The lack of educated labor causes difficulties for companies to recruit and grow at the same time as the economy in the society is affected negatively. Statistics shows that there is often a link between level of education and unemployment. The importance of the education is described by Unesco and has an impact on poverty, health and well-being, growth and citizenship. One of the goals is that everyone has the right to equivalent education that is of good quality and provide the individual with the conditions for lifelong learning. Despite this goal, labor shortages such as unemployment are social problems where necessary actions need to be taken. Being unemployed means that the individual is outside the labor market, completely or partially, for a shorter or a longer period of time. As unemployed the individual can be available to the labor market through an established contact with Arbetsförmedlingen. The actions that is taken by the Government mean that more people will educate themselves and thus will the competence of the individual increase the opportunities to approach the labor market. For the individual, the decision to educate themselves can either be seen as an opportunity or an obstacle. / Bristen på utbildad arbetskraft medför svårighet för företagen att rekrytera och växa samtidigt som ekonomin i samhället påverkas negativt.Statistiken visar att det ofta finns en koppling mellan utbildningsnivå och arbetslöshet. Utbildningens betydelse beskrivs av Unesco och har en inverkan på fattigdom, hälsa och välbefinnande, tillväxt och medborgarskap. Ett av målenär att alla har rätt till likvärdig utbildning som ska vara av god kvalitet och ge individen förutsättningar till livslångt lärande. Trots detta mål är arbetskraftsbrist liksom arbetslöshet, samhällsproblem där nödvändiga åtgärder behöver vidtas. Att vara arbetslös innebär att individen befinner sig utanför arbetsmarknaden, helt eller delvis, under en kortare eller längre period. Som arbetslös kan individen finnas till arbetsmarknadens förfogande genom en upprättad kontakt med Arbetsförmedlingen. Åtgärderna som vidtas från Regeringen innebär att fler ska utbilda sig och på så sätt ska kompetensen hos individen öka möjligheten till ett närmande av arbetsmarknaden. För individen kan beslutet att utbilda sig antingen ses som en möjlighet eller ett hinder.

This dissertation attempts to investigate the relationship between certain narrative strategies and meaning(s), and presents a narratological analysis of Golding&rsquo / s three novels. It primarily refers to the terminology offered by Genette and Rimmon-Kenan and, considering the mode of narration (voice) and the mode of focalization (mood), it tries to unearth narrative elements in narrative fiction. This dissertation argues that the implied author employs narrative agents and strategies of perspectivisation in order to affect, manipulate, determine or change the meaning(s), and that storytelling authority can be violated or balanced by monitority of perceiving. In The Inheritors, the implied author plays with shifting perspective to portray the other from within / in Pincher Martin, s/he explores temporality and timelessness to reveal post-mortem individual consciousness / unconsciousness, and in Free Fall, s/he produces a first-person retrospective narration where the protagonist deals with the act of story-telling and attempts to reconstruct his identity through manipulating subnarratives and perspectives.

Submitted by Danielly Sandy (daniellyds@yahoo.com.br) on 2017-05-16T13:44:42Z No. of bitstreams: 1 DISSERTAÇÃO DANIELLY DIAS SANDY.pdf: 4377319 bytes, checksum: 331cceb49eb8a4716fc0b85c4d9401d0 (MD5) / Approved for entry into archive by Oliveira Santos Dilzaná (dilznana@yahoo.com.br) on 2017-05-31T11:55:09Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DISSERTAÇÃO DANIELLY DIAS SANDY.pdf: 4377319 bytes, checksum: 331cceb49eb8a4716fc0b85c4d9401d0 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-05-31T11:55:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DISSERTAÇÃO DANIELLY DIAS SANDY.pdf: 4377319 bytes, checksum: 331cceb49eb8a4716fc0b85c4d9401d0 (MD5) / CAPES / A presente dissertação – Políticas públicas para museus brasileiros: gestão e sustentabilidade – apresenta uma pesquisa fundamentada, principalmente, nas políticas públicas para cultura no Brasil, em especial no conteúdo expresso no Art. 4º, da Lei nº 11.904, Estatuto de Museus, que prevê a sustentabilidade dos museus brasileiros a partir de iniciativas do poder público. No primeiro capítulo, é reconstituída parte da trajetória das políticas públicas culturais no país. Com o intuito de evidenciar algumas possibilidades para os museus, o capítulo menciona a utilização da lei de incentivo, editais atualmente disponíveis e outras iniciativas que dependem de participação ativa da instituição. No segundo capítulo, são abordados conteúdos relacionados à gestão museológica que, por meio de suas ações, envolvimento e conhecimento das disposições do poder público, desempenha um papel fundamental na condução do museu no que tange às questões relacionadas à sua sustentabilidade financeira – provedora de recursos para a manutenção e realização de novos projetos. No terceiro e último capítulo a sustentabilidade dos museus é tratada com ênfase em determinadas estratégias, algumas delas utilizadas por museus brasileiros que ilustram, de certa forma, as ideias aqui trabalhadas, tendo como critério de escolha o seu impacto econômico para a comunidade e o entorno. / The following dissertation – Public policies for brazilians museums: management and sustainability – presents research based on, mainly, cultural public policies in Brazil, in particular on the content expressed in Art. 4 of the Law nº. 11.904, Statute of Museums, which provides for the sustainability of Brazilian museums through initiatives of public power. In the first chapter, part of the trajectory of cultural public policies in the country is reconstituted. With the aim of highlighting some of the possibilities for museums, the chapter discusses the use of incentive law, currently available edicts and other initiatives which depend on the active participation of the institution. The second chapter explores museum management, which through involvement and knowledge of public power dispositions, plays a fundamental role in the administration of the museum with regards to issues and completion of new projects. In the third and last chapter, the sustainability of museums is emphasized in certain strategies, some of them utilized by Brazilian museums that illustrate, in a way, the ideas explored here, having as a criterion to choose their economic impact to the community and the environment.

This licentiate thesis consists of an introduction (‘kappa’) and three papers discussing various aspects of time as a commodity and the practice of valuing travel time. The first paper is an analysis of the properties of time as an economic resource taking into account literature on behavior with regard to time. The intent is to provide better understanding of the underlying assumption of transferability between time and money in the context of transportation. The second paper builds on the analysis in the first paper combined with the findings of a study of commuters travel experiences during disruptions in the train traffic on the Øresund strait between Sweden and Denmark. It contrasts the theoretical account of value of travel time with the experiences reported by commuters and argues that the view of travel time as strictly a disutility can be limiting from a planning perspective. Instead, it is argued that an alternative approach can be to make travel time ‘plannable’, meaning viewing travel time as time travellers can plan to spend in a certain way at a certain time. The third paper argues that the diversity of possible mobility solutions based on self-driving vehicles has been somewhat overlooked in the current literature on value of travel time. Thus, the complexity of valuing travel time for self-driving vehicles has not been fully addressed. The paper consists of a morphological analysis of the parameters that might impact value of travel time for self-driving vehicles and a deeper analysis of five plausible self-driving vehicle mobility concepts. It is claimed that not all such concepts can be easily mapped into transport modes and that it might be more appropriate to differentiate value of travel based on travel characteristics. / Denna licentiatavhandling består av en introduktion och treartiklar som på olika sätt berör värdering av restid. Vare sigvi vill det eller inte är vår vardag driven av och bunden av tid.Vi planerar vår tid, spenderar vår tid och stressar när tideninte räcker till. Det vi önskar, vill och måste göra tar tid; tidenvillkorar helt enkelt mycket i våra liv. Om det är så att vi villförflytta oss från en fysisk plats till en annan, kanske mellanhem och jobb eller skola, tar det tid. Den här specifika tiden,restiden, antas behövas på grund av behovet av att jobba, fikaeller handla, inte genom en önskan om att resa i sig (även omdet självklart finns resor vi gör för nöjes skull, där nöjet är självaresan). I och med att resan (och restiden) är nödvändig men intei sig önskvärd är det ett grundläggande antagande inom fältetför transportekonomi att människor vill minimera sin restid i såstor utsträckning som möjligt. Det är det här antagandet sommycket av planeringen och investeringarna i transporter grundarsig på. Genom att undersöka betalningsvilja hos resenärer kanman sätta ett monetärt värde på potentiellt insparad restid: tidblir pengar. Men är det verkligen så enkelt? Till att börja medär tid och pengar de facto inte samma sak. Vi kan inte sparatid på samma sätt som pengar utan sparad tid måste användasomedelbart. Det blir därmed rimligt att anta att vad man gör medden insparade tiden spelar roll eftersom tiden känns mer värd omden kan spenderas på något meningsfullt. Vad man har möjlighetatt göra beror ofta på sammanhanget och upplevs därför mindreflexibelt än när det gäller insparade pengar.Denna avhandling resonerar vidare kring frågor om förhållandetmellan tid och pengar, i synnerhet den vanligt förekommandeoch generellt accepterade monetära värderingen av restid. Tillviss del problematiserar avhandlingen antagandet att tid är pengar och frågar sig om inte för mycket fokus läggs på tidskvantitetframför tidskvalitet och att kan det vara värdefullt att reflekterakring vilka transportinvesteringar som detta gynnar. Syftet äratt undersöka om de vedertagna transportekonomiska modellersom tillämpas idag speglar sådant vi som samhälle värdesätteroch lyfta aspekter som möjligen förbises.Introduktionen till avhandlingen består av en metodologiskdiskussion kring filosofins roll i tvärvetenskapliga projekt, enöversiktlig teoretisk bakgrund till begrepp såsom rationalitetoch välfärdsekonomi och en genomgång av teman som på etteller annat sätt berör värdering av tid. Därefter sammanfattasartiklarna och introduktionen avslutas med slutsatser och ettavsnitt om möjliga framtida forskningsämnen.Den första artikeln i den här avhandlingen handlar om hurförhållandet mellan tid och pengar kan bättre förstås genom attutgå från tiden som det primära att värdesätta. Denna analysoch de insikter som analysen leder till kan därefter förklara ochbättre underbygga antaganden som görs vid modellering av beslutrörande tid. I artikeln analyseras egenskaper av tid i relation tillpengar som framkommit i beteendevetenskaplig och psykologiskforskning. I transportekonomi, likt traditionell mikroekonomi,utgår man från ett antagande om stabila rationella preferenser hosindivider. Givet skillnader mellan hur individer verkar resonerakring tid jämfört med pengar kan man dock ställa sig frågan omdet skulle kunna vara annorlunda att vara rationell med avseendepå tid jämfört med att vara rationell med avseende på pengar. Isynnerhet då det finns egenskaper hos tid som är så pass specifikaatt motsvarande egenskaper inte finns hos andra typer av objekteller varor. Sammantaget hävdar vi att det enkla förhållandetmellan tid och pengar inte är tillräckligt rättfärdigat i ljuset av defaktiska skillnaderna mellan tid och pengar som verkar föreligga.Den andra artikeln i avhandlingen rör upplevelser av restid ochförhållandet mellan upplevelsen och de teoretiska antagandenasom görs i transportekonomi. I artikeln analyserar vi upplevelser av restid hos resenärer som påverkades av det plötsliga införandetav identitetskontroller vid resor mellan Sverige och Danmark 2015.Mot bakgrund av en studie där upplevelserna dokumenteradesvisar vi på aspekter av restid som upplevs men inte speglas i vedertagnatransportekonomiska modeller. Artikeln delar upp dessaaspekter i tre kategorier: (i) aspekter rörande den faktiska restatiden och upplevelser av själva resan, (ii) kortsiktiga anpassningartill rådande omständigheter och (iii) långsiktiga anpassningar tillrådande omständigheter. Vi menar att restiden behöver sättasi ett vidare perspektiv genom att se resan och restiden i ettsammanhang där planering av vardagen är en förutsättning föratt få livet att gå ihop. Ett möjligt sådant perspektiv är att urplaneringssynpunkt sträva efter att göra tiden så ‘planerbar’ sommöjligt, alltså att underlätta individers långsiktiga och kortsiktigaplanering av både restid och resor, istället för att enkom serestid som onytta.I tredje artikeln tillämpas till viss del insikter om vad som skiljertid från pengar och dessa appliceras på värdering av restid försjälvkörande fordon. Värdet av restid beror traditionellt (blandannat) på transportmedel, det vill säga om resan görs med bil,buss eller tåg. Självkörande bilar har i litteraturen setts som ytterligareresslag, ofta en ny sorts bil. Vi menar dock att självkörandefordon kan mynna ut i många olika typer av transportmedel därvissa kommer att likna de vi har idag medan andra kommer attvara nya sett till resegenskaper. Givet att dessa egenskaper är relateradetill aspekter som påverkar resenärers värdering av restidkommer tiden alltså vara olika mycket värd. Värdering av restidför självkörande fordon bli därför mer komplext än att lägga tillett eller ens några ytterligare transportmedel. För att belysa dettagör vi i artikeln en så kallad morfologisk analys där vi spännerupp ett lösningsfält vi menar täcker in aspekter som påverkarvärderingen av restid för självkörande fordon. Sedan analyserarvi möjliga (och troliga) lösningar, där varje lösning motsvararett möjligt transportmedel, och menar att restidsvärdet för dessa lösningar rimligen bör skilja sig åt. Det leder oss till att föreslåatt ett alternativt sätt att segmentera restidsvärde skulle kunnavara att utgå från resegenskaper, snarare än transportmedel somsådana. Sådana resegenskaper skulle kunna vara privat/deladresa eller om resan sker efter tidtabell eller är “on-demand“.Sammanfattningsvis menar jag att monetär värdering av tidkan ses från tre perspektiv: (i) det linjära förhållandet mellan tidoch pengar som sådant, (ii) aggregeringen av individers insparaderestid till faktisk samhällsnytta och (iii) restidsförkortningarsplats i kostnadsnyttoanalys och transportplanering i allmänhet.Transportinvesteringar görs på lång sikt och de samhällsekonomiskakalkyler som ligger till grund för dessa investeringar behöverdärmed spegla både vårt förhållande till tid idag men även hur vikommer att förhålla oss till tiden i framtiden. Rimligen kommervi då ha lika mycket tid som idag, men kommer vårt förhållandetill tid vara detsamma?Slutligen föreslår jag i avhandlingen möjliga framtida temanatt undersöka vidare, såsom transporträttvisa, aggregering avväldigt små restidsvinster och förhållandet mellan risker ochtidsvinster. / <p>QC 20200819</p>

L’informatique ubiquitaire est graduellement devenue une réalité, nous utilisons divers dispositifs pour travailler et s’amuser (l’ordinateur, le portable, le smartphone). Au-delà des dispositifs personnels, les citoyens obtiennent des informations par les écrans publics qui sont présents partout dans les villes: l’abribus, l’aéroport, le centre commercial, etc. Il semble que la vision de l’informatique ubiquitaire est plus proche, cependant, l’avenir décrit par Mark Weiser est encore loin: «les technologies les plus profondes sont celles qui disparaissent». Actuellement les appareils électroniques ne sont pas assez intelligents et bien intégrés dans le contexte d’une ville. La ville intelligente (smart city) est un concept émergent pour construire une ville utilisant les technologies de l’information et de la communication (TIC). Ce concept propose d’améliorer la qualité de la vie et d’augmenter l’efficacité des activités dans une ville par les TIC. Il aussi met l’accent sur les savoir-faire des citoyens pour la construction des villes. La ville intelligente est en effet un système ubiquitaire large qui comprend différent systèmes (le système de gestion trafic, le système de transport public, le système de distribution de l’énergie, etc.). Les écrans publics construisent l’une des plus importants systèmes dans une ville. Cependant, ils ne sont utilisés que pour afficher de l’information, ils sont aveugles aux utilisateurs ainsi qu’à leurs dispositifs personnels. Dans cette thèse, nous proposons de construire des écrans publics intelligents basés sur l’interaction proxémique. L’interaction proxémique est inspirée par le terme venant de la psychologie «Proxémique». La Proxémique désigne les espaces virtuels autour des êtres humains pendant la communication. Les espaces sont différents selon la culture, les lieux où l’interaction se déroule. La Proxémique a été introduite à l’interaction homme machine par S. Greenberg en 2011 et il a créé le terme d’interaction proxémique. L’interaction proxémique étudie l’interaction en fonction de la relation spatiale entre les objets. Un écran proxémique peut connaître la distance, la position, l’identité et le mouvement de l’utilisateur. Ces dimensions proxémiques sont mesurées par l’écran comme les signaux de l’interaction implicite. Par ailleurs, il peut détecter les dispositifs mobiles des utilisateurs: il peut distribuer et échanger de l’information avec les dispositifs de l’environnement. Par rapport à un écran traditionnel, un écran proxémique offre des contenus plus personnalisés et ainsi répond aux besoins immédiats des utilisateurs. Ces avantages permettent à un écran public de bien s’adapter aux exigences de la ville intelligente. Notre objectif est d’étudier la façon de relever les défis d’un écran public dans une ville intelligente par l’interaction proxémique. Pour atteindre cet objectif, nous étudions les dimensions de l’interaction proxémique, et puis nous concevons un prototype d’écran proxémique grâce à différents capteurs: Kinect, Leapmotion et Webcam. Ce prototype supporte l’interaction implicite et explicite des utilisateurs pour fournir un contenu plus personnalisé aux utilisateurs, ainsi que des interactions naturelles. En outre, nous avons développé une boîte à outils pour la migration des données entre l’écran public et les appareils mobiles personnels. Avec cet outil, l’utilisateur peut télécharger des ressources à partir de l’écran, et l’écran deviendra un terminal pour recueillir les connaissances des citoyens pour la ville intelligente. Nous discutons les applications potentielles de ce prototype dans la ville intelligente, et nous proposons une application expérimentale qui est un panneau d’affichage proxémique des vols dans un aéroport. Basé sur cette application, nous avons réalisé des études utilisateurs systématiques dans notre laboratoire pour vérifier si l’interaction proxémique peut vraiment améliorer les performances d’un écran public. / Ubiquitous computing is gradually coming into reality, people use various digital devices (personal computer, laptop, tablet and smartphone) in order to study, work, entertain and communicate with each other. A city is actually a ubiquitous society, citizens get practical information from digital public displays that are installed everywhere in a city: bus station, railway station, airport or commercial center, etc. It seems that we are closing to the vision of ubiquitous computing, however, it’s still far from the vision what Mark Weiser described: the most profound technologies are those that disappear, they weave themselves into the fabric of everyday life until they are indistinguishable from it. That means in nowadays the widespread digital devices are still not intelligent enough and not well integrated, this issue is especially serious under a context of city than for personal usage condition.Smart city is a modern concept of city that seeks to improve the efficiency and quality of life by the information and communication technologies (ICTs), it as well emphasizes the importance of citizens’ knowledge for the wise management of city. The ICTs of a smart city constructs a large scale ubiquitous system, including traffic control systems, public transportation system, energy control systems, etc. In all the systems, digital public displays are one of the most important viewports that connect citizens with city. However, the public display today is only used as a screen to display information, it’s blind to the presence of users and ambient devices, these result in low efficiency of interactions, and make a city unable to take use of citizen knowledge.In this dissertation, we build an intelligent public display by the theory of proxemic interaction. Proxemic interaction is spatial related interaction patterns inspired by the psychological term: Proxemics, it studies the spatial -related interaction human to device and device to device. A proxemic interactive public display means that it is aware of user’s presence, position, movement, identity and other user related attributes, and takes these attributes as implicit inputs for interactions. Besides, it can sense ambient mobile devices and act as a hub for local deices information flows. Compared with traditional public display, proxemic interactive display can provide specific users with more personal related and instant - need information rather than provide general information to all users. That means to make displays sense users instead of making users explore displays exhaustively. These advantages make a proxemic display more adapt to the prospect of smart city.Our object is to study how to address the challenges of public display in a smart city by proxemic interaction. Towards this object, we study the dimensions of proxemic interaction, and build a prototype of proxemic interactive projected display with Kinect, Leap motion and web camera. This prototype supports implicit and explicit interaction of users to provide more personalized contents to users, as well as natural interactions. Furthermore, we developed a toolkit for data migration between public display and personal mobile devices, so that public display becomes aware of ambient users’ devices, users can download resources from public displays freely, while public displays can be as a terminal to collect knowledge of citizens for smart city.We discuss the potential applications of this prototype under smart city, and build an experimental application of proxemic airport flight information board. Based on this experimental application, we organized a systematic laboratory user study to validate whether proxemic interaction can really improve the performance of public displays

In this research, several improvements to the European Union Emissions Trading System (EU ETS) were analysed. The EU ETS is a market for emission allowances and the European Union's main instrument for reducing greenhouse gas emissions (of which CO2 is the main component). However, the CO2 allowance price in this market has been highly volatile and generally too low to stimulate significant long-term reductions in CO2 emissions. National and system-wide price floors and ceilings were investigated, prompted by the UK’s implementation of a CO2 price floor through a supplementary CO2 tax. The effects of the "backloading" of CO2 allowances and the proposed Market Stability Reserve were also investigated. While the latter measures may increase dynamic efficiency, this research showed that a well-designed price corridor is even more efficient, while still achieving the long-term abatement targets and stabilising prices. Furthermore, different methods for adjusting the CO2 emissions cap in response to changes in renewable energy policies were investigated. Finally, the impact of investors' risk aversion on the functioning of the CO2 market was evaluated. The analyses were conducted with the use of EMLab-Generation, an agent-based model that simulates two interconnected electricity markets with a joint CO2 emissions trading system. In this model, the companies have limited knowledge about the future, which makes it possible to investigate the impact of public policy instruments on long-term investment dynamics. / <p>The Doctoral Degrees issued upon completion of the programme are issued by Comillas Pontifical University, Delft University of Technology and KTH Royal Institute of Technology. The invested degrees are official in Spain, the Netherlands and Sweden, respectively.</p><p>copyright notice:(c) 2015 Richstein, J.C. · Creative Commons Attribution-Non- Commercial-NoDerivatives 4.0 International License</p><p>QC 20151109</p>

How did the conformist “organization man” of modern welfare society turn into the restless and flexible market-rational individualist of late-modernity? And what role did technology play in this transformation? Drawing from inquiries like these, this doctoral thesis deals with topics such as technology, culture, and the production of social consciousness. The aim of the study is to elucidate the historical emergence of late-modern reason, visible in the socio-material process of automation. The study takes two mundane technical innovations as starting points to investigate dominant social values and rationalities embedded in, and emerging from material transformations in the production process of two late modern, Swedish organizations. Covering a period of roughly fifty years (1960–2013), the analysis relies on the interpretation of a variety of both contemporary and archived sources, including interviews, observations, witness accounts and archived material in the form of staff magazines, newspapers, photographs and official documents. While following a hermeneutical tradition of European ethnology the study is also an attempt to enrich its synchronous cultural analysis of everyday life with theory grounded in historical (dialectical) materialism. Along this line of thought the thesis suggests that many of the qualities, values and everyday experiences attributed to late-modernity, such as “flexibility”, “creativity” and “flat organizations” depend on the reification and embedding of modernist social forms, ideas and relations, such as instrumental rationality, routine labour and bureaucratic taxonomy into the material foundation of daily life.

Multimodality is a main requirement for future Urban Traffic Control (UTC). For cities and traffic engineers to implement multimodal UTC, a holistic, multimodal assessment of UTC measures is needed. This paper proposes a Multimodal Performance Index (MPI), which considers the delays and number of stops of different transport modes that are weighted to each other. To determine suitable mode-specific weights, a case study for the German city Ingolstadt is conducted using the microscopic simulation tool SUMO. In the case study, different UTC measures (bus priority, coordination for cyclists, coordination for private vehicle traffic) are implemented to a varying extent and evaluated according to different weight settings. The MPI calculation is done both network-wide and intersection-specific. The results indicate that a weighting according to the occupancy level of modes, as mainly proposed in the literature so far, is not sufficient. This applies particularly to cycling, which should be weighted according to its positive environmental impact instead of its occupancy. Besides, the modespecific weights have to correspond to the traffic-related impact of the mode-specific UTC measures. For Ingolstadt, the results are promising for a weighting according to the current modal split and a weighting with incentives for sustainable modes.