslag till framtida forskning är att studera hur investeringsprocessen är kopplad till Scanias Produktionssystem eftersom detta härstammar från ”lean production”.

<p>Bakgrund: Investeringar har olika syfte för verksamheter och det är vikigt att investera för överlevnad på marknaden samt att skapa konkurrensfördelar. Företag investerar till stor del för att följa sin strategi och uppnå sina mål. På grund av begränsade resurser pågår hela tiden en avvägning mellan vilka investeringar som ska genomföras och för att kunna genomföra dessa krävs det att vissa rutiner efterföljs, dessutom är även planering av investeringar av stor vikt för att investeringsprocessen ska vara effektiv och väl fungerande. De olika stegen i investeringsprocessen ska vara sammankopplade och då även de personer som är involverade i investeringsarbetet.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Scania Oskarshamns investeringsprocess och utifrån detta undersöka hur den är kopplad till verksamhetens strategi samt ta reda på om de olika delarna i investeringsprocessen är integrerade med varandra.</p><p>Avgränsningar: Vi har begränsat oss till att enbart använda Scania Oskarshamn som underlag till vår undersökning då den annars skulle bli allt för omfattande och därmed följer det att vi inte fokuserar på Scania som koncern.</p><p>Metod: Vi har valt en kvalitativ metod i form av en enfallsstudie. I denna studie har vi haft ett beskrivande och ett utforskande forskningsintresse, detta på grund av att vi dels har beskrivit investeringsprocessen på Scania Oskarshamn, dels utrett hur den är kopplad till strategi samt hur stegen är kopplade till varandra. I uppsatsen genomförde vi semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi gav plats för övriga frågor som dök upp under intervjuns gång.</p><p>Avslutning: Vi har identifierat följande steg i Scania Oskarshamns investeringsprocess: initiering, framtagande av beslutsunderlag, framdrivning mot beslut, beslut, inför genomförande, genomförande, uppföljning. Vi har dragit slutsatsen att investeringar genomförs i enlighet med Scanias strategi utifrån de tre kärnvärdena, dessutom är styrelsen involverad i både strategi och beslutsfattande och på så sätt kopplas investeringar till strategi än en gång. Det finns en naturlig övergång mellan de olika faserna, dock brister denna i uppföljningen. Många personer i investeringsprocessen är integrerade, däremot är inte Ekonomiavdelningen lika delaktig som den bör i investeringsarbetet.</p><p>Framtida forskning: Vi tycker att det skulle vara intressant att se hur investeringsprocessen är kopplad till hur företaget arbetar med ständiga förbättringar. Ett annat förslag till framtida forskning är att studera hur investeringsprocessen är kopplad till Scanias Produktionssystem eftersom detta härstammar från ”lean production”.</p>

Generativ AI är ett relativt nytt område som företag nyligen börjat investera i. Det finns många modeller och metoder för att värdera investeringar men lite forskning kring hur dessa metoder appliceras på generativ AI. IT-investeringar kan bidra till mer än kvantitativa fördelar vilket utgör en svårighet vid värdering då de traditionella värderingsmodellerna har ett finansiellt fokus. För att veta om investeringen har uppnått det estimerade värdet är det viktigt för företag att genomföra en utvärdering. Denna studie syftar till att beskriva hur företag väljer att värdera och utvärdera sin investering i generativ AI. Studien utgår ifrån en kvalitativ undersökning där vi intervjuat tre olika företag som börjat investera i generativ AI. Resultatet påvisar att företagen inte gjort några stora förändringar i sina investeringsprocesser för generativ AI. Den stora likheten i hur företagen väljer att värdera sin investering i generativ AI är genom att använda sig av intuition. Resultaten visar också att en utvärdering görs med hjälp av styrverktyg men att inga tydliga ramverk eller planer finns på att göra en finansiell utvärdering.

<p>Bakgrund: Vanligtvis likställs en investering med en hård investering som kan aktiveras i balansräkningen. Av vissa har investeringsbegreppet en vidare betydelse och innefattar även mjuka investeringar i form av exempelvis reklamkampanjer. Vi finner det intressant att undersöka om investeringsprocesser vid mjuka investeringar skiljer sig från hårda. I mitten av 1960-talet presenterade Renck en undersökning över hur svenska företag använde sig av investeringskalkyler. Tio år senare följde Tell upp denna studie med att se om det skett några förändringar i de företag som Renck undersökt. I en senare undersökning skriver Segelod att det ofta finns fler bakomliggande skäl än rent ekonomiska, till att en investering ska genomföras. Vi anser att det finns ett intresse att följa upp dessa undersökningar. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga investeringsprocessen vid expansions-investeringar i stora företag. Utgående från kartläggningen och tidigare forskning görs sedan en tidsmässig jämförelse av investeringsbedömningen och därmed investeringsprocessen. Syftet med denna uppsats är också att jämföra investeringsprocessen mellan hårda och mjuka investeringar. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen omfattar inte investeringar i finansiella tillgångar som till exempel aktier och obligationer. Detta gäller dock inte investeringar i aktier som syftar till att expandera verksamheten genom köp av företag. Uppsatsen behandlar inte skattetekniska faktorer vilka kan tänkas påverka investeringsbedömningen. Vi kommer heller inte att studera hur investeringsprocessen påverkas av olika organisatoriska förutsättningar, utan enbart se hur de studerade företagen valt att arbeta. </p><p>Genomförande: Undersökningen omfattar fem företag inom olika branscher och det empiriska materialet samlades in genom fyra personliga intervjuer samt fyra telefonintervjuer. </p><p>Resultat: Såväl hårda som mjuka expansionsinvesteringar initieras av en lite grupp anställda som befinner sig högt uppe i företagets organisation. Vid bedömningen av hårda och mjuka expansionsinvesteringar är marknadsanalysen en viktig del för att minska osäkerhet om framtida betalningsströmmar. Den ökade osäkerheten i betalningsströmmarna gör att besluten, i större utsträckning än tidigare, grundar sig på beslutsfattarens känsla för vad som är rätt för företaget. Förutsättningarna har inneburit att investeringskalkylens betydelse minskat till förmån för hur investeringen passar in i ett helhetsperspektiv.</p>

Bakgrund: Vanligtvis likställs en investering med en hård investering som kan aktiveras i balansräkningen. Av vissa har investeringsbegreppet en vidare betydelse och innefattar även mjuka investeringar i form av exempelvis reklamkampanjer. Vi finner det intressant att undersöka om investeringsprocesser vid mjuka investeringar skiljer sig från hårda. I mitten av 1960-talet presenterade Renck en undersökning över hur svenska företag använde sig av investeringskalkyler. Tio år senare följde Tell upp denna studie med att se om det skett några förändringar i de företag som Renck undersökt. I en senare undersökning skriver Segelod att det ofta finns fler bakomliggande skäl än rent ekonomiska, till att en investering ska genomföras. Vi anser att det finns ett intresse att följa upp dessa undersökningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga investeringsprocessen vid expansions-investeringar i stora företag. Utgående från kartläggningen och tidigare forskning görs sedan en tidsmässig jämförelse av investeringsbedömningen och därmed investeringsprocessen. Syftet med denna uppsats är också att jämföra investeringsprocessen mellan hårda och mjuka investeringar. Avgränsningar: Uppsatsen omfattar inte investeringar i finansiella tillgångar som till exempel aktier och obligationer. Detta gäller dock inte investeringar i aktier som syftar till att expandera verksamheten genom köp av företag. Uppsatsen behandlar inte skattetekniska faktorer vilka kan tänkas påverka investeringsbedömningen. Vi kommer heller inte att studera hur investeringsprocessen påverkas av olika organisatoriska förutsättningar, utan enbart se hur de studerade företagen valt att arbeta. Genomförande: Undersökningen omfattar fem företag inom olika branscher och det empiriska materialet samlades in genom fyra personliga intervjuer samt fyra telefonintervjuer. Resultat: Såväl hårda som mjuka expansionsinvesteringar initieras av en lite grupp anställda som befinner sig högt uppe i företagets organisation. Vid bedömningen av hårda och mjuka expansionsinvesteringar är marknadsanalysen en viktig del för att minska osäkerhet om framtida betalningsströmmar. Den ökade osäkerheten i betalningsströmmarna gör att besluten, i större utsträckning än tidigare, grundar sig på beslutsfattarens känsla för vad som är rätt för företaget. Förutsättningarna har inneburit att investeringskalkylens betydelse minskat till förmån för hur investeringen passar in i ett helhetsperspektiv.

Problem: Investeringsvolymerna inom offentlig sjukvård ökar. Detta har gjort att ekonomistyrning har blivit allt viktigare för sjukhusen, vilket innefattar kontinuerliga och systematiska bedömningar av investeringar, samt utvärderingar på ekonomiska effekter. Det har uttryckts att utvärderingar och uppföljning i investeringsprocessen inom hälso-och sjukvården saknar tydlighet och endast fokuserar på smala och specifika frågor som inte tillåter komplexitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur uppföljning och utvärdering av investeringar sker inom offentlig sjukvård. Detta genom att undersöka om bristerna i landstingets investeringsstrategi med uppföljning och utvärdering eventuellt kan hittas ett steg ned i hierarkin. Teori: Det teoretiska ramverket behandlar investeringsprocessen och den offentliga sektorn. De centrala teorierna och de tidigare forskningarna berör vilka kalkylmetoder som främst används inom den offentliga sektorn, vilken roll utvärdering och uppföljning har samt vilka svårigheter som finns inom hälso- och sjukvård gällande detta. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Tre av Stockholms läns landstings sjukhus har intervjuats: Karolinska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Dessa intervjuer har kombinerats med svar från en controller med samordningsansvar och en certifierad kommunal revisor som arbetar på landstinget. Empiri: Empirin visade att sjukhusen använder egna företagsekonomiska investeringskalkyler vid utvärderingen och de mest förekommande metoderna är payback-metoden och nuvärdemetoden. De påtalade bristerna i kalkyleringen kan summeras i att de inte är tillräckligt djupgående och tydliga. Slutsats: Det råder i dagsläget liknelser i de brister som återfanns i landstingets investeringsstrategi med de brister som framkommit i denna studie. Det vill säga att arbetet med uppföljning och utvärdering inte utförs systematiskt och kontinuerligt.

Bakgrund: Förvaltningstjänster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjänsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen påstås skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna är ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgänglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier på området vägleder i hur förvaltarna bör och får agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken. Det är därför intressant att kartlägga förvaltarnas praktiska tillvägagångssätt angående förvaltning och investering för att därefter utvärdera det utifrån teorier och empirisk forskning med fokus på investeringsprocessen. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förvaltningstjänsterna inom premiepension med fokus på investeringsprocessen samt kritiskt granska den utifrån finansiell teori, empirisk forskning och rådande lagstiftning. Genomförande: För att besvara studiens syfte har dokumentstudier genomförts för att sammanställa studiens referensram gällande de lagar, finansiella teorier och empirisk forskning inom området. Därefter har det praktiska tillvägagångssättet inom diskretionär förvaltning av premiepension kartlagts genom intervjuer med nio av totalt nitton observerade förvaltningsföretag. Slutsats: Kartläggningen av förvaltningstjänsterna har påvisat att det finns olikheter i företagens praktiska tillvägagångssätt och processer vilket gör det svårt att jämföra företagen med varandra. Det finns förvaltningsföretag vars praktiska arbete stämmer överens med finansiella teorier, empirisk forskning och spelregler gällande investeringsprocessen. Överlag tyder dock studiens resultat på att förvaltningsföretagen har ett tillvägagångssätt som inte överensstämmer med dessa aspekter, vilket kan innebära utrymme för förbättring. / Background: As a result of the introduction of the new pension system, portfolio management services within the Premium pension have risen. The market for these actors has grown and the portfolio managers have been criticized to threat the functionality and the trust in the premium pension system. These actors are a relatively new phenomenon in Sweden, which means that there is no information and statistics available about the managers and their management processes. Laws and financial theories tell us how these managers should act, but they say nothing about how the managers work in practice. Therefore, it is interesting to identify the managers’ practical approach concerning the portfolio management and investment in order to evaluate the process by the means of the theories and empirical research. Aim: The aim of this study is to identify portfolio management services within premium pension focusing on investment process and critically examines it based on financial theory, empirical research and current laws. Completion: To fulfill the aim of this study, document studies have been implemented to summarize the frame of reference concerning laws, financial theories and empirical research. Subsequently the discretionary management of Premium pension is identified through interviews with nine companies of total nineteen companies observed. Conclusion: The identification of portfolio management services has proved that there are differences in companies' practical approaches and processes. This makes it difficult to compare the companies with each other. Some companies have a practical work that is consistent with financial theory, empirical research and the rules regarding the Investment process. Overall the results of the study suggest that portfolio management companies within premium pension have an approach that does not consist with these aspects, which can be improved.