En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning såväl inom som utom EU. På grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrätt i nästan alla länder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd är relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-länderna, finns dock inga krav på att länderna ska införa regler om informationsföreläggande och interimistiskt förbud. Reglerna är införda i alla EU-länders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebär en betydlig förenkling för upphovsmannen när det gäller att identifiera intrångsgöraren och stoppa intrånget. Utöver intrångsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU även klara regler gällande internationell privaträtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara säker på var denne får föra process och vilket lands lag som ska användas. Även om det i det internationella TRIPS-avtalet föreskrivs att medlemsstaterna ska införa regler om jurisdiktion, finns ingenting skrivet om hur en eventuell kollision av regler skulle lösas. För att förenkla processen med gränsöverskridande intrångsutredningar för upphovsmannen skulle en uppdatering av internationella avtal kunna genomföras. Överenskommelserna ställer upp minimiregler som länderna måste följa, vilka dock skulle kunna uppdateras för att möta den tekniska utvecklingen. Även klarare regler gällande internationell privaträtt skulle kunna ställas upp. På grund av att människor över hela världen kan koppla upp sig på internet och illegal fildelning kan ske i en mycket större utsträckning än tidigare finns det ett behov för uppdateringar, för att skydda upphovsmannen.

Ipred-lagen, som trädde i kraft den 1 april 2009, implementerades i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Bestämmelserna, som infördes i 53 c-g §§ URL, innebär att det har blivit lättare att ingripa mot illegal fildelning på Internet. Upphovsrättsinnehavare har, enligt bestämmelserna, rätt att få ut information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller, efter beslut av domstol. Förfarandet kallas informationsföreläggande. Bestämmelserna genomfördes trots personuppgiftslagens bestämmelser om att människor ska skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.I uppsatsen analyseras var gränsen mellan upphovsrättsinnehavares ekonomiska intressen och skyddet för den personliga integriteten ska anses gå genom studerande av bestämmelserna om informationsföreläggande i 53 c-g §§ URL i förhållande till bestämmelser kring skyddet för den personliga integriteten.Analysen visar klart att lagstiftningen på områdena är utformad till upphovsrättsinnehavarnas fördel och att skyddet för den personliga integriteten ofta får stå tillbaka för upphovsrättsinnehavarnas ekonomiska intressen. Praxisen som behandlas visar att det viktiga för att få till stånd ett informationsföreläggande är att kunna visa att ett intrång troligtvis har skett i ensamrätten som upphovsrättsinnehavare åtnjuter. Domstolarna ska också i en avvägning slå fast att upphovsrättsinnehavares intressen i det särskilda fallet väger tyngre än motpartens intresse av att förbli anonym.

<p>I Sverige pågår ett omfattande tillgängliggörande och spridande av upphovsskyddade verk genom fildelning. Fildelningen i sig är en teknik för överföring av datafiler från en användare till en annan. Då denna teknik exempelvis används till att sprida musik- och filmfiler i strid mot upphovsmannens ensamrätt i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, blir fildelningen illegal. De fildelare som ägnar sig åt detta kallas ibland i fildelningsdebatten för pirater.</p><p>De upphovsmän eller rättighetsinnehavare som vill försvara den i lag stadgade ensamrätten till sina verk, har en del olika metoder att använda sig av. Dessa metoder sträcker sig från allt mellan informationskampanjer till tekniska kopieringsskydd. När den illegala fildelningen trots olika motåtgärder ändå fortsätter, återstår för upphovsrättsinnehavarna att ställa de enskilda personerna till ansvar för intrången. I fildelningssammanhang är det dock svårt att identifiera intrångsgörare eftersom de till viss del är anonyma på Internet. Alla fildelare likväl som vanliga Internetanvändare är dock i behov av en uppkoppling mot Internet för att kunna utföra sina handlingar. Dessutom tilldelas den enskilde användarens dator en unik adress för identifiering i nätverket, kallad IP-adress. De som tillhandahåller uppkopplingen och tilldelar IP-adresser är Internetleverantörer. Hos leverantören finns uppgifter om vilken abonnent som betalar för en viss uppkoppling och vilken eller vilka IP-adresser som tilldelats just den abonnenten. Tidigare har dock en viss tystnadsplikt förelegat för Internetleverantörer vilket har hindrat att dessa uppgifter lämnats ut direkt till upphovsrättsinnehavare utan hjälp av myndigheter.</p><p>Den 1 april 2009 implementerades direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, även kallat sanktionsdirektivet eller Ipred. I och med detta gavs upphovsrättinnehavare en möjlighet att inför domstol begära att ett informationsföreläggande skall riktas bland annat mot Internetleverantörer i syfte att få tillgång till personuppgifter till de enskilda individerna bakom intrången. Även visst ansvar kan utkrävas av leverantörerna själva och av vissa typer av sökmotorer under särskilda förutsättningar. Ansvarsförutsättningarna varierar mellan olika ansvarssubjekt både till praktiskt tillvägagångssätt och till omfång. Informationsföreläggandet spås inta en mycket central roll bland övriga bevissäkringsinstitut tillgängliga för upphovsrättsinnehavare, som avser att försvara sina skyddade verk och i slutändan föra en skadeståndstalan.</p> / <p>In Sweden there is a widespread providing of copyright protected work through file sharing. File sharing in it self, is a technique for the transfer of data files from one user to another. If this technique, for example, is used to spread music- and movie files in breach of the authors exclusive rights granted in Swedish copyright law Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, the file sharing becomes illegal. The people who are sharing these kinds of files are often in the debate called pirates.</p><p>Authors and other holders of copyright, who wants to defend their lawfully given rights to their work, have several different methods to use. These methods include everything between information campaigns to technical copy protections. When the illegal file sharing, despite different countermeasures, still continues, what remains is to press charges for the intrusion. However, due to the anonymity of the Internet, it is often difficult to identify intruders in the case of file sharing. All file sharing as well as regular Internet use is in need of an internet connection. In addition, a unique address called IP-address is given every single computer to be able to identify it in the network. Those who provide the connection and the addresses are Internet providers. The Internet providers hold information about who is paying for a certain connection and which IP-address his computer has been given. Earlier this was restricted information which had the effect that holders of copyright could not get access to it.</p><p>1 April 2009 The Intellectual property enforcement directive (2004/48/EG) was implemented. Due to the directive, holders of copyright now have the possibility to get access to the restricted information through a court proceeding, with the purpose to identify the individual behind the intrusion. Even Internet providers themselves and some search engines, can be hold responsible under certain conditions. The conditions of liability vary, both in the practical way and in the extent. This right to information is probably becoming one of the most important ways of securing evidence for copyright holders who intend to defend their work and in the end press charges.</p>

I Sverige pågår ett omfattande tillgängliggörande och spridande av upphovsskyddade verk genom fildelning. Fildelningen i sig är en teknik för överföring av datafiler från en användare till en annan. Då denna teknik exempelvis används till att sprida musik- och filmfiler i strid mot upphovsmannens ensamrätt i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, blir fildelningen illegal. De fildelare som ägnar sig åt detta kallas ibland i fildelningsdebatten för pirater. De upphovsmän eller rättighetsinnehavare som vill försvara den i lag stadgade ensamrätten till sina verk, har en del olika metoder att använda sig av. Dessa metoder sträcker sig från allt mellan informationskampanjer till tekniska kopieringsskydd. När den illegala fildelningen trots olika motåtgärder ändå fortsätter, återstår för upphovsrättsinnehavarna att ställa de enskilda personerna till ansvar för intrången. I fildelningssammanhang är det dock svårt att identifiera intrångsgörare eftersom de till viss del är anonyma på Internet. Alla fildelare likväl som vanliga Internetanvändare är dock i behov av en uppkoppling mot Internet för att kunna utföra sina handlingar. Dessutom tilldelas den enskilde användarens dator en unik adress för identifiering i nätverket, kallad IP-adress. De som tillhandahåller uppkopplingen och tilldelar IP-adresser är Internetleverantörer. Hos leverantören finns uppgifter om vilken abonnent som betalar för en viss uppkoppling och vilken eller vilka IP-adresser som tilldelats just den abonnenten. Tidigare har dock en viss tystnadsplikt förelegat för Internetleverantörer vilket har hindrat att dessa uppgifter lämnats ut direkt till upphovsrättsinnehavare utan hjälp av myndigheter. Den 1 april 2009 implementerades direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, även kallat sanktionsdirektivet eller Ipred. I och med detta gavs upphovsrättinnehavare en möjlighet att inför domstol begära att ett informationsföreläggande skall riktas bland annat mot Internetleverantörer i syfte att få tillgång till personuppgifter till de enskilda individerna bakom intrången. Även visst ansvar kan utkrävas av leverantörerna själva och av vissa typer av sökmotorer under särskilda förutsättningar. Ansvarsförutsättningarna varierar mellan olika ansvarssubjekt både till praktiskt tillvägagångssätt och till omfång. Informationsföreläggandet spås inta en mycket central roll bland övriga bevissäkringsinstitut tillgängliga för upphovsrättsinnehavare, som avser att försvara sina skyddade verk och i slutändan föra en skadeståndstalan. / In Sweden there is a widespread providing of copyright protected work through file sharing. File sharing in it self, is a technique for the transfer of data files from one user to another. If this technique, for example, is used to spread music- and movie files in breach of the authors exclusive rights granted in Swedish copyright law Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, the file sharing becomes illegal. The people who are sharing these kinds of files are often in the debate called pirates. Authors and other holders of copyright, who wants to defend their lawfully given rights to their work, have several different methods to use. These methods include everything between information campaigns to technical copy protections. When the illegal file sharing, despite different countermeasures, still continues, what remains is to press charges for the intrusion. However, due to the anonymity of the Internet, it is often difficult to identify intruders in the case of file sharing. All file sharing as well as regular Internet use is in need of an internet connection. In addition, a unique address called IP-address is given every single computer to be able to identify it in the network. Those who provide the connection and the addresses are Internet providers. The Internet providers hold information about who is paying for a certain connection and which IP-address his computer has been given. Earlier this was restricted information which had the effect that holders of copyright could not get access to it. 1 April 2009 The Intellectual property enforcement directive (2004/48/EG) was implemented. Due to the directive, holders of copyright now have the possibility to get access to the restricted information through a court proceeding, with the purpose to identify the individual behind the intrusion. Even Internet providers themselves and some search engines, can be hold responsible under certain conditions. The conditions of liability vary, both in the practical way and in the extent. This right to information is probably becoming one of the most important ways of securing evidence for copyright holders who intend to defend their work and in the end press charges.

<p>The music distribution in Sweden and the world is rapidly changing. The music industry, however, has been reluctant to change the way they distribute music. The consequence has been that illegal music files have been available for downloading to anyone with an Internet connection. Because of the illegal downloading a new law have been implemented in an attempt to stop this behaviour. Our theory is that in implementing the IPRED-law, the sites that were hosting most of the illegal material will experience a severe decrease in traffic. Because of this, small un-established artists will have an even harder time reaching an audience and spreading their music, since less people will visit the sites where they have uploaded it. In order to investigate the issues these artists face we conducted a qualitative ethnographical investigation among artists and people working in the music industry. We also followed the debate about IPRED in the media, in order to get a good base to stand on for our investigation. Out of the data collected from the qualitative investigation we made a documentary, in addition to this report, showing the consequences un-established artists must handle in order to continue spreading their music. Taking on the artist perspective, we asked ourselves the question: “How will I now get famous?” We found that the artists believed that the law would cause more trouble then it would take care of, but that it in the long run would have no significant impact on the consumers downloading behaviour. In the end, our results showed that un-established artist would have to find new ways to make their music know to the public. Music services such as Spotify and MySpace showed to be considered the main channels for successful future distribution.</p>

<p>På senare år har debatten kring fildelning accelererat. I maj månad 2004 fastställdes ett EU-direktiv som avsåg att skärpa lagstiftningen kring upphovsrättsskyddat material. Rättsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begära ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrättsskyddat material gratis från Internet, för att sedan föra ärendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart ända fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. Lagförändringarna kom att gå under beteckningen ”Ipred-lagen”.Frågan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och skydd behövde skärpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförändringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att påverka publiken; dels vad medborgarna har på sin agenda över de viktigaste frågorna, dels hur de uppfattar den aktuella frågan. Även mediernas källanvändande spelar en stor roll i hur verkligheten målas upp. Syftet med vår studie har varit att ta reda på vilka sakområden som förekom i nyhetsrapporteringen, hur fördelningen av sak- och spelgestaltning såg ut, om artiklarna var vinklade positivt eller negativt, i hur stor utsträckning personifiering förekom och vilka källor som användes i rapporteringen, samt vad dessa hade för inställning i Ipred-frågan.Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys, och är inriktad mot hur medieinnehållet såg ut under den tidsperiod som var mest intensiv i nyhetsrapporteringen av Ipred-frågan. Vi granskade nyhetsartiklarna och källanvändningen i Sveriges fyra största morgontidningar – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet – mellan den 9 oktober 2008, då förslaget lades fram, och 11 mars 2009, två veckor efter att förslaget röstades igenom i riksdagen.Resultatet visar bland annat att nyhetsrapporteringen fokuserade mest på den faktiska Ipred-lagen och den allmänna fildelning som sakområde. Merparten av artiklarna var neutrala i sin karaktär och mer än tre fjärdelar av artiklarna var sakgestaltade. Personifiering återfanns i fyra av tio artiklar. Politiker var den enskilt största grupp som användes som källa i artiklarna. Källornas genomsnittliga inställning i Ipred-frågan var positiv gällande elitkällor, och negativ gällande icke-elitkällor.</p>

På senare år har debatten kring fildelning accelererat. I maj månad 2004 fastställdes ett EU-direktiv som avsåg att skärpa lagstiftningen kring upphovsrättsskyddat material. Rättsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begära ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrättsskyddat material gratis från Internet, för att sedan föra ärendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart ända fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. Lagförändringarna kom att gå under beteckningen ”Ipred-lagen”.Frågan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och skydd behövde skärpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförändringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att påverka publiken; dels vad medborgarna har på sin agenda över de viktigaste frågorna, dels hur de uppfattar den aktuella frågan. Även mediernas källanvändande spelar en stor roll i hur verkligheten målas upp. Syftet med vår studie har varit att ta reda på vilka sakområden som förekom i nyhetsrapporteringen, hur fördelningen av sak- och spelgestaltning såg ut, om artiklarna var vinklade positivt eller negativt, i hur stor utsträckning personifiering förekom och vilka källor som användes i rapporteringen, samt vad dessa hade för inställning i Ipred-frågan.Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys, och är inriktad mot hur medieinnehållet såg ut under den tidsperiod som var mest intensiv i nyhetsrapporteringen av Ipred-frågan. Vi granskade nyhetsartiklarna och källanvändningen i Sveriges fyra största morgontidningar – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet – mellan den 9 oktober 2008, då förslaget lades fram, och 11 mars 2009, två veckor efter att förslaget röstades igenom i riksdagen.Resultatet visar bland annat att nyhetsrapporteringen fokuserade mest på den faktiska Ipred-lagen och den allmänna fildelning som sakområde. Merparten av artiklarna var neutrala i sin karaktär och mer än tre fjärdelar av artiklarna var sakgestaltade. Personifiering återfanns i fyra av tio artiklar. Politiker var den enskilt största grupp som användes som källa i artiklarna. Källornas genomsnittliga inställning i Ipred-frågan var positiv gällande elitkällor, och negativ gällande icke-elitkällor.

Sverige är medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar.

Denna studie behandlar hur väl invånarna i Borås tätort skyddar sina trådlösa nätverk. Eftersom trådlösa nätverk blir allt mer vanliga ökar därmed efterfrågan på högre säkerhet. Det kan för läsaren därför vara intressant att veta vad människor använder för skydd samt om det finns några skillnader i olika åldersgrupper och hur de är bosatta. Vi har även diskuterat lite om vilken inverkan IPRED-lagen kan ha på hur människor väljer att skydda sina trådlösa nätverk.Insamlingen av data genomfördes med hjälp av ett fordon utrustat med datorer och en antenn för bättre räckvidd som vi körde igenom ett antal utvalda områden i Borås innerstad med. Områdena är utvalda efter befolkningsmängd i åldrarna 19-64. Resultatet av detta gav att överraskande många invånare i Borås skyddar sina trådlösa nätverk på ett eller annat sätt. Det finns idag ett antal olika sätt att skydda sitt nätverk, vissa är bra medan andra är mindre bra. Även om boråsarna skyddar sig kan man alltid ställa frågan hur bra de gör det. Uppsatsen visar även vilken inverkan bredbandsleverantörerna och tillverkarna har på vilket skydd som används.Vi informerar även om vilka åtgärder man kan ta för att bättre skydda sitt trådlösa nätverk för såväl privatpersoner som företag. Vi tar också upp hur man bör bemöta Internetleverantörerna för att få hjälp med sina trådlösa nätverk ur säkerhetssynpunkt. Genom riktade frågor till leverantören kan man få svar på hur de ställer in vilka skydd som skall användas samt hur man kan ändra på det.

<p>This study focuses on the proactive methods against illegal downloading. This study will look into the new implemented IPRED law that could be seen as one attempt to prevent the illegal downloading. Furthermore, this study investigates how new services such as Spotify can be a legal alternative to the illegal downloading and also how the music industry has handled the transition from CD sales to the new digital media.</p><p> </p><p>Our research consists of both qualitative and quantitative study where a survey has been conducted among 50 people in Jönköping University. The study also consists of two interviews from experts within the field which gave the study more credibility.</p><p> </p><p>We discovered through our research that the music industry has been going through four different phases and that the actual state the music industry is that they have started to accept the technology and adjust their business to it. We have also discovered through our survey that the IPRED law has had an impact in the fight against illegal downloading. The winner is Spotify that most users have turned to when the IPRED law was introduced.</p>