Problemformulering och syfte: I denna studie har vi undersökt hur Åhléns kommunikativt arbetar med sina värderingar i samband med deras luciabild. Eftersom denna typ av värderingsdriven kommunikation har fått utstå kritik är studien relevant och intressant för omvärlden. Syftet med vår studie är att undersöka Åhléns omstridda luciabild, organisationens värderingar, samt utvalda tidningars rapportering kring luciabilden. Metod och material: I denna studie har semiotisk bildanalys och kvalitativ innehållsanalys tillämpats. Med dessa metoder har studiens syfte och frågeställningar kunnat besvarats. Resultatet är baserat på undersökningen av Åhléns luciabild och den kvalitativa innehållsanalysen av ”Åhlens röst” samt av fyra Svenska tidningars rapportering inom den valda tidsperioden. Huvudresultat: Huvudresultatet visar att Åhléns har med sin luciabild kommunicerat sina uttalade värderingar och således kan detta betraktas som värderingsdriven kommunikation. Genom att undersöka deras luciabild, uttalade värderingar via deras kommunikationskanaler och fyra Svenska tidningars rapportering av fallet har vi kunnat framställa detta huvudresultat. Huvudresultatet visar även de reaktionerna som uppstod under den valda tidsperioden där publiker och grupper kunde identifierats

The aim of this study is to compare textbooks that are used in history teaching from different times through history. This study will focus on two older textbooks from the years 1957 and 1977, and two current teaching materials with class books for the pupils and teacher’s textbooks from the years 1994 and 2011. We conducted interviews with six teachers on how they perceive and work with gender with the current textbooks. Three questions will be the basic for the study: In what way is "men and masculinity" and "women and femininity" produced in some of history teaching, older and current teaching materials? Have there been any changes in how gender is produced in the older and current teaching aids? What view have the teachers about how gender is produced in the current teaching materials and how they work with gender in history teaching?   This study is a qualitative study that uses textual analysis and interviews as a method. This study will make use of Hirdman's (1988) theory of the gender system, Connell's (2009) theory of production relations and symbolic relations and Josefson's (2005) description of what is considered masculine and feminine. The results of this study show that teaching materials have improved over time and that there is differing opinions and approaches on how gender is used in history teaching.

<p>Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har åtminstone ett gemensamt barn tillsammans med sin make/sambo. Syftet med studien är att öka förståelsen av om kvinnor uppfattar sig leva under jämställda villkor med sin man/sambo när det handlar om att ta hand om deras barn. Studien har utgått från tre frågeställningar som lyder; Upplever mammor att pappor tar lika mycket ansvar när det gäller rätt att ta hand om barn? Uppger kvinnor att de lever under jämställda villkor när det gäller att ta hand om barn?  Vem av föräldrarna har tagit föräldraledighet och vilka är i så fall orsakerna till det?<em> </em></p><p> </p><p>Det empiriska materialet påvisar att kvinnor tar mest hand om sina barn oavsett om de yrkesarbetar eller är mammalediga. Utifrån kvinnornas resonemang framgår en tydlig bild av att papporna inte tar lika mycket ansvar när det gäller barnuppfostran och att ta hand om sina barn. Kvinnor är mer delaktiga i att till exempel lämna och hämta barn från dagis, köpa kläder åt barn eller följa med barnen till barnmottagningen när det är sjuka. </p><p> </p><p>Kvinnorna i det empiriska materialet definierar likartat begreppet jämställdhet mellan två föräldrar. Samtliga tycker att jämställdhet betyder att föräldrarna tar lika mycket ansvar för barnen utan att känna sig tvingad eller utnyttjad. Bredvid familjelivet kan därutöver var och en ägna tid åt sina intressen. Intervjupersonerna tycker att jämställdhet existerar när båda tar sitt ansvar för barnen och delar på de uppgifterna. Utifrån det som mina respondenter hävdar anser jag att de föräldrarna lever i jämställdhet eftersom de hjälps åt för att tillfredställa barnets behov. De flesta av kvinnorna tycker att deras make/sambo tar lika stort ansvar för att tillfredställa barnens behov. Det framgår att föräldrarna samarbetar i sådana sammanhang så att barnet ska ha det bra.</p><p> </p><p>Därutöver visar studien att merparten av mammorna tog föräldraledigt flera gånger och under längre tidsperiod än deras make/sambo. Orsakerna till det är bland annat att männen har fast arbete och att kvinnan tog paus från sina studier. Andra orsaker ligger i att kvinnan har lägre lön än hennes sambo och att kvinnan var arbetslös eller att mannens arbete inte tillät att ta mer föräldraledighet.</p>

<p>Denna studie är gjord med syftet att undersöka om pedagogerna i två förskoleklasser påverkar barn att utveckla traditionella könsmönster samt ta reda på deras tankar kring genus. Vår undersökning består av fem kvalitativa intervjuer och detta har vi kompletterat med observationer av sammanlagt tio lektionstillfällen i de två klasserna. Resultatet i vår studie visar att pedagogerna i dessa två klasser uppmärksammar pojkarna under lektionerna nästan dubbelt så mycket som flickorna. Pedagogerna är själva medvetna om deras roll som förmedlare av genus men deras omedvetna signaler under lektionerna upprätthåller den traditionella synen på flickor och pojkar. Vår slutsats är att trots en het samhällsdebatt kring genus de senaste åren sker ingen förändring i pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen vilket medför att barnen fostras in i de traditionella könsmönster som vi enligt läroplanen skall arbeta för att motverka.</p>

<p>Jämställdhet innebär att alla människor, oavsett kön, har samma möjligheter, rättigheter och inflytande över sitt eget liv och över det samhälle vi lever i. Sverige beskrivs ofta som världens mest jämställda land, men även om det svenska samhället har blivit betydligt mer jämställt så finns det dock fortfarande skillnader mellan kvinnor och män, både i arbetslivet och i privatlivet. Studiens syfte var att beskriva vilka ramar människor som arbetade med jämställdhetsfrågor på svenska företag upplevde sig ha i sitt arbete med dessa frågor. Sex personer som arbetade med jämställdhet intervjuades och efter transkribering genomfördes en tematisk analys. Resultaten visade att det fanns liknande upplevelser av vad som utgjorde möjligheter och hinder för organisationer då de arbetade med jämställdhet. Samtidigt framkom olika sätt att definiera kärnan i problemet vilket speglades i hur arbetet med dessa frågor såg ut.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor på grundskolans senare år upplever samundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning visar att flickor får i medelsnitt ett lägre betyg i samundervisning än vad de får i särundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslärare visar att min undersökningsskola hade en mera jämställd betygsfördelningen och att flickorna upplevde samundervisningen mer positivt än vad tidigare forskning i ämnet påvisat.</p>

<p>Syftet med examensarbetet var att klarlägga om räkneuppgifterna i ett urval av matematikböcker</p><p>i år 7 kunde anses vara j ämställda, samt att se om det hade skett någon förändring över</p><p>tid. För att göra detta analyserade vi sex matematikböcker utgivna runt åren 1990 till 2000.</p><p>En bok behöver inte vara jämställd bara för att det finns lika många kvinnor som män, utan</p><p>det har även stor betydelse i vilket sammanhang de är representerade. Därför såg vi på järnställdhet</p><p>ur både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt, genom att vi undersökte hur könsfördelningen</p><p>såg ut och hur genus konstruerades.</p><p>För att både flickor och pojkar ska kunna känna samma anknytning till personerna som återfinns</p><p>i uppgifterna är det viktigt att båda könen blir representerade likvärdigt vad gäller deras</p><p>intresseområden. Risken finns att användandet av läroböcker som inte är j ämställda, styr eleverna</p><p>in i en genusnivå där flickor inte kan göra manliga saker eller pojkar kvinnliga.</p><p>Resultatet av vår underökning visade ingen större förändring över den undersökta tidsperioden.</p><p>Det som kunde ses var att könsfördelningen i de sex matematikböckerna var relativt järnställd.</p><p>Men däremot konstruerades genus, i ett flertal böcker, på ett sätt som gjorde att männen</p><p>fick utrymme i kvinnornas värld medan kvinnorna oftast lämnades utanför männens värld.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem föräldrapar som delat nästintill lika på föräldraledigheten. Fokus har legat på papporna och vårt syfte var att försöka förstå vad som motiverat dessa pappor till att vara hemma med sina barn i lika stor utsträckning som mammorna. Vi ville även se om det verkligen är så svårt att dela lika på föräldraledigheten som det ofta sägs vara, samt inspirera fler föräldrar till att dela lika. Intervjuerna presenteras i uppsatsen som livsberättelser och i analysen reflekterar vi kring dessa med hjälp av utvalda teorier och begrepp, bland annat Giddens: rena förhållanden och Beck och Beck-Gernsheim: första och andra moderniteten. Vårt resultat visar att det är flera faktorer som motiverat papporna till att ta ut sin del av föräldraledigheten, den främsta är pappans och mammans gemensamma vilja att dela lika och att skapa en nära relation till sitt barn.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att se om det uppstår eventuella konsekvenser i människors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet.</p><p>Skapas det någon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för människan som leder till sjukskrivning?</p><p>Genom problemformuleringen ville författaren utgå ifrån en djupare inblick i hur intervjupersonerna påverkas av och hur de upplevde sin livssituation. Därför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrån Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen känner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv. Några av intervjupersonerna har blivit sjukskrivna i omgångar på grund av stress och psykisk press.</p>

<p>Vi har undersökt om behöriga lärare har en uttalad tanke med hur de bedriver jämställdhetsarbete i grundskolans tidigare åldrar. Vi har valt att intervjua fem behöriga kvinnliga lärare som har lärartjänst inom Örebro kommun. Dessa lärare har intervjuats om hur de tolkar och arbetar med de utbildningspolitiska styrdokument som skolan har att arbeta efter. Deras svar har ställts mot en tes som vi sedan har undersökt om den kan bekräftas eller förkastas. Att tesen av resultatet att döma förkastas beror på att vi finner att lärarna har en tanke med jämställdhetsarbete, dock så är den inte uttalad.</p>