Ljus påverkar människan psykiskologiskt och fysiskt, trots detta är de krav som idag finns på belysningen inte tillräckliga för att beakta de miljöegenskaper ljuset bidrar med. Ett visst ljus i kombination med en viss färg och material påverkar människan på olika sätt. De krav som ställs tar bara hänsyn till de tekniska aspekterna. Hur ljus estetiskt påverkar ett rum är en faktor detta arbete tar hänsyn till, då det påverkar människans välmående. Detta projekt behandlar två olika rum, ett rum för träning och behandling samt ett väntrum på en sjukgymnastikavdelning tillhörande Södersjukhuset i Stockholm. Dessa två rum har genomgått en ljusstudie och ljusplanering med syfte att skapa en ljussättning som är anpassad för sitt ändamål och som upplevs trivsam och behaglig. Vissa skillnader mellan projektets framtagna förslag och ett verkligt projekterat förslag har även jämförts. För att genomföra ljusstudien och ljusplaneringen har beräkningar utförts i belysningsprogrammet RELUX. På grund av att ljus inte enbart kan simuleras med hjälp av datorprogram har även fysiska modeller byggts för att analysera valet av färgtemperatur. Studiebesök på sjukgymnastpraktiker och träningsanläggningar har gjorts för att få inspiration. Även intervjuer med sjukgymnaster har gjorts för att få förståelse för vilka faktorer som måste tas hänsyn till vid en ljusplanering för denna typ av verksamhet. Litteraturstudier har gjorts för att få en djupare kunskap i hur ljus agerar i olika miljöer. Ljusplaneringen har resulterat i en jämn och god belysning i de två rummen. Kraven för belysning enligt SS-EN 12464–1:2011, har uppfyllts. Ljuskällornas färgtemperaturer har fastställts med hänsyn till färgerna i rummen, varmvit i väntrummet och neutral i tränings-/behandlingsrummet. Armaturer med uppljus och nedljus har valts i syfte att minska bländning och luminansskillnader. Downlights har valts för att belysa väggar och föremål. För att skapa en upplivande atmosfär i rummen har även dekorbelysning använts. Slutsatsen av detta arbete har visat att det är viktigt att ta hänsyn till en jämn belysning, anpassa belysningen och ljuskällans färgtemperatur efter färgsättning och material samt att anpassa belysningen efter alla synuppgifter som kan komma att krävas av personen som skall utföra arbetsuppgifter i rummet. / Light affects humans psychologically and physically, despite this the lighting requirements does not pay regard to the environmental characteristics that light contributes with. A specific light in combination with a specific color and material affects the human being in different ways. The lighting requirements only takes the technical aspects into account. In this project consideration will be given to how the light aesthetic affects the well-being. In this project two rooms will be processed, a waiting room as well as a room meant for rehabilitation. The rooms are placed in a building that includes physiotherapy at Södersjukhuset in Stockholm. The rooms have participated in a light study to create a light environment that is adjusted to its purpose as well as it is pleasantly perceived. Some differences between this lighting project and an actual lighting project have been compared. To perform this light study, various calculations have been done in the lighting planning software RELUX. Light can not solely be simulated with computer software, therefore physical models have been built to analyze the choice of color temperature. Visits to physiotherapy practices and training facilities have been done for inspirational purposes. Interviews with physiotherapists have also been done to reach a better understanding of what factors are needed to be taken under consideration while planning the lighting. Literature studies have been made to get a deeper knowledge in how light reacts in different environments. The lighting planning has resulted in an even lighting in both rooms. The requirements for lighting according to SS-EN 12464-1:2011 have been fulfilled. The different color temperatures of the light sources have been determined regarding the colors of the rooms, warm white in the waiting room and neutral in the rehabilitation room. Armatures with up and down lights have been chosen with the purpose of decreasing glare luminary differences. Downlights have been chosen to lighten up the walls and various objects. To create an uplifting atmosphere in the room, decor lighting have also been used. The conclusion of this work has shown that it is important to take luminance uniformity, adapt the light and color temperature to the room and its colors and materials into account. It is also important to adapt the light to all the different visual works that can take place in the room.

För att uppnå ett hållbart samhälle krävs en omställning av transportsystemet. Region Stockholmsmålsättning är att andelen cykelresor ska mer än dubbleras till år 2030 och stå för 20% av alla resor ilänet. Bristande underhåll och dålig utformning på cykelbanor står för ca 60% av allvarligasingelolyckor på cykel. Denna ökning av cykelresor ställer därmed höga krav på utformning ochunderhåll av cykelinfrastrukturen. För att cykelbanans komfort ska vara god, krävs det attcykelbanan är jämn, vilket kan komma i konflikt med brunnslock, då det ofta uppstår sättningar ibeläggningen omkring brunnarna. Brunnslocken kan upplevas som obehagliga att cykla över och haräven lägre friktion än omkringliggande yta. Detta kan resultera i halka vilket särskilt är påtagligt närvägbanan är fuktig. Brunnslock är vanligt förekommande på cykelbanor, i denna studie inventeradesde centrala delarna av elva regionala cykelstråk och där förekom ca 1200 brunnslock. Dessa var avvarierande storlek, position i cykelbanan och höjdläge jämfört med den omkringliggandebeläggningen. Brunnslock kan vara ett potentiellt hinder på cykelbanor, vilket minskar cykelbananstillgängliga bredd. Cykelbanans tillgängliga bredd är den yta som är funktionellt möjlig att cykla på.Konstruerad bredd är däremot den bredd cykelbanan byggdes med utan hänsyn till eventuellahinder.Syftet med studien är att undersöka ifall brunnslock, specifikt manhålsbrunnar och kabelbrunnar,anses vara ett hinder för cyklister på cykelbanor och hur brunnslocken påverkar den tillgängligabredden på de fyra studieplatserna. Den tillgängliga bredden på studieplatserna jämförs medrekommenderade cykelbanebredder i handböcker. Studien avgränsades för att eftersträvastudieplatsernas likvärdighet och att enbart brunnslockens egenskaper skilde studieplatserna åt. Destuderade brunnslocken var: manhålsbrunn med och utan kant samt kabelbrunn med och utan kant.Studiens resultat visar det finns en skillnad mellan situationer med och utan mötande cyklist.Majoriteten av cyklisterna håller sig till höger om brunnslocken oberoende av möte eller ej möte,vilket kan bero på deras naturliga sidledsposition. När det inte är möte väljer många att cykla tillvänster om brunnslocken. Däremot, i situationer med möte väljer nästan ingen att cykla till vänsterom brunnslocken. Minskningen i antal som cyklar vänster om brunnslocken vid möte motsvararungefär ökningen i antal som cyklar höger om brunnslocken i samma situation. Antalet som cyklaröver brunnslock skiljer sig marginellt mellan situationer med och utan möte. Detta kan tolkas somatt cyklister byter sida om brunnslocken och undviker att cykla över dem. Vid de fyra studieplatsernaär det få som cyklar över brunnslocken vilket gör att dessa brunnslock troligen bör ses som etthinder som minskar den tillgängliga bredden.Det kan konstateras att de undersökta kabelbrunnarna är ett större hinder för cyklister änmanhålsbrunnarna. Brunnslock med kant är ett större hinder än brunnslock utan kant. Fler brunnarbehöver studeras innan det går att dra mer generella slutsatser om brunnslock på cykelbanor. Dettagäller både de undersökta brunnarna och andra sorters brunnar.Den tillgängliga bredden på studieplatserna jämfördes med rekommenderade cykelbanebredder idessa handböcker: VGU, GCM-handboken, Stockholms läns regionala cykelplan, Stockholmscykelplan, Cykeln i staden och Solnas cykelplan. Bredderna som rekommenderas i handböckernauppfylls inte sett till den tillgängliga bredden på studieplatserna. / The transport system must transform to achieve a sustainable society. Region Stockholm's goal is forthe proportion of bicycle trips to more than double by 2030 and account for 20% of all trips in thecounty. Lack of maintenance and poor cycle paths account for about 60% of serious single accidentson bicycles. This increase consequently places high demands on the design and maintenance of thebicycle infrastructure. For the cycle path's comfort to be good, it is required that the cycle pathremains even, which can come into conflict with manhole covers, as subsidence often occur at andaround the manholes. The manhole covers can be experienced as unpleasant to cycle over and havelower friction than the surrounding surface. This can cause skidding, especially if the road surface iswet. Manhole covers are common on cycle paths, in this study 1 200 manhole covers were found onthe central parts of eleven regional cycle paths. These were of varying size, position in the cycle pathand height compared to the surrounding pavement. Manhole covers can be a potential obstacle oncycle paths, which reduces the available width of the cycle path. The available width of the cyclepath is the surface that is functionally possible to cycle on. Constructed width, on the other hand, isthe width the cycle path was built with without regard to any obstacles.The purpose of the study is to investigate whether manhole covers are considered an obstacle forcyclists on cycle paths and how the manhole covers affect the available width of the four study sites.The available width of the study sites is compared with recommended cycle path widths inguidelines. The study was delimited to strive for the equivalence of the study sites and that only theproperties of the manhole covers separated the study sites. Two types of manhole covers werestudied and these two types were also studied with and without edges.The results of the study show that there is a difference between situations with and without anoncoming cyclist. A majority of cyclists stay to the right of the manhole covers regardless ofoncoming cyclist or not, which may be due to their natural lateral position. When there is nooncoming cyclist, many choose to cycle to the left of the manhole covers. However, in situations ofencounter, almost no one chooses to cycle to the left of the manhole covers. The decrease in thenumber of cyclists to the left of the manhole covers at an encounter roughly corresponds to theincrease in the number of cyclists to the right of the manhole covers in the same situation. Thenumber who cycle over manhole covers differs marginally between situations with and withoutoncoming cyclists. This can be interpreted as cyclists changing sides of the manhole covers andavoiding cycling over them. At the four study sites, few people cycle over the manhole covers, whichmeans that these manhole covers should probably be seen as an obstacle that reduces the availablewidth.It can be stated that the manhole covers with edges are a greater obstacle than manhole coverswithout edges. More manholes need to be studied before it is possible to draw more generalconclusions about manhole covers on cycle paths. This applies to both the investigated manholesand other types of manholes.The available width of the study places was compared with the recommended cycle path widths inthese guidelines: “VGU”, “GCM-handboken”, “Stockholm County's regional cycle plan”, “Stockholm'scycle plan”, “Cykeln i staden” and “Solna's cycle plan”. The widths recommended in the guidelinesare not met in terms of the available width of the study places.