Beslut kan tas genom att följa en rationell modell eller på irrationella grunder. Vid beslut baserade på irrationella grunder kan beslutet tas utifrån personens intuition vilken är baserad på dennes tidigare erfarenheter. Individen kan även påstå att de följer sin intuition när de i själva verket påverkas av sina känslor. En problematisk detalj i att både som forskare samt beslutsfattare analysera ifall ett rationellt beslut tas är att hjärnan i själva verket tagit ett beslut flera sekunder innan det når medvetandet. Det innebär att det i verkligheten i stort sett är omöjligt att veta ifall ett rationellt beslut tagits. Syftet med uppsatsen är att genom en enkät studera hur 47 beslutsfattare i något av E-handelsstaden Borås medlemsföretag förklarar processen från idé till beslut. Utifrån svaren från enkäten tolkar vi ifall respondenterna beskriver sin beslutsprocess utifrån en rationell modell. Analysen sker genom att utgå från relevant beslutsteori och litteratur som är sammanställd i referensramen. Med hjälp av vår studie kan vi dra slutsatsen att det finns en skillnad mellan män och kvinnor i hur rationella de beskriver sig. I en jämförelse av frågorna kan det utläsas att kvinnorna visar sig vara mer rationella än männen i sex av nio fall. Både männen och kvinnorna är inte fullt rationella, utan i genomsnitt beskriver de sig som begränsat rationella. Det innebär att de inser att det inte är möjligt att ta fullt rationella beslut på grund av yttre faktorer som kan påverka beslutsprocessen. / Decisions can be made by following a rational model or by irrational bases. When decisions is based on irrational grounds the decision can follow the person's intuition, which is based on earlier experience. The individual might say they follow their intuition but in reality they are affected by their feelings. A problematic detail both for scientists and decision-makers when trying to analyze if they made a rational decision is that the brain actually have made a decision several seconds before it reaches your mind. In reality this means that it is almost impossible to know if a decision really is rational.The purpose of this essay is to study 47 decision-makers that are working in companies which are members of E-handelsstaden Borås. We have studied the decision-makers with the help of a questionnaire that shows how they describe the decision-making process from an idea to a decision. The answers from the questionnaire helped us to understand if they described their decision-making process as being based on a rational model. The analysis is done by reading relevant decision theory and literature which is compiled in the frame of reference.With our study we can come to the conclusion that there's a difference between men and women in how rational they describe themselves. In a comparison of the questions it shows that women describe themselves more rational than men in six out of nine cases. Both men and women aren't fully rational, in fact in average they are bounded rational. It means that they realize it's not possible to make fully rational decisions because of external factors which can affect the decision process.Note that the study is written in Swedish.

Avsikten med denna studie har varit att studera problematiken som har uppstått i och med det växande fenomenet finansiella influensers och dess koppling till marknadsmanipulation. Med en explosiv ökning inom aktiehandeln på dagens finansmarknader är det många beslut som inte längre kan definieras med enbart klassisk finansiell teori. Det växande och mer irrationella fenomenet finansiella influensers ses som en potentiell källa till denna utveckling. Med hjälp av ett postmodernt ramverk ämnar studien undersöka och analysera effekten detta fenomen har på investeringsbeslut samt undersöka hur Marknadsmissbrukslagen påverkar dessa influensers. Detta då marknadsmanipulation i tidigare studier visat sig kunna ha en koppling till finansiella influensers ageranden. Studien tillämpar ett kvalitativt tillvägagångssätt med postmodern inriktning, i syfte att studera en av flera möjliga beskrivningar av verkligheten. För bästa möjliga resultat använder studien en triangulering av data vilket innebär dels en tematisk innehålls-analys utav nio semistrukturerade intervjuer där åtta av respondenterna utgörs av finansengagerade småsparare och där den nionde är yrkesmässig expert på området, dels en kvalitativ innehållsanalys av en dokumentstudie för att inkorporera förståelse kring studiens problematik som den tas upp i andra samhällsdiskurser. Studien visar hur människor uppfattar att finansiella influensers har stor påverkan på dagens finansiella beslut och att detta fenomen har stor potential att orsaka marknadsmanipulation genom uppmaningar till följarna. Resultaten visar på att en postmodern syn på fenomenet kan öka förståelsen för dess existens, detta genom att inte endast irrationell eller rationell teori lyckas självständigt beskriva företeelsen. En viss samexistens av teorierna anses därmed behövas och svaren visar också på en potentiell koppling till rationaliteten bakom att göra till synes irrationella finansbeslut i dagens marknader. Ett tecken på hur finans är hyperrealistiskt, d.v.s. ett fenomen som givits en ny kontext skiljd från dess ursprungliga mening. Hyperrealism medför också att finans kan ses som postmodernt. Den reglering som är ämnad att kontrollera dessa marknadsmanipulationer, dvs. Marknadsmissbrukslagen, visar sig lida av otydlighet och potentiell godtycklighet. Studien visar på hur denna uppfattning från flera marknadsaktörer grundar sig i övertygelser om potentiellt subjektiva domar baserade på kriterier som inte lätt förstås av vare sig småsparare eller av större marknadsaktörer. Regleringens otydlighet markerar dess frånkoppling från lagens logiska grund och förståelsen för Marknadsmissbrukslagen kan öka genom att se på den som en godtycklig spelregel. Denna aspekt målar också upp en bild utav hyperrealism utifrån att regleringen praktiskt kan tänkas agera som en spelregel för finansmarknaden men i dagens samhälle används som lag. Studien visar därmed ett ytterligare bevis för hur finans uppfattas som postmodernt. / The purpose of this study has been to examine the problems that have arisen as a result of the growing phenomenon that is financial influencers and its’ connection to market manipulation. With a rapid increase of stock trading in today’s financial markets, there are many decisions in themselves that can no longer be defined solely by classic financial theory. The growing and more irrational phenomenon of financial influencers is seen as one potential source of this development. Using a postmodern framework, the study intends to investigate and analyze the effects this phenomenon has on investment decisions and also examine how the Swedish Market Abuse Act (Marknadsmissbrukslagen) affect these influencers. This is done because market manipulation has shown to have a potential connection to the actions of financial influencers. The study applies a qualitative approach with a postmodern focus, in order to examine one of several possible descriptions of reality. To attain the best results possible this study implemented triangulation of data, which included a themed content analysis based on nine semi structured interviews where eight respondents were ordinary investors and the nineth respondent were a professional in this particular work field. The study also constitutes a qualitative content analysis of a document study in order to incorporate a deeper understanding for the study’s problematization as it is mentioned in the social discourse. The study shows how people perceive that financial influencers have a great affect on today’s financial decisions and that this phenomenon has substantial potential to cause market manipulation through urgings to followers. The results show that a postmodern view of the phenomenon can increase the understanding of its existence, this is done through showing that neither rational nor irrational finance theories can on their own fully explain the phenomenon. A certain coexistence of these theories is thus considered necessary. The study also shows a potential connection to the rationality behind making seemingly irrational financial decisions in today’s markets. A sign showing how finance is hyper-realistic, i.e., a phenomenon that given a new context separated from its original meaning. Hyperrealism also means that finance can be seen as postmodern. The regulation that intends to control these market manipulations, i.e. The Swedish Market Abuse Act, turns out to suffer from ambiguity and potential arbitrariness. The study shows how this perception by several market participants is planted on beliefs about potentially subjective judgements based on criteria that are not easily understood by ordinary investors nor larger market participants. The ambiguity of the regulation points out its disconnection from the logical foundation of law and the understanding of the Swedish Market Abuse Act therefore might increase by interpreting this law as an arbitrary game rule. This specific aspect also paints a hyperrealistic picture, as the regulation is practically understood as a game rule in financial markets, but in today’s markets it functions as a law. Thus, our study presents further evidence how finance is perceived as postmodern.

My thesis addresses the antagonism between the mystery of life and the destructive pursuit of power which forms a central theme in the works of Per Olof Sundman (1922–1992). The purpose is to show that Sundman uses the theme of the encounter/non-encounter and the destructive leader to examine the conditions for allowing a deeper experience of reality and the destructive exercise of power. I analyse these themes using concepts borrowed from literary studies (Atle Kittang, Paul Ricoeur, Bertil Romberg, Staffan Björck, Gérard Genette), the philosophy of religion (Martin Buber, Göran Bergstrand) and psychoanalysis (Ludvig Igra, Otto Kernberg, Erich Fromm, Julia Kristeva). My study highlights the problems associated with the destructive exercise of power, which is the overriding theme of Sundman's work.      I explore the theme of the encounter by using the concept pair I-You/I-It. With the aid of this concept pair, I throw light on the aspect of depth in our existence by describing the human encounter. In my analysis on the theme of power, I point out the personal qualities inherent in the destructive leader. I also explore the link between the destructive leader's inner conflict of narcissism and repressed weakness – a conflict projected to the outside world – and the emergence of violence. In order to reveal this inner process, I unearth on a latent level the theme of the destructive leader/stranger in Sundman's work. This enables me to single out the mechanism responsible for the emergence of destructivity in the human psyche, while showing the close link between this pattern of narcissism and projected weakness and a distorted view of reality.    Sundman contrasts this world of power with an integrative attitude to life. In his novel The Expedition, Sundman depicts life in the other world as being a state of human coexistence in which no one is seen to be a stranger. This idea of unity is reinforced by the choice of name for the first-person narrator of the other world. In this novel, the conditions enabling the flourishing of universalism as an attitude to life are also those that give expression in the I-You encounter to the experience of a deeper aspect to our existence.