No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna studie inriktar sig på bevarande av åkermarksareal utifrån ett hållbart resurshanteringsperspektiv. Syftet är att analysera förutsättningarna för åkermarkens bevarande genom en kartläggning av faktiskt och önskvärt handlingsutrymme på regional nivå i Sverige. Studien utgår ifrån ett induktivt förhållningssätt men har fäste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriärer. Det empiriska materialet bygger på en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands länsstyrelse för att kartlägga det praktiska, upplevda samt önskvärda handlingsutrymme för åkermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mål -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivåns formella handlingsutrymme i frågan. Studien synliggör bristerna i regionalt handlingsutrymme men även betydelsen av detta. Studien framhåller vikten av att stärka upp regionala och nationella instrument i frågan och att inte bortse från åkermarkens vikt ur ett hållbart perspektiv.

Jordbrukets miljöpåverkan genom diffusa läckage och transport av näringsämnen är ett problem som det arbetas aktivt med på nationell, regional och lokal nivå. I Sverige beräknas jordbruket stå för 43 % av de totala kväveutsläppen samt 44 % av de totala fosforutsläppen. Stor del av dessa utsläpp transporteras till havet där de bidrar till övergödning och algblomning. Östersjön är det hav som får ta emot utsläppen då de transporteras hit med floder, åar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en växande befolkning. Detta kan leda till att mer näringsämnen läcker ur odlingsmarkerna och ytterligare bidra till övergödnings- problemen. Det finns olika metoder för att minska jordbrukets miljöpåverkan, men de har alla sina begränsningar. Det gör att det behöver utvecklas nya metoder som kan tillämpas i fler avrinningsområden. En sådan ny metod som tagits fram är den integrerade skyddszonen, och ska fungera för mindre dränerade avrinningsområden intill vattendrag. Den första integrerade skyddszonen anlades i Lilla Böslid, Hallands län, av Hushållningssällskapet Halland år 2012. Ytterligare två har anlagts under 2013.Det här examensarbetet är en utvärdering av konceptet Integrerade skyddszoner.Arbetet innefattar en litteraturstudie för att värdera och granska konceptets styrkor och svagheter. Inga mätningar tidigare har utförts för att undersöka dess potential och ingen litteratur finns att tillgå för detta nya miljöverktyg. Konceptet delas upp i två delar, ett dike och en infiltreringszon. Dessa kan jämföras med våtmark och skyddszon till vilka vetenskaplig fakta finns att hitta. På så vis går det att göra en bedömning om konceptets potential. I arbetet görs även en granskning av de metoder som idag tillämpas inom jordbruket för att få information kring deras reningspotential, styrkor, svagheter samt kostnadseffektivitet. En fältstudie utfördes i en integrerad skyddszon vid Bölarp, i Laholms kommun. Vattenprover togs och analyserades för koncentrationer av kväve och fosfor. Mekanismen för att reducera transporten av närningsämnen är genom sedimentation, denitrifikation, upptag och lagring i växter och mikroorganismer. Resultaten från fältstudien uppvisade ingen reningseffekt, men det är viktigt att komma ihåg att den undersöka anläggningen endast är några månader gammal och dess funktioner är inte helt utvecklade än. / Nitrogen and phosphorus are important nutrients to increase the crop yield on agricultural fields. These nutrients have a tendency to leak and be transported to lakes and seas where they contribute to eutrophication and algal blooms. Today different methods exist to decrease the environmental impact from agriculture but these methods have their limitations. That is why it calls for development of new environmental tools. A new tool is the integrated buffer zone, IBZ, which aims to decrease transportation from smaller drainage areas with drainage systems along streams. In this thesis the potential of IBZ is studied through a research in literature. The concept is based on two parts, a ditch and an infiltration zone. These can be compared to wetlands and buffer zones, to which scientific facts exist. A field study was performed in a newly constructed IBZ in Halland, in south Sweden. Other existing methods for reducing the transportation of nutrients are also studied in this paper. Mechanisms reducing transport of nitrogen and phosphorus are by sedimentation, denitrification, uptake and storage into plants and microorganisms. The results from the field study showed no effect but it is important to keep in mind that the studied facility is just a few months old and its functions are not developed yet

Syftet med detta examensarbete är att via en sammanställning av tips och råd uppmuntra till självförsörjning och småskalig ekologisk grönsaksodling.

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och ängsmark. Det finns både konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen. Dagens jordbruksproduktion går ut på att använda så få resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta måste växtodlingarna skyddas mot angrepp för att säkerställa produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogräs och sjukdomar är tre komponenter som behöver förebyggas med hjälp av effektiva växtskyddsmedel. Används kemiska bekämpningsmetoder kan det få negativa effekter för miljön men även för jordbrukare såväl som för konsumenten. Icke-kemiska bekämpningsmedel har däremot svårigheter att uppfylla ett fullständigt skydd från skadeinsekter och sjukdomar. Det finns stadgad lagstiftning om användningen av bekämpningsmedel. Förordningen om växtskyddsmedel stöds av miljöbalken och regeringsformen som bland annat behandlar ämnet integrerad bekämpning. Denna ska begränsa en användning av kemiska medel till den grad där inte ekonomiska förluster eller skador orsakas, men där ändå skadliga organismer hålls på en låg nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken medvetenhet det idag finns hos jordbrukare i Östergötland gällande olika bekämpningsmetoder och vilken inställning som finns till kemiska bekämpningsmedel och alternativa metoder. Det finns tidigare forskning gjord inom liknande områden som understödjer den här studien bland annat studier om hur kunskap om och attityd till miljöproblem kan leda till beteendeförändringar samt hur jordbrukares inställning kan se ut gentemot biologisk kontroll. Dessutom finns det många studier om hur kemisk bekämpning kan påverka den mänskliga hälsan och miljön. För att nå syftet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sex stycken jordbrukare i Östergötland. Under intervjuerna fick jordbrukarna svara på frågor angående medvetenhet, inställning och kunskapsinhämtning. Studiens resultat visar att det finns stor medvetenhet om såväl kemiska bekämpningsmedel som alternativa växtskyddsmetoder hos de intervjuade jordbrukarna i Östergötland. Till mångt och mycket är det de ekonomiska aspekterna som styr valet mellan dessa typer av växtskyddsmedel. Trots att inställningen till alternativa metoder är positiv bland jordbrukarna går åsikterna om dess effekter isär, något som redovisas och analyseras i den här studien. Den här studien kan bidra till en ökad förståelse för hur och varför jordbrukare väljer att använda olika typer av växtskyddsmetoder.

No description available.