Kan klippningen i en film påverka hur en karaktär framställs och uppfattas av tittaren? Syftet med den här uppsatsen är att analysera och jämföra två utvalda scener från filmen Låt den rätte komma in och de två motsvarande scenerna i remaken Let me in. Detta för att se huruvida klippningen kan påverka hur karaktärerna upplevs och vilka skillnader det finns när det gäller vilken klippteknik som använts i de båda filmerna. Med hjälp av Jens Eders analysmodell Karaktärsklockan som används vid analys av karaktärer och Roger Crittendens teorier om filmklippning, undersöker uppsatsen hur karaktärerna framställs och upplevs genom användandet av olika klipptekniker. Resultatet visar på att det går att fastställa att klippningen har haft stor påverkan hur karaktärerna i Låt den rätte komma in och Let me in uppfattas av tittaren. Det är även väldigt tydligt att klippningen och valet av olika klipptekniker skiljer sig åt mellan de två scenerna och karaktärerna har således framställts på olika sätt.

Inaug.-Diss. --Munich. / Bibliography: p. 102-103.

Jens Jensen was a prominent landscape architect whose designs emphasized the unique landscape features of the Midwest. As a strong advocate of conservation, Jensen used native plant materials and forms to express the vanishing Midwestern landscape. Jensen was a true artist and is most often recognized as the master of this uniquely Midwestern style. In 1905 he was employed by the city of Racine to design a system of parks. Racine's mayor had recently appointed a Park Board to consider the future recreational needs of the city and citizens, which at the time had only Mound Cemetery as a place to spend Sundays and holidays. From 1906 to 1914, Jensen completed plans for an entire park system for Racine, including specific plans for four parks, a bathing beach and Monument Square. The natural resources of the city were suited to Jensen's prairie style, and he emphasized the conservation and utilization of the Root River, shoreline of Lake Michigan, woods and meadows strongly in his work. The designs are unque because they successfully integrated recreational facilities into the aesthetic setting of a park. This paper will address the history, development and design of the Racine parks, emphasizing their local and national significance as surviving examples of Jens Jensen's philosophies and Midwestern style. / Department of Architecture

Zugl.: Wien, Univ., Diplomarbeit, 2007

Hur påverkar klippningen gestaltningen av en karaktär i en film? Syftet med denna uppsats är att undersöka om klippning påverkar gestaltningen av en filmkaraktär och vilka metoder inom filmklippning som kan användas för att uppnå detta. Undersök-ningen sker på huvudkaraktären i filmen Swiss Army Man där tre sekvenser analyse-ras med hjälp av Jens Eders modell för att analysera fiktiva karaktärer. Analysen kopplas till tidigare forskning och teorier om filmklippning. Uppsatsen kommer även att testa Eders modell för att undersöka om den är användbar som karaktärsanalysmo-dell för filmkaraktärer. Resultatet av undersökningen visar att klippning kan användas som en del av arbetet för att gestalta en filmkaraktär. Det finns klippmetoder som gör att klipparen kan på-verka gestaltningen. Eders analysmetod fungerar att koppla till filmklippning men resultatet kan variera då denna metod är subjektiv och karaktärer kan uppfattas olika av varje individ.

Två filmer baserade på samma manus borde rimligtvis inte kunna innehålla så stora skillna-der. Trots detta har de mottagits totalt olika. Jag tänker i denna uppsats studera ett av filmers främsta element, nämligen den av karaktären. Genom att göra en komparativ jämförelse mel-lan karaktärerna i The Wicker Man (1973) och The Wicker Man (2006). Med hjälp av Jens Eders Karaktärsklocka och Robert McKees teorier om karaktärsgestaltning undersöker jag vilken skillnaden i karaktärsgestaltningen mellan de två filmerna är och hur det påverkar dem. Svaret är att det spelar en stor roll och har troligtvis varit avgörande i hur filmerna har tagit emot av publiken.

I detta självständiga arbete analyseras Jens Lapidus spänningsroman Snabba Cash och dessfilmadaption Snabba Cash regisserad av Daniel Espinosa. Båda verken har kommit att nå enbred publik inom litteratur och film. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur skönlitteraturoch film genom olika gestaltningar av samma karaktärer kan bidra till att befästa olika typerav maskulinitet och stigmatiserade samhällsbilder, vilka inte nödvändigtvis står i paritet medvarandra. Arbetets teoretiska ramverk grundas dels i Connells och Mallansmaskulinitetsteorier, som fokuserar på relationerna inom genusstrukturen och skillnaderna imaskulinitetsskapandet, dels i Goffmans teori om stigmatisering som synliggör effekternamed olika typer av gestaltning. I resultatet framgår att det skett förskjutningar ifilmatiseringen av romanen vad gäller gestaltningen av karaktärerna och derasmaskulinitetsskapande. I filmatiseringen har gränsdragningen mellan män med olika etniskapåbrå blivit iögonfallande och utgör den huvudsakliga diskussionen genom hela arbetet.Nyckelord: Jens Lapidus, Daniel Espinosa, maskulinitet, genus, genusstrukturer, etnicitet,

This thesis aims to generate a model to answer why there is a notable gap in legislative action with regards to expanding and modernizing LGBTQIA+ rights between Sweden and Denmark and the other Nordic countries, groups described by Jens Rydström as the Progressive Core and Conservative Periphery respectively. In order to do so, there is an analysis of the applicability of Rydström’s model to legislative history. This legal review is then applied to the shared colonial experiences of Norway, Iceland, Finland, and the Faroe Islands to generate the beginnings of an explanatory model. The model is then complexified by using the shared colonialist past as an exemplar of lost state capacity before and after independence. This model of lost state capacity is then applied not only to the above gap, but also to the even larger legislative gap between action in the above groups and in a new category consisting of Finland and the Faroe Islands. The last step is an in-depth application of this model to the Finnish case in comparison to the Progressive Core and the Conservative Periphery. This is accomplished in two ways: first through a content analysis of party platforms from five separate eras of Finnish, Swedish, and Norwegian politics, and, secondly, through a qualitative analysis of the legislative action data.

Modern populärkultur verkar under de senaste åren ha framfört en trend i att gestalta sina antagonister som flerdimensionella. Men är komplexitet det enda sättet att göra en antagonist intressant på? I denna fallstudie undersöks antagonisterna i BioShock och Heathers: The Musical, för att förstå den tematiska funktionen av en komplex och en enkel antagonist. Det sker med ett scenurval som identifierar berättelsernas tematik och förtydligar antagonisternas karaktärsdrag. Scenerna förtydligar om antagonisterna är runda eller platta, hur de bedöms inom moral och makt samt framför vad de har för funktion i berättelsernas tematiska mål. Resultatet visar att den enkla antagonisten förespråkar en ytlig ideologi som den sprider och ger komplexitet till andra karaktärer, medan den komplexa antagonisten ger tillfälle till reflektion inom moralen av sin egen ideologi. Slutsatsen av studien blir att de två antagonisttyperna fyller användbara funktioner beroende på hur djupgående en berättelse är villig att utforska ett problem eller ideologi.

This study has determined the historical significance of the James A. Allison Estate as a designed historic landscape and suggested possible guidelines for future development at the site by the current owners, Marian College. Historical evidence indicated that the James A. Allison Estate was designed by noted landscape architect Jens Jensen of Chicago. This was proven through the identification of definable design elements utilized by Jensen in his design work. These included: reliance on native plants, manipulation of space, light and shadow, architectural features (pergolas and bridges), water features, a meadow, and a player's green and formal gardens. National Register Bulletin #18 was then used to determine that the James A. Allison estate could be classified as a designed historic landscape. Suggestions for the future treatment of the site, including guidelines for development, were then created. / Department of Landscape Architecture