Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik.   Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan.   Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra arbetslag. De övriga förskollärarna tyckte att det var svårt att omvandla från teori till praktik, en av förskollärarna pekade då på att denne inte var inläst på ämnet och den andra på att det var ett relativt nytt område.   Studien visar på likheter och skillnader med tidigare forskning. Likheter med tidigare forskning är att förskollärarna har svårt att veta hur de ska arbeta med jämställdhet i verksamheten, de nämnde att de omedvetet föreslår könstereotypa aktiviteter till barnen. Skillnader gentemot tidigare forskning är att förskollärarna i den här studien hade en tydlig bild om vad jämställdhet betyder och majoriteten tyckte sig inte ha svårt att omvandla teori till praktik.

Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder råder en segregering på arbetsmarknaden där könsfördelningen är skev både hierarkiskt och sektoriellt. Tidigare forskning visar att en förklaring kan vara att kvinnor och män attraheras av arbetsgivare på olika sätt. Syftet med detta arbete är att studera hur Tele2 Sverige AB arbetar med jobbannonsering och employer branding för att jämna ut könsfördelningen bland de anställda.Genom att kombinera analyser av styrdokument för employer branding och tidigare använda jobbannonser med intervjuer med personal som arbetar med detta material har studien gett ett mångsidigt perspektiv på hur företagets arbete fortlöper. Studien visar att Tele2 Sverige AB har en jämnare könsfördelning än branschen generellt, framförallt på chefspositioner som ligger i fokus i företagets arbete. Detta har uppnåtts genom ett aktivt jämställdhetsarbete och ett riktat employer branding- och rekryteringsarbete. De har dock inte nått målet, vilket är att spegla Sveriges demografi, och arbetet kan alltid förbättras.

Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare Jämställdhetslagen samt upphävde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen kräver att alla företag i Sverige med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen är den minst jämlika branschen. Frågan denna studie sökt svar på är om man kan jämföra storbankers jämställdhetsarbete, och i så fall om det kan urskiljas några skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förståelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jämställdhet. Frågan besvaras genom att granska och studera två storbankers jämställdhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jämställdhetsplanerna. Tidigare forskning om jämställdhet och jämställdhetsarbete är förhållandevis nytt men växande, denna undersökning har noterat att det internationellt sett ofta forskas om jämlikhet och mångfald som en och samma fråga medan svensk forskning ofta delar upp dem. Både nationell- och internationell forskning visar dock att jämställdhetsarbete är resurskrävande men att företag kan tjäna mycket på sådana genomföranden om det görs rätt med tillräckliga resurser. Resultatet visar att det går att jämföra två storbankers jämställdhetsplaner och att det går att se både skillnader och likheter. Undersökningens analys visar även organisationernas ständigt pågående jämställdhetsarbete och hur det ständigt utvecklas för att förbättra organisationernas jämställdhet.

Syftet med detta arbete är att genom intervjuer se hur förskollärare använder sin miljö i sitt jämställdhetsarbete, samt få uppfattning om vilken inställning de har till begreppet jämställdhet. Det framkommer i studien att många av förskolorna är i en utvecklingsfas i sitt jämställdhetsarbete, medan några andra medvetet inte lägger något intresse och vikt i att utveckla jämställdhetsarbetet på förskolan. Respondenterna menar att det automatiskt faller sig naturligt i deras dagliga arbete. Det gjordes totalt sju intervjuer med pedagoger på förskolor under hösten 2013.

Syftet med undersökningen är att jämföra två läromedel i svenska för årskurs ett i grundskolan, ett från 1948 och ett från 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jämställdheten fått ett större genomslag i den modernare läroboken. En innehållsanalytisk metod används och resultatet visar att trots att båda böckerna lever upp till jämställdhetskravet 40-60 när det gäller representation av män och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sägas vara jämlik.

Genusfrågor och könsnormer i dagens massmedier är ett aktuellt ämne som det forskas mycket kring. Tidigare studier visar att jämställdhet fortfarande har sina brister inom mediebranschen. Män får exempelvis ofta en professionell roll i media och vad gäller kvinnan läggs det istället mycket fokus kring utseendet. I denna studie ligger fokus på ett magasin med mode och kultur som intresseområde. Tidningen som studerats heter Bon och har inte utnämnt en specifik könsmålgrupp, något som ansågs intressant att studera närmre utifrån ett genusperspektiv. För att få fram resultat har en diskursanalys gjorts och semiotiken har varit ett centralt verktyg i analysen. I studien har främst personreportage av män och kvinnor undersökts för att se om det fanns eventuella mönster i framställandet av respektive kön. Analysen bygger på studier av både text och bild där faktorer som ordval, ämne, färg och poser i bilder varit intressanta att undersöka. Efter att ha analyserat männen och kvinnorna var för sig har en jämförelse gjorts för att få fram resultat om hur könen lyfts fram på olika sätt. Resultatet visade att det finns relativt stora skillnader i hur kvinnor och män framställs i tidningen. När en man blir omskriven får dennes karriär och arbete störst utrymme. När istället reportaget handlar om en kvinna är det hennes utseende och privatliv som uppmärksammas. Resultaten tyder på att tidningen följer kulturella könsnormer och att de genom dessa gör skillnad på män och kvinnor. / Questions about gender and sex stereotypes in the mass media is a very up-to-date topic. There has also been a lot of previous studies about this subject which shows results that gender equality have some failings in the media society. Those studies shows that men often are represented in a more professional way while women gets their focus on topics like style. In this study focus have been on a magazine which affect fashion and culture. The magazine do not have a specific target group when it comes to gender and that is why we choose it to analyse it from a gender perspective. A discourse analyse and a semiotic method has been administered to reach the results in this analyse. The focus have been on personal reportages about men and women to find out if there are any specific signs in the representation of gender. The analyse is built on both texts and photos in the reportages and elements as specific words, topics, colour and poses in the pictures has been of interest to focus on in the study. After analysing men and women separately a comparison was made to see if there eventually were any differences between how the genders are represented. The results indicate that there is relatively big differences between how women and men are represented in Bon. When a man is in focus his career and work are main topics and when a woman is figured the focus is on her private life and her look and style. These results indicate that the magazine is following existing cultural gender norms and through these Bon choose to make a difference between men and women.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt hur pedagoger förhåller sig till barn beroende på barns kön. För att undersöka detta genomfördes observationer på en förskola för att ta reda på hur pedagoger arbetar för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt på vilka sätt pedagoger förhåller sig till barn beroende av deras kön. Resultatet visar att trots en strävan att arbeta utifrån ett genuspedagogiskt perspektiv i förskolans praktik befästs snarare stereotypa könsmönster och könsroller än bryts och utmanas. Resultatet synliggör att flickor och pojkar bemöts olika och erbjuds olika förutsättningar i lek, förväntningar och krav beroende av kön. Likaså att barn själva sätter gränser för varandra i sitt subjektskapande.

This thesis aims to describe the differences and similarities between a male dominated sector and a female dominated sector based on gender mainstreaming documentation as well as through interviews with people working within the sectors. The sectors that were chosen in this study were the fire department and the nursing and care administration of Växjö municipality. Both of the administrations’ genders mainstreaming documents were subjected to content analysis in order to describe differences and similarities between the administrations. The analysis found that there were differences in approaches between the administrations were the nursing and care administration had aims of achieving a specified amount of men working within the administration, which the fire department didn’t have. On the other hand the fire department trained workers in gender issues, which the nursing and care administration didn’t do.The second part of the thesis aimed to describe differences and similarities in ideas, opinions and notions regarding gender mainstreaming, the findings illustrate that while both administrations understand and want to achieve the aims specified in the gender mainstreaming documents, they expressed the opinion that they couldn’t.

Studiens syfte är att analysera hur ekonomisk jämställdhet representeras i Regeringens dokument ”Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid” (2016). Utöver detta studeras det hur dokumentet möjligen låser fast könen, man och kvinna, i traditionella könsroller alternativt öppnar upp för förändring gällande dem. Metoden som används i studien är en diskursanalys inspirerad av Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be?” (WPR), och analysen använder sig av teorier av Yvonne Hirdman samt Chandra Talpade Mohanty. Resultatet visar på att den ekonomiska jämställdheten representeras som ett ”kvinnoproblem”, samt att dokumentet reproducerar en normativ syn gällande kön men även etniska normer inom gruppen kvinnor.